Måndag, Photoshop och sällskap!

Hej kära barn! Nu är jag igång igen! Här kommer dagens blogg!

Innan jag börjar så tänkte jag säga att jag idag såg klart filmen "Saving Private Ryan".
Jag valde att hyra den filmen eftersom att jag sett den förr, men kommer endast ihåg handlingen samt krigsscenerna. Krigsscenerna är helt oslagbara. Så grymt realistiska och välgjorda! Det är skönt att kunna titta på filmer och försöka att analysera dom.
Enda sedan jag var liten så har jag sett på krigsfilmer och alltid sett amerikanerna som de goda. (Ganska självklart eftersom att alla filmer utspelar sig så.)
Men på senare tid efter deras idiotiska presidenter med noll koll, så har jag tappat allt det där.. Men sen egentligen när man tänker bakåt i tiden och ser på hur USA hjälpte till i Andra Världskriget så blir det lite kärlek igen. Det är helt otroligt hur mycket USA offrade i det kriget. Respekt!
Fast en sak.. Bara för att man nu hjälpt till en gång och lyckats så betyder inte det att man ska försöka upprepa historian och tro att det kommer att gå bra! Vietnam... Kuwait... Irak...
Ni frigjorde Europa och världen från Hitler, det borde väl räcka? Världen är tacksam, och kommer alltid att vara det. Ni kommer aldrig att kunna göra något sånt där igen, så lägg ner nu.
Onödiga blodbad och massmord.

Dagen började med att jag inte klarade av att kliva upp. Jag var helt slut imorse. Vet inte varför.. Jag lägger mig i tid och sånt. Jag låg och drog mig i 3min, och klev sedan upp..
Till frukost så åt jag som vanligt cornflakes och yoghurt. Gött! Värdmor gör också nån liten glutenfri brödbit till mig på morgon.. Den är bakad på rismjöl och ägg. Något mer var det också.. Gott som fanken är det iaf! Hon gör alltid en med en ostskiva på och en utan. Jag doppar den sedan i honung! Väldans gott ska ni veta!
Idag i skolan så skulle vi använda oss utav måndagens schema. Detta betyder att jag hade idrott idag. Jag har faktiskt inte varit med på idrotten sedan förra veckan. Jag försöker att vara med på så få som möjligt. Jag klarar inte av grejen att vi inte duschar efter gymnastiken. Inte för att vi tränar mycket.. Men våran "gymnastiksal" är en liten och trång dojo. Det finns ingen AC där, så värmen och fuktigheten är otroligt hög. Det hjälper inte heller att vi är runt 40-50st där inne som svettas och gör konstiga rörelser.
På dom flesta skolorna i Japan så är flickor och pojkar separerade på idrotten. En ganska klar självklarhet i vissa fall, men dom har inte ens upprop tillsammans. Oftast så är dom på helt olika ställen och har olika lärare. Skittråkigt. Allt sker i grupperingar här. Vad det än är vi ska göra så springer pojkarna till ena sidan av klassrummet och tjejerna till den andra. Idag när jag hade en engelskalektion med Mr. L så skulle alla elever para ihop sig med den som satt bredvid. Folk började byta platser osv endast för att dom satt bredvid en person i motsatta könet. Jag blev helt stöss. Vad är det med dom egentligen? Barnungar.

Jag pratade med Mr. L idag om att byta mina social studies-lektioner till något med en annan klass.. Jag förklarade att jag ungefär är 5 år äldre än dom som jag har dessa lektioner med, och att jag känner mig som Robin Williams roll i filmen "Jack" gör. En jätte i klassen. Det är bara hemskt. Det är till och med lite nedsättande att vara i den klassen. Det är absolut inte så att jag är idiot och inte förstår något. Det är japanska som talas på lektionstid. Innehållet som läraren går igenom ingår i allmänbildningen, så det kan jag utan problem.(Social studies - Geografi, Religion osv.)
Så, jag bad Mr. L att flytta mig till en klass med lite äldre elever. Jag förstår ärligt talat inte mindre när jag är på deras lektioner eftersom att det är språket jag inte förstår, och inte det ämnet. Så Mr. L sa att han skulle se vad som kunde göras. Han skulle även se om jag istället kanske kunde ha engelska med den där läraren jag hjälpte igår, med favoritklassen. Det blir nog bra!

Jag hade "Bild & form" idag också. Det var roligt som attans! Den ena veckan så är dom i datorsalen och leker med Photoshop, och den andra veckan så är dom i ett klassrum och målar för hand. Jag får dock sitta med Photoshop varje lektion, och det var precis det jag gjorde. Photoshop på japanska är svårare än vad det låter, men det är hur roligt som helst ska ni veta!
Läraren jag har i det ämnet är ärligt talat helt underbar. Hon och Jackie ska till Fukuoka i helgen och titta i "gamla stan". Dom frågade om jag ville följa med, men jag ska till Yufuin, Ôita-ken, och dega i en onsen. Underbart!

Jag och Jackie satt och lekte med datorerna sedan när vi hade social studies. Vi hade sedan lunch och gick till skolkafeterian och käkade mat. Hon tipsade om kyckling i currysås med ris. Det var gött som fanken! Men jag hade mer än gärna ätit stekt ris med fläsk istället. Ska göra det nästa gång!

När skolan slutade så gick jag mot tågstationen. Utanför skolans marker så stod det ett gäng flickor och väntade på mig. Dom går i parallellklass tror jag. De var väldigt trevliga att prata med. En av tjejerna bor i samma stad som mig, men hon åkte inte samma tåg som mig. Flickorna följde bara med till tågstationen, sen sa dom hejdå och gick vidare. Knasigt. Det var väldigt roligt i alla fall! Folk vågar hälsa på mig mer nu eftersom att dom ser mig prata mycket med Jackie. Det kanske är ett tecken på att jag inte är asocial och farlig.

Efter skolan så har jag faktiskt inte gjort mycket alls. Jag tittade klart på "Saving Private Ryan" och sov lite. Värdmamma gick upp och lämnade lite tvättade kläder på mitt rum och hon hade inte märkt att jag kom hem. Så när hon lade mina kläder i soffan så sa jag "Tadaima!", så lugnt som jag kunde så att hon inte skulle bli rädd. Men hon hoppade till och skrek. Sedan skrattade hon som en galning och bad om ursäkt. Varför bad hon om ursäkt? Det var ju jag som var dum nog att inte skrika högre när jag kom hem. Hon frågade om lov imorse att gå in på mitt rum. I Sverige är det ganska viktigt att fråga om lov att få gå in i någons rum, eller hur? I Japan är det 20ggr värre. Det är verkligen superhemligt. Man får absolut inte gå in i någons rum utan att man fått ett definitivt ja. Imorse när hon frågade mig så sa jag:
"Ja! Det är OK! På riktigt! (Detta på engelska:)"Du behöver inte ens fråga!". Det är ditt hus.". Jag vet inte varför, men hon verkade lite stolt när jag gav henne godkänt. Japaner är så roliga!

Idag så åt jag hos min värdsyster. Vi åt en japansk schnitzel. (Redning på min bestod av potatismjöl, lugn kära föräldrar.) Den var god som attans! Jag sa att det finns i Sverige också, men är inte på långa vägar lika god som den här i Japan! Det var en lögn dock. Inget klår mammas schnitzlar. Jag saknar maten hemma i Iggesund. Det hade varit så underbart att fläska i sig något enormt nu. Jag förväntar mig en enorm buffé när jag kommer hem ska ni veta!

På kvällen nu så hände något fruktansvärt. Bilden av detta kommer aldrig att försvinna. Jag ska nog inte skriva vad som hände här i bloggen. Skriver detta mest för att komma ihåg det. Fy farao. Ever heard of locks?

Tack för idag! Det har varit ünderbart rewligt. Jag hoppas att morgondagen blir lika rolig.

1450+ besökare! INTE ILLA! Jäklar så många besökare vi har här! Titta till höger iww menyn och rösta på Blogrankers.com! Det finns en länk till höger. Vi ska bli nr 1!

Godnatt! Hörs imorgon!