Orkan, Internet och meddelande.

Hej alla kära barn! Internet är i full gång hos grannen, så inga problem där!

Jag har upptäckt att de flesta japanska hem använder WLAN. Senast idag när jag var hemma hos Jackie så såg jag att hennes värdfamilj använde WLAN. Mer om det sen!
Anledningen till att jag inte skrivit i bloggen är för att jag haft krångel med min uppkoppling (duh). Det enda som egentligen behövdes göra var att starta om routern hemma hos grannen. Det tog orkanen hand om när elektriciteten stängdes av.. Hihi.

Under denna tid utan Internet så har faktiskt inte väldigt mycket hänt.

*Jag har blivit bättre kompis med Jackie(den amerikanska utbytesstudenten). Det är faktiskt väldigt skönt. Jag har någon att prata med i skolan.
*Jag har upplevt min första orkan. Jag har upplevt vind som inte är en fis i rymden jämfört med vad vi har i Sverige.. Helt seriöst. Jag har varit med om att det blåst så mycket så TVn inte funkade i hemma i Sverige. Det är verkligen ingenting. Här blåser det så mycket så dom inte kan använda satellit-tv. Kabel-tv är obligatoriskt. Om japaner skulle börja sätta upp paraboler på taket så ska de nog vara redo att sätta dit en ny några gånger på hösten. Det blåser ibland så mycket så jag blir rädd. Orkanen gick dock väldigt bra. I början var jag ganska lugn och tyckte mest att det skulle vara roligt. Sedan när vi började smälla igen våra fönster med extraplåt på utsidan så började benen skaka. Dom skrämde även upp mig och sa att det var den värsta orkanen på 10 år. Jösses!
Det underbara är att det inte var så jättehemskt som jag förväntade mig. Den största skadan som skedde här hos min värdfamilj var att takplattorna gick sönder. Vi fick byta ut en hel del! I en stad i närheten så hade ett tåg vält pga den hårda vinden. (!) Tre människor miste livet allt som allt den kvällen.
*Jag har deltagit i en drejar-kurs. PRIVAT kurs! Det var jäkligt intressant och roligt. Jag skapade tre muggar och en skål som jag ska använda till mitt risätande!

Jag har gjort så mycket, mycket mer men glömt det mesta.

Igår och idag kommer här!

Igår, måndagen den 18 september.
Detta var dagen efter orkanen. Jag hade inte så mycket att göra och kände mig verkligen inte manad till att göra något ansträngande heller. Jag hade planerat att ligga inne och dega hela dagen. Men så blev det inte. Jag somnade vid 3-tiden dagen innan och tänkte försöka sova ut. Jag var helt slut i skallen efter orkanen.. Tro på fan att min värdpappa skriker och väcker mig klockan 8? Åjo.. Det slank jag inte undan. Jag trodde att han skämtade först.
Dom skulle använda mitt rum till reparationer på skadorna. Jag bor på övervåningen, och dom behövde mitt fönster för att ta sig ut på taket.. Jävla skit. Jag var helt slut. Jag hjälpte till lite, så klart. Vi höll på till klockan 15 ungefär med reparationer. Sen gick jag upp på mitt rum och tog en liten tupplur. Sov till kl 17. Blev väckt av att jag hörde värdbroderns röst. Jag sprang ned och hälsade. Han frågade om jag ville hänga med honom till You Me Town i Kurume. LÄTT! Sa jag och åkte med. Vi gick bara omkring och tittade egentligen. Yukiko och Saki var med.(Hans fru och värdsysterns dotter)
På kvällen sprang vi till filmbutiken och hyrde 5 filmer för 1050yen. Det är typ 63kr för 5 filmer i en hel vecka. Helt underbart. Vi stod och diskuterade filmer som vi tyckte om. Värdbrorsan och jag har ungefär samma filmsmak. Han såg att jag hade hyrt "Rain Man", och började då härma några repliker ur filmen. Det var skitroligt. Han är otroligt snäll min värdbror.
När vi kom hem, eller om det kanske var innan vi åkte, så stod det ett stort paket på bordet i vardagsrummet. Den innehöll en massa bakelser och sånt. Min värdmamma förklarade att det var en present till mig från värdmammas kompis dotter. Den 23-åriga tjejen som vill vara hemmafru, men är istället sjuksköterska.
Här har jag intalat mig själv att hon är så framåt för att träna sin engelska och för att hon är en otroligt snäll tjej. När hon skickar kakor hem hit av högt värde så blir jag lite orolig.. Jag tänkte ändå, "Äh.. Hon är bara en snäll människa! Inget mer med det!". Efter det så fick jag mjölken till kaffet som jag väntat på..
Det var ett meddelande med paketet.. Det stod:
"Hi!
How are you doing?
I've always wanted to meet you again..
See you soon
NAMN"
.....
Vad gör man där? Läser vykortet och tar det lugnt? Hon kanske bara vill träffa mig för att prata engelska. Inget konstigt med det! Hon är en snäll flicka!
Min värdmor ger mig sedan hennes telefon. I andra änden av luren så fanns den här tjejen.. Vad skulle jag säga?
"Hej, det är Niklas. Tack för bakelserna! Jag kunde inte äta en enda för att jag är gluten allergiker!".
Nej, jag tackade så mycket och lät henne föra konversationen. Det var bara pinsamt för mig.
Men jag tycker väldigt mycket om att hon är så snäll och trevlig. Det är skönt att kunna prata med folk ibland! Jag berättar mer om det här när det händer nya saker.. Tänk om hon ska följa med min värdfamilj på våran resa i helgen...?

___________________________________

Idag! Tisdagen den 19 september!

Denna dag var speciell i början! Vi skulle åka med våran biologiklass på klassresa till havet i Fukuoka! När vattennivån sjunker så åker min skola dit varje år och kollar förorening och sånt.
Jag drog till skolan i tid och väntade. Men pga orkanen så var resan inställd. Jag hade inga böcker med mig idag, men sån tur var så hade jag med mig en bok.
"Charlie and the chocolate factory". Roald Dahls masterpiece!
Jag har läst ut ungefär hela boken idag. Det har varit en långtråkig dag i skolan.
Efter skolan så hängde jag med Jackie till Dazaifu och tittade på Dazaifus stora tempel. Kommer inte ihåg vad det heter (så klart). Det är upp emot 1000 år gammalt. Helt otroligt vackert. Jag blev helt till mig när jag var där. Vi satt på ett café och käkade isglass (nästan som slush) med någon sorts mjölktopping på. Grymt stor var glassen också.
Efter detta så gick vi hem till Jackie. Jag skulle få se hennes hus och sånt. Hon åker med en annan förening (YFU). Det är nog det värsta man kan göra. Hennes värdfamilj är helt knäppa i huvudet. Värdfamiljens dotter är nu i USA som utbytesstudent, och anledningen till att dom tog dit Jackie var för att hon skulle hjälpa deras dotter med engelskan innan hon åkte. Sen när dottern väl åkte så blev Jackie kvar där med en familj som egentligen inte vill ha en utbytesstudent. Hon kunde nog inte hamna i värre sällskap. Familjen har inte åkt ut på någon resa, och kommer inte att göra det heller. Pappan i familjen är grymt sträng, och Jackie får inte ens använda internet hemma där. Värdpappan anser att hon ska hålla sig japansk och inte prata engelska. Hon ska inte sitta vid datorn heller för att hon får endast plugga japanska när hon är hemma. Helt sjuk gubbe. Hon har en till värdsyster där som är lika gammal som mig och går på universitet. Hennes värdsyster har en pojkvän som pappan inte vet om, och har nyligen tagit hål i örat. Värdpappan får absolut inte veta det. Om han nu får reda på detta så blir det helvete i huset.. Japan är verkligen annorlunda!
Hennes värdpappa är för övrigt en tandläkare. Han har inte gått någon högskoleutbildning för detta. Han började jobba som det direkt efter skolan som det verkar. Helt stört.. Värdmamman har gått högskola och universitet. Hon är sekreterare på ett företag.. Japan i ett nötskal.

Hemma här idag har jag inte gjort mycket alls. Jag gick hem och umgicks med värdsystern och hennes familj. Yuki var där med hennes lilla gosse. Dom lärde mig en massa ord på japanska (vissa kunde jag redan). Denna familj är jätterolig. Vi leker i vardagsrummet och svär hela tiden. Dom har lärt mig en massa olika ord till för att säga "bröst" och "stjärt" osv. Men det roligaste är att när vi äter här hemma så säger vi alltid "Itadakimasu!". Det säger man alltså varje gång innan man hugger in i måltiden.
Jag sa det idag när jag åt hos min värdsyster och hennes man stoppade mig och sa "Nej nej.. Titta dig omkring. Det är bara vi här. Du behöver egentligen säga "Jag börjar äta före alla er nu!". OK?".
Det är så otroligt skönt att ibland kunna leva i en familj som är lite avslappnad. Min värdpappa är verkligen japansk och kör oftast sitt race som alla andra japaner. Strikt och perfekt.

Japaner är som ni vet väldigt hygieniska av sig. Deras offentliga toaletter består av en toalettstol egentligen begravd i marken. Det är nästan som toaletterna i Turkiet, fast lite mer modernt. Mer än ett hål i marken så att säga. Anledningen till att dom har detta är för att dom inte tycker om att dela toalettsits med andra människor.. Jag fattar inte detta egentligen. Såna där skitsaker är livsviktigt för japaner. Deras tandhygien däremot är en annan femma.. Jag har nog aldrig varit med om något så här hemskt. Dom borstar så gott som aldrig tänderna här! Tänderna är alldeles svarta på insidan för att dom har matrester kvar där. Framsidan av tänderna brukar däremot borstas ibland, men inte insidan..
Min värdpappa brukar sitta och suga på sina tänder ibland. Han har en tandpetare i munnen och petar bort matrester från tänderna, och sedan börjar han suga på den.. Det är så jävla äckligt! Han gör det när jag äter frukost, och det är det värsta. Jag börjar verkligen må illa varje gång han gör det.. Fy farao! Bordskick är lika med noll också i en vanlig familj. Smask och bit i besticken som ingen annan. Lär er lite hyfs!

Imorgon ska jag stanna kvar och titta lite på Aikido efter skolan, var det tänkt. Vi får se hur det blir med den saken. Häftigt att se i alla fall!

Tack för idag! Underbart att se så många besökare på sidan! Förlåt för att jag inte skrivit i bloggen på ett tag. Det blir mer nu!

MAMMA VAR MIN 1000e BESÖKARE! Stenhårt! Grattis!

Godnatt gott folk! Godnatt!