Baseball, Sjukhus och Värdfamilj.

Hej kära barn! Nu är jag tillbaks igen. Bloggen likaså!
Senaste inlägget var inlägg #50!
Nice!

På senare tid så har jag inte gjort så väldigt mycket.
Igår så åkte jag till sjukhuset IGEN med min värdpappa. Anledningen var att jag fortfarande är förkyld..!
Varför åker man till sjukhuset då? Jag blir så less!
Jag fick i alla fall ny medicin, och jag har inte så ont i halsen längre, men jag hostar som en tok.
Väl på sjukhuset förresten så tog dom blodprov och tog en röntken-bild på mitt bröst. "Better safe than sorry", eller vad säger man? Själv anser jag att det var lite väl med en röntken-bild. Jag är ju bara förkyld.

Jag åt middag igår hos min värdsyster. Dom har en liten hund där hemma som heter Fu. Jag vet inte vad rasen heter, men det är en typisk japansk hund. Japansk ras till och med. Jag vet inte om det är så i alla familjer, men hundar här borta behandlas nästan som gudar. I alla fall i den familjen. Ingen säger "NEJ!" till hunden, när den gör något dumt, som t ex hoppar upp till bordet och försöker stjäla mat. Men visst, vill man göra så, så får man väl det. Jag är inte i någon position att säga emot. Men när hunden börjar jucka på en, så brukar man väl säga "NEJ!", eller hur?
Igår så gick hunden lös på min värdsysters dotter, och sedan min värdsyster.
När han juckade på dottern så brydde hon sig inte alls, och jag satt där på min stol och skrattade så att jag nästan kissade på mig. Jag antog att hon lät honom rissa för att hon är en liten flicka och säkert tycker om det. Jag vet inte varför jag tänker så, men jag har träffat en person som påminner om denna flicka, och hon sa en hel del sjuka saker om sina sjuka fantasier.
Det har inte med saken att göra dock.
Jag väntade på att hennes föräldrar skulle säga något, men istället var det en grym pinsam tystnad, och ingen gjorde någonting. Jag försökte tänka på annat och titta bort. Men fy fan så kul det var. Han gick verkligen lös på hennes rygg och vänstra arm.

Efteråt, ungefär 30min senare, så visar min värdsyster mig en maskin som ska hjälpa mig att bli frisk. Då kommer hunden och börjar jucka på henne ben, och hon gör ingenting. Absolut ingenting. Hunden försöker då sig på mig och skuttar in på mitt ben. Jag slår till honom på nosen och buttar bort hunden.
Då gick han istället och gav sig själv oralsex under bordet. Sicko.
Berättade jag förr om första gången jag var hemma hos min värdsyster och träffade hunden? Han hoppade faktiskt på mig direkt då och juckade på min arm. han var hel till sig. Då var han bitsk också. När jag buttade bort honom så visade han tänderna. Sick sick sick.

___

Idag så har jag varit på en baseball-match. Det var häftigt som attans! Vi var ledig hela morgonen. Matchen började 11:40, och den var inte i närheten av skolan, så några klasskompisar frågade om jag ville hänga med och umgås innan. Jag hängde med, så klart!
En av killarna kom och hämtade mig hemifrån klockan 08:00 i morse. Arishima heter han. Han var den första som jag pratade med och sånt i min klass. Han hjälpte mig med tågen och sånt, första dagen. När vi åkte hem från skolan osv. Snäll kille, fast blyg. Han vet inte hur han ska bete sig riktigt med mig, så han är ganska avvaktande. Han släpper inte lös förens jag börjar prata med honom.
I alla fall så åkte vi till en stad bortom min vetskap. Jag har ingen aning om vad stället heter, men det fanns i alla fall ett shoppingcentrum som heter "The Mall" där. Väl där så träffade vi resten av klasskompisarna. Det var trevligt som attans. Vi gick omkring och tittade på mobiltelefoner, böcker och spelade lite arkadspel. Sedan gick vi in i en CD/DVD-affär. Den var verkligen inte stor, jag tror inte jag sett affärskedjan förr heller här i Japan.
I alla fall så ser jag en massa olika skivor och sånt. För min del så skulle jag försöka flasha lite för mig själv och hitta en skiva som jag ville lyssna på. Här i Japan så står allt på engelska i katakana (japanskt skriftspråk). Ännu kan jag inte alla, men några få kan jag. Jag bestämde mig då för att titta efter Millencolin. Jag stod vid hyllorna och letade..
"A I U E O" - Nej
"KA KI KU KE KO" - Nej
Men "MA MI MU ME MO" - JA! Där, så klart, fanns Millencolin.
Mirencorinu tror jag dom heter här. ミレンコ-リヌ.
Den nyaste skivan "Kingwood" fanns. Fan så överlycklig jag blev. Millencolin verkar vara väldigt känd här borta. Som sagt förr:
Varje gång jag ser en skiva med Millencolin, så känns hemma, lite närmre.
Vid nästa löning så ska jag nog köpa Kingwood. Den skivan tyckte jag inte om från början när jag hörde låtarna, men nu är jag helt såld. Fan så bra den är!

Efter vi fönstershoppat så drog vi mot arenan där baseball-matchen var. Det var inget litet ställe skolan hyrt! Imponerande!
Jag filmade faktiskt jättemycket och tog flera bilder. Så klart så råkade jag PÅ RIKTIGT AV MISSTAG, ta bort alla filmer och bilder. Jag fattar inte hur. Herregud så förbannad jag blev.
En bild och en film sparades dock.
Min skola (Chikuyogakuen) mötte Kyushu Highschool. Min skolas lag är grymma. Något utav de bästa bland highschools i Japan.
Motståndarlagets elever (hejjarklacken) hade deras svarta skoluniformer på sig, och gula strutar som de slår emot varandra för att "HEJJA HEJJA". Ganska styggt.
Helt seriöst så trodde jag att det var AIKs gnaget när jag kom dit. Jag blev helt chockad.

Min skola vann, så klart. Så det var bra, inte sant? Jag vill testa baseball. Det är verkligen häftigt.

Så, efter baseball-matchen så mötte jag upp med Arishima igen, och vi skulle gå hemåt. Utanför arenan så träffade jag några killar som vi känner, som bor i samma stad. En av dom åkte jag med på tåget förr och pratade musik, och om Millencolin och The Hives. Jag gick fram och hälsade som en karl, och gav honom en manlig kram.
Efter han fick en kram så blev dom där kompisarna lite hyper och ville också kramas och skaka hand. Men jag nöjde mig med handskaket. Efter jag skakat hand med en kille så dyker det upp en figur bakom mig, som jag helt ärligt aldrig träffat förr, och rissar på mig. Jag kände hans pung emot mitt ben. Jag blev helt till mig och tänkte slå honom, men istället så gav jag honom en helt vanlig knuff. Han flög bakåt och ramlade ned på backen, pladask!
Jag skyndade mig fram och bad så mycket om ursäkt och sopade bort lort som han fick på byxorna osv. Men han sa att det var lugnt, och han fick skylla sig själv. Dom andra skrattade bara och sa att han får skylla sig själv. Han var enligt dom väldigt klen och lätt, därför flög han iväg som en vante.
Innan vi gick iväg så gick det några tjejer förbi oss från motståndarlagets skola. Dom hade korta korta kjolar, så killen jag buttade sprang efter dom och hukade sig ned för att kolla under deras skola. Mina kompisar sa då att han är ett riktigt snusk, "HENTAI". Då kändes det genast bättre efter att jag knuffade honom. Freakshow.

Efter detta så åkte vi hem tillsammans på samma tåg. Sedan så har jag bara tagit det lugnt.

Nästa vecka så får jag en ny värdfamilj.. Jobbigt.. Men nästa värdpappa verkar über, så det är inga problem. Vi ska ha den sista måltiden här tillsammans på lördag. Hela denna familj samlas, och vi ska fika och ha det trevligt. Äta mat mat! På lördag så ska jag också åka till Tenjin och träffa Mai, om allt nu går som det ska. Vi ska se på bio och prata svenska tills vi svimmar! WOHOO!

Det var allt för idag. Om ni förstår engelska så ber jag ser också att titta i min videoblogg, och även se min nya videodagbok. Det är samma som bloggen, fast djupare. Väldigt bögigt och töntigt, men jag mår bättre av det.

FARVÄL!

Bloggen med Baseball-inslag!


Videodagboken

X2 Videobloggar!

Hej kära barn! Idag så ger jag er två (!) - Jag upprepar! - TVÅ videobloggar!
Jag är fortfarande lite sjuk, så försök att hänga med!

Dom är från igår och idag. Fin fint material!


2006-10-22


2006-10-21




Jag ska sova nu och försöka krya på mig! Vi hörs nog imorgon!

Stum, Sjukhus och Antibiotika.

Hej kära barn! Här kommer ett litet inlägg igen!

Idag är det onsdagen den 18e.
Jag har varit väldigt inaktiv denna dag. Jag har inte gjort så mycket, men det lilla jag gjort är bannemig minnesvärt! På morgonen så kunde jag inte prata för att jag hade så ont i halsen. Därför beslöt min värdfamilj sig för att jag skulle stanna hemma.

Jag var för första gången på ett japanskt sjukhus idag. Privatsjukhus. Detta sjukhus var speciellt för "skador" under huvudet. Hals/mage och sånt. Jag har för mig att alla doktorer är så här borta. En doktor är kanske halsdoktor, endast, och en är magdoktor, osv.

När jag väl kom fram till sjukhuset så fick vi ta av oss skorna vid dörren och ta på oss tofflor. (Jag åkte dit med min värdpappa.)
Sedan så fick vi sätta oss i väntrummet och vänta. I väntrummet så fanns det musik. Varje låt lät som om den var tagen ur en begravning. Det var så komiskt. Några av dom som satt där inne var över 80 också, så det var ganska ironiskt.

Jag har läst en blogg, som en lärare här i Japan skrivit, amerikansk. Han hade råkat ut för en olycka under ett sexuellt samlag med sin flickvän. Hon gjorde något som kallas "bläckfisken", och då gick något sönder.
Han skulle i alla fall till sjukhuset och kolla upp det, men fick lite problem på vägen, endast för att han inte hittade en penis-doktor. Det kunde bara vara en penis-doktor, och ingen annan.
När han väl kom fram dit så var det en sjuksyster med i rummet. Enligt han som nu skriver bloggen, så var hon bara där inne för att se på.. Samma sak kände jag också. Det enda denna tjej gjorde när jag var och blev undersökt, var att dra upp min tröja när doktorn skulle lyssna på mitt hjärta.

Nu ska ni få höra, att det konstiga med hela min vistelse var att jag endast har en förkyldning. Då envisades alla om att jag skulle till sjukhuset. Onödigt? Ja.
Efter doktorn gjort sin undersökning så kom han fram till slutsatsen att jag är förkyld. Ok...?
Svårt att gissa.

I alla fall så skrev han ut lite medicin för min förkyldning. Antibiotika. Jag fick antibiotika för att jag är förkyld. Hur nödvändigt är det egentligen?
Brukar man inte få antibiotika när man ha en inflammation eller något? Visst kan jag ha en inflammation i halsen eftersom att jag har ont där... Men antibiotika? Herregud!
Jag har fått en hel del piller som jag ska ta 3ggr per dag. Frukost, lunch och kväll.
En HEL DEL piller. Om jag nu inte var sjuk innan jag tog alla dessa piller så lär jag nog bli sjuk av dom. Jag känner mig faktiskt mer hängig nu efter att jag tagit dessa.

Nödvändigt? Jaja.. Det blir nog bra.

Efter allt detta så åkte vi hem. Klockan var ungefär 09:45, och jag gick och lade mig efter att jag pumpat i mig all medicin som jag fått.
Vid 12:45 vaknade jag igen av att värdpappa skrek att det var lunch. Jag gick ned och åt. Kommer ni ihåg tjejen som min värdfamilj försöker para ihop mig med? Blindträff-tjejen? Hon var här idag. Hon är sjuksköterska, så det är förmodligen därför. Vi satt och pratade en liten stund innan hon skulle dra. Klockan var ungefär 14 när hon åkte iväg, och då gick jag och lade mig. Jag sov från 14:00 till 18:00. När jag då vaknade så var det svart ute, och jag fattade ingenting. Förstod inte vart jag var, eller vad jag gjorde där. Hade inget begrepp om tiden heller.

Efter all denna medicin så känner jag mig lite vimsig och yr. Jag menar, det är inte lite knas dom ger mig. Titta på allt! Jag blir nog ännu sjukare av all medicin jag får! Får förmodligen feber av allt, skulle inte förvåna mig.

En liten snutt från dagens upptåg. Videoblog.


Detta var allt för idag. ´Videobloggen var ganska meningslös, men ni ser i alla fall hur dålig min värdpappa är på att filma, och hur mycket skit jag måste svälja för att bli ännu sjukare.


Tack för mig! Klicka gärna på reklamen!

Bilder från Orientationcamp! #2

Allison likaså!

Bussen på väg hem. Michelle gör en vacker grimage.

Mai och Asami

Asami och Mai, ~3:30 på morgonen. Vi satt där och pratade hela natta!

En till stenhård bild från hotellrummet.

Vackert, inte sant? Utsikten från konferensrummet.

Mai och Asami.

Megumi och Asami visar kärlek.

Bilder från Orientationcamp!

Hej kära barn! Idag så skriver jag inte blogg, jag lägger upp bilder istället!

Nästan hela gänget, igen. Min kamera!

Jag och Ploy

Adian talar i utbytesstudenternas cirkel!

Ian försöker att se het ut. Han lyckas!

Min mage efter att den blivit slappad av Adian.

Jag och Mai!

Ian myser med Trevor

Fotografen blir fotograferad! Cool bild.

Marvin(Tysken), Niklas(Svensken), Adian(Aussie) och Ploy(Thai).

Alla vi Inbounds (Tagen med Ploys kamera)

Megu, Ploy och Mai!

Nästan hela gänget. (Bild tagen av Ploy)

Obeskrivligt, ovärdeligt och otroligt.

Hej alla kära barn! Nu är det verkligen dags! BLOGG!
Jag har inte haft så många saker på gång. Det har mer eller mindre varit en underbar händelse skulle jag vilja påstå.

LÖRDAG:
I lördags så vaknade jag vid 09:30. Jag blev väckt så otroligt tidigt pga att jag skulle till Hakkata(Jag är inte helt hundra på vad det heter), Fukuoka. I Hakkata så skulle vi utbytesstudenter med Rotary, ha ett orienteringsmöte! Det är ett möte vi har varje månad, som arrangeras av mitt distrikt här i Japan. Jag hade alltså sett fram emot detta möte i över en månad, och nu var dagen äntligen här.
Jag kan med glädje meddela att allt var helt underbart. Det var nog precis det jag behövde för att ta mig ut ur ”gropen” som jag känner att jag fastnat i.
Vad som hände denna gång kommer…… HÄR!

Jag åkte till Hakkata vid klockan 11:00. Min fjärde värdpappa här i Japan skjutsade mig dit. Vi hade även med oss presidenten i min Rotaryklubb, och min kontaktperson, Matsumoto-san!
Under resan så pratade jag med Matsumoto om resan till Saitama, där jag ska se U2.
Jag har väntat på besked om jag nu får åka i över en månad – och ÄNTLIGEN har han sagt ja.
Det går bra för min Rotaryklubb, men det är en kommité som måste gå igenom detta först och välja om jag får åka eller inte. Ganska onödigt och komplicerat. Jag ska ju för farao hem till en utbytesstudent här i Japan, och bo hemma hos hennes kontaktperson. Vad är problemet?
Min blivande värdpappa heter Nakahara, tror jag. Han VERKADE ganska snäll, men i bilen var han riktigt strikt och blyg. Han sa nästan inte ett ord till mig under hela resan. Jag försökte verkligen sträcka ut handen till honom, men han mötte mig inte halvvägs, om man säger så. Seg-gubbe. Han pysslar i alla fall med byggen och sånt. Han har en byggfirma om jag förstår rätt. Det blir intressant och se vad han är för sorts människa. Han ser ganska stel ut.

När vi väl kom fram till platsen där mötet skulle ske, så gick gubbarna från min klubb iväg, och jag blev lämnad där själv i ett avlångt ”stort” rum(i japanska mått), med en jäkla massa stolar och bord, uppradade som om det vore i ett klassrum. Längst fram fanns en scen, mikrofon och en talstol
Jag stod inne i rummet med några gubbar och väntade på resten av studenterna.
Den första som dök upp av utbytesstudenterna var Marvin, från Tyskland. Han är riktigt blyg, och pratar inte så mycket. Men när det bara var vi där så släppte han lös en hel del och pratade med mig. Vi satte oss ned och väntade på resten.
Den andra som kom var den lilla flickan Ploy, från Thailand. Hon är så jäkla söt när hon pratar japanska. Hon uttalar allt med thai-dialekt. Det låter så grymt sött. Det sköna här är att det inte är någon som skrattar när man uttalar något fel eller annorlunda. Jag antar att alla är van vid amerikanare som vägrar släppa sitt sätt att prata, och istället adoptera det japanska sättet, så att säga. Jag uttalar ord och sånt som en kratta. Om jag inte vet hur man uttalar ett ord så försöker jag säga det i samurai-stil. Snabbt och brutalt. Folk tänker inte på vad jag säger då, så dom bara håller med.
Sedan kom resten av gänget i en klunga. Ian, från USA, Allison från USA(Båda från North Carolina, tror jag), Michelle från Australien, Trevor från USA(Washington), Charlie från Taiwan och till sist Estevao från Brasilien.
På detta möte så hade vi även Rotex-medlemmar. Det är folk som varit ute i länder redan som utbytesstudenter (Japaner).
Vi fick lyssna på deras tal om upplevelserna som utbytesstudent osv. Väldigt trevligt. De flesta pratade en de på respektive språk som de studerat.
Vi hade min favorit där också av Rotex.. Mai från Sverige. Jag nämnde henne förr, när jag på senaste Orientationmötet. Hon bodde i Skövde och pratar svenska med en kristallklar Skövde-dialekt. Helt perfekt! En japan som kan svenska… blir det bättre än så? Vi pratade en hel del, men mer om det sedan. Jag ska förklara vad vi gjorde på mötet nu först.

Efter vi lyssnat på rotex-talen så fick vi utbytesstudenter gå upp på scenen och hålla ett tal på 2 minuter.
Först så gick Michelle upp på scenen.
Michelle har bott här i Japan nu sedan januari, tror jag.
Hon är riktigt grym på japanska! Hon presenterade sig, och berättade vad hon hade för sponsorklubb och värdklubb. Bra. Hon höll på i kanske 1 minut, och efter det så var det min tur.

Jag drog i gång med att presentera mig, och säga ”Det var inte igår!”.
Jag sa vad jag hette, och hur gammal jag var. Sedan förklarade jag att jag går i Senior Highschool. Ettan. Jag hörde några fnitter i publiken. Jag klandrar dom inte för det dock.. Jag är 18 år och går med folk som är 16. Ingen hit!
Sedan så sa jag vad jag vad jag har för intressen. Musik, filmer och såna saker..
Jag sa också att jag inte har någon japansk kompis, så jag tittar på film hela dagarna istället för att umgås med folk. Dom skrattade gott! ”Varför skrattar dom?”, tänkte jag. ”Är inte det sorgligt?”.
Jag höll mitt tal igång i ungefär 1 minut och 30 sekunder, sen gick jag av scenen. Jag fick faktiskt beröm för att jag skrivit ett sånt bra tal! Det uppskattade jag! Själv anser jag dock att det gick svindåligt. Men men..

Efter alla tal så åkte vi vidare till ett hotell ute vid havet. Det var grymt lyxigt! Vi var Inbounds(Utbytesstudenter ifrån utlandet), Outbounds(Japanska blivande utbytesstudenter) och Rotex(Gamla utbytesstudenter som hjälper till med oss Inbounds och Outbounds).

Vi började med att sätta oss inne i ett konferensrum och prata. En massa bilder togs, och en massa skämt drogs. Det var väldigt trevligt. Jag pratade med Mai en hel del. Hon är så otroligt duktig på svenska, så jag har svårt att höra att hon inte är svensk ibland. Jag blir nästan chockad när hon pratar japanska med andra. Hon kom hem ifrån Sverige den 4 augusti, tror jag att det var. Hon säger att hon saknar Sverige en hel del, och har börjat kallat det sitt hem. Det är roligt! Jag läste faktiskt en intervju hon gjort, idag på Internet. Wow.

Efter minglandet så drog vi igång med det lite mer seriösa. Vi killar blev parad ihop och tjejerna likaså. Jag fick bo med Ian och en kille som ska åka till Australien(en japansk kille), Taiki. Det var trevligt. Men Trevor sov i vårat rum istället för Taiki och Taiki sov någon annan stans. Varför vet jag inte. Tror Taiki var uppe och yrade hela natten med sina kompisar.

Vi satt också och pluggade, som vi ska göra på dessa möten. Vi har ungefär 3 timmar varje möte då vi pluggar. I lördags så satt vi först och pratade, och gjorde sedan ett ”J-test”. Det är ett test alla utbytesstudenter måste göra här i Japan. Det är nästan som Nationella Proven i Sverige tror jag. Denna gång gjorde vi ett ”inför J-test”-prov. Det var otroligt jäkla svårt. Början var enkel, men sen kom långa meningar och många svar att välja på. Jag fattade ingenting. Men det gör inget. Jag har 10 månader till på mig att lära mig.


Vi hade en timmes middag mellan lektionen och J-testet. Vi satt och pratade ganska länge nere i matsalen och tog en hel del bilder. Det var så otroligt roligt.

Efter J-test så drog vi till hotellet värmekälla! Dom hade Onsen på hotellet! I och med att detta var ute vid havet så var vattnet rejält salt. Var inte så mysigt som det var borta i Yufuin, men det var OK. Jag gick dit med Ian och Trevor. Tre västerländska pojkar. Vi fick våra blickar. En sak var rolig! När vi var klar så gick vi iväg klädde på oss. När vi gick in i omklädningsrummet så stod det några outbounds och rotex-killar där. Även Charlie från Taiwan stod där (Inbound). Ian gick först, och när han kom fram till dom, så sa Charlie ”Wow!” och stirrade på Ians snorre. Jag visste att något sånt här skulle ske när vi var där, så jag kunde inte hjälpa det.. jag hojtade ut ett ”Det där var då fan inte diskret”. Ian och Trev började skratta, och de andra killarna fattade ingenting. Vi lade det där bakom oss och gick och umgicks med dom andra människorna.

Vi satt nere i lobbyn på hotellet ifrån klockan 23:40 till ungefär 02:00. Vi satt alla och bara pratade. Det var så underbart trevligt. Vi fick inte sitta i lobbyn längre än till 02:00, så de flesta gick och lade sig efter det. Jag, Estevao(Brasiliansk), Asami(Japansk som varit i Brasilien), och Mai(Japansk som varit i Sverige), gick och satte oss och pratade långt borta vid några drickautomater utanför omklädningsrummen till Onsen. Vi satt där och pratade till klockan 04:00. Mai kan svenska helt flytande, och Asami kan portugisiska helt flytande. Allt var så bra. Vi bara satt och pratade, och pratade, och pratade. Jag ville ärligt talat inte att den där natten skulle ta slut. Det var så perfekt. Allt var så perfekt.
Vid, som sagt, 04:00 så beslöt vi oss alla, gäspande, att vi skulle gå och lägga oss. Vi gick sakta men säkert mot våra rum och sade hejdå.

Jag gick in till mitt rum och hörde direkt Ian skrika att han är påven, och om Trevor inte var tyst så skulle han skicka en laserstråle på takplattorna så att han brändes till döds. Dom var riktigt trötta och låg och fnittrade hela natten. Jag drog sedan igång min imitation av TourretesGuy (www.tourettesguy.com). Då tog det aldrig slut. Vi låg och skrek ”AAAH SHIT!” och ”FUCKING SALT!” hela natten. Det var så roligt. Alla var övertrötta och skrattade för ingenting. Skönaste gänget någonsin.

Denna natt sov vi ungefär 1,5 – 2 timmar. Vi var dötrötta när vi blev väckta kl 07:30 av Megumi. Hon slängde sig över våra ”sängar” och började rycka i täcket. Jag klev upp ganska snabbt, men de andra killarna låg kvar. Dom förklarade att de hade morgonstånd. Det kunde verkligen ha gått olyckligt om någon slitit i fel sak. Jag skrattade som attan när hon började rycka i de andras täcken. Det kunde ha gått olyckligt.

Vi sprang ned och käkade frukost. Jag hade bestämt ”träff” med Mai, så vi skulle äta frukost vid samma bord. Hon skulle nämligen tillbaks tidigt till Fukuoka, för att hon pluggar inför universitet. Det är så otroligt viktigt för japaner, det här med universitet och så. Hon pluggar nu ifrån september till mars, när hon tar det där testet om hon får komma in på sitt valda universitet. Helt otroligt hängivna människor. Jag skulle aldrig ha klarat det.
Jag skulle nog heller aldrig klarat mig utan den här flickan.. Efter att jag pratat med henne och umgåtts med henne så känns det som att jag blir ett ton lättare. Alla onda tankar rensas bort. Det försvann ju såklart när jag kom hem och satte mig datorn här, men det är en annan femma.

Mai åkte hem vid 09:00. Vi sa farväl och bestämde oss för att hitta på något, någon dag. Jag trodde inte att hon skulle ha tid nu i och med att hon studerar som hon gör. Men hon är ledig de flesta lördagar. Vi ska gå på bio någon gång snart, men jag vet inte när. Det ser jag fram emot!

Efter jag sa farväl och vi ätit upp våran frukost så gick vi och städade rummen.. Sedan skulle vi gå vidare till konferensrummet igen och få lite undervisning i japanska. Vi lärde oss verb. Fun fun! Sedan så lekte vi den ökända kortleken! Det är nästan som memory. Läraren ropar ut ett ord, och vi ska ta ett kort med ordet på.. Ordet står i kanji, så det är inte det enklaste att göra. Jag fick 9 kort, medan vinnaren snappade ihop 16st. Svin!

Efter varje lektion så sitter vi i en timme och pratar om våra liv här i Japan, och frågar frågor osv.
Vi kom in på skolorna, och de flesta har väldigt stränga och hårda skolor. Helst Estevao. Han går på en pojkskola med riktigt störda lärare. Estevao ska på skolresa med sin årskurs imorgon, men han vill absolut inte åka. Han försökte göra så att han inte behövde åka, igenom att be sina lärare och sin rotaryklubb om att slippa. Rotaryklubben gick med på det och sa att han slapp.. Men istället så blev en lärare helt jävla tokig och skrek åt honom att han var en skam för Brasilien och en skam för sin sponsorklubb. Rotaryklubben blev helt till sig och ändrade genast sida och tvingar nu honom att åka iväg.
Han mår verkligen inte bra nu för tiden, så vi stöttar honom nu en hel del. Jag ska t ex gå på någon dansuppvisning med honom. Det ska bli trevligt.

Vi åkte alla efter denna lilla pratstund tillbaks till Hakkata-station. Därifrån så åkte några ur gänget till Tenjin och roade oss. Vi knäppte ”Purikura”-kort. Det är grymt häftigt! Man knäpper en massa kort och editerar dom senare. Jag ska knäppa kort på dom och lägga upp senare. Det var så grymt roligt. Riktigt häftiga kort.

Jag skulle vara hemma tills klockan 16:00.
Så jag åkte före alla andra.
Hemma så åkte vi till ett tempel. Det var någon högtid på gång som vi alla tittade på. Fattar inte vad det var, men det verkar som om de skrämde bort onda andar eller något sånt knasigt. Jag tog massa foton och filmade. Ska kasta upp filmen sedan.

Sedan så gick jag och lade mig! Pratade med mamma och pappa i ett jäkla tag också. TREVLIGT!

IDAG:

Idag kära barn så har jag varit på Rotarylunch. Det var ganska långsamt. Höll på att somna.
Det var några killar där som hade en presentation om feminism och om att vi skulle behandla kvinnor jämställt. Det behövs verkligen här nere på Kyushu. Kvinnor behandlas som hundar. Svin!

Efter detta så drog jag hem och sov i några timmar. Sen kom min värdbror och frågade om jag ville hänga med till Tosu och köpa jeans. ”LÄTT!”. tänkte jag, men skrek ”HAAAI IKIMASHOUUUUUUUUUU!”. (”Ja, nu drar vi!”).

Jag tittade på jeans där och såg Levi’s nya modeller. Finfint! Billiga också! 600kr gick dom på. Ska köpa nästa månad hade jag tänkt.
Jag letade däremot nya tröjor, så jag köpte en långärmad t-shirt med ”Rolling Stones”-motiv. Snygg som attan! Tycker oftast inte om dom, men denna var jäkligt cool. Den gick på ungefär 200kr.


Sedan så har jag inte gjort mycket. Tagit det lugnt, skrivit blogg. 5 sidor blogg för att vara exakt.


Jag fick ett brev hem hit idag med DVD-skivor. Det är min kompis Walle som skickat film från våran konsert i december 2005! Stenhårt! Fy farao så störd jag ser ut på scen, och så värdelös jag var att spela. Jag skäms som ett svin när jag ser den där filmen.
TACK WALLE!

Detta som kommer nu är helt otroligt häftigt!
Mamma skrev till mig idag och sa att jag fått ett paket på posten. Jag trodde hon menade Walles paket, Jag förstod ingenting.
Ni ska få se konversationen här:

Jeanette says:
Paket på posten???
Jeanette says:
NICKE

Jeanette just sent you a Nudge!

Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Hej hej!
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Va?
Jeanette says:
Du har fått ett signerat kort från Millencolin
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VA?
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
SKÄMTAR DU MED MIG?
Jeanette says:
och T-shirt
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VA???
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VAAAAA?
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VAD FAN SÄGER DU?
Jeanette says:
och en sån där halsgrej
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Halsgrej? Halsband?
Jeanette says:
AVS: erik olusson
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
OMG
Jeanette says:
örebro
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
SKÄMTAR DU MED MIG? :-D :-D
Jeanette says:
va?

Jeanette says:
NEJJJJJ
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
omg = OH MY GOD
Jeanette says:
ok
Jeanette says:
Vem är erik
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
ENA GITARRISTEN!!!:D
Jeanette says:
ojojojojoj
Jeanette says:
Ja det ligger här
Jeanette says:
kommer på posten
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Jävlar:!!! :D:D:D


__


Jag och mamma = helt tokiga.
Hur häftigt är inte det där?! Jag har sån otrolig tur, så jag kan nog inte beskriva det med ord. Det där gjorde verkligen min dag. TACK SÅ MYCKET JOHAN!
Millencolin har faktiskt hjälpt mig nu när jag längtat hem. Jag lyssnar ofta på skivan ”Home from Home”. Riktigt bra ska ni veta. Jag ska köpa Kingwood-skivan här i Japan. Såg den på Tower Records. Den gick på 100kr ungefär, så det är inte illa!


Nu ska jag nog lägga mig och lyssna på Millencolin.. Sedan sova! Kommer jag på något mer så skriver jag det så fort jag bara kan. Uppdaterar detta inlägg eller skriver nytt. Bilder lägger jag upp imorgon. Är dötrött idag!

Den sortens vänskap jag fått med dessa utbytesstudenter är obeskrivlig, ovärdelig och alldeles otrolig. Det är nästan som det där som alla "lumpare" pratar om. Deras kamrater ifrån lumpen. Vänner i vått och torrt osv. Det är exakt samma sak jag känner. Nästan som ett brödraskap. Något som aldrig kommer att brytas. Jag är evigt tacksam och dessa människor kommer att följa mig i mitt hjärta i alla dagar jag har kvar i detta liv.

TACK SÅ MYCKET FÖR ALLT! DETTA ÄR SÅ UNDERBART!

Orientering, Onsen och Otroligt.

Hej kära barn! Jag tycker väldigt mycket om rubriken jag precis kom på! Vad tycks? Smart va?

Detta är faktiskt inte hela min blogg som jag kastar iväg nu.


Jag har varit på Rotary Orientation sedan i lördags, och kom hem idag. Det är typ lektioner vi har med andra utbytesstudenter som är här med Rotary. Övernattning och allt! Helt underbart.



Jag sitter och skriver bloggen nu i WORD!!! och har skrivit 2 A-4 redan. Teckenstorlek: 12.


Inte fy skam! Jag är dötrött nu.. Sov 2 timmar inatt.. Så jag skriver klart allt och lägger upp det imorgon med bilder från denna underbara upplevelse. Jag lägger upp en bild nu först så ni får ett litet smakprov, ok?



Om denna helg inte hänt nu så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Jag hade nog inte klárat mig då skulle jag vilja påstå. Allt va helt värdelöst förra veckan, och detta möte räddade mig. Så jag hoppas verkligen att ni är nyfiken på vad som står i bloggen! Fin fina grejer!

Jag, Trevor och Ian!

Från vänster:

Michelle, Niklas, Ian, Trevor, Allison, Marvin, Charlie, Estevao och Ploy.

Australien, Sverige, USA, USA, USA, Tyskland, Taiwan, Brasilien och Thailand.

Det var smakprovet. Ser ni hur lycklig jag ser ut på bilderna? Det är så det ska vara! Bloggen kommer som en stolstråle! Vi hörs imorgon. Ni kommer inte att bli missnöjda.

äckelblogspot

Hej kära barn! Jag öppnar med en ursäkt.
Jag ber så mycket om ursäkt för att jag som vanligt är seg med uppdateringen.
Jag är väldigt trött nu för tiden. Psykiskt trött. Jag har ingen aning om vad det beror på, men det känns som om jag är på bättringsvägen. Har på senare tid umgåtts mycket med andra utbytesstudenter. Det har hjälpt en del.

Senast idag, så träffade jag en utbytesstudent! Kimmo från Finland. Det var jäkligt trevligt. Jag åkte till hans stad (Saga-chi), med min värdfamilj. Vi åkte och åt med Kimmo på en värdelös resturang. Men det var trevligt ska ni veta. Allt detta var arrangerat, så det var inte så att vi åkte dit och träffade honom i ohappa!

(Vi gayposar med mening)

Veckan:
Denna vecka har varit ganska lugn och skön.
I måndags var jag ledig. Det var en speciell helgdag. Vet inte vad den kallas, men mysig var den! Slappslapp! Jag har gått halvdag hela denna vecka pga att eleverna i min kära skola har haft ett prov. Dom har dessa prov en gång varje halvår. Helt underbart för mig. Jag har bara suttit och slappat hela tiden.


I onsdags,
Efter skolan, så åkte jag till en stad i närheten med mina värdsystrar, Toshie och Yumi, min värdmamma och hennes väninna.
Staden är känd för att det finns ett förundransvärt antal tempel där....
Och just ja. Världens största Buddha i brons finns där. Det var en bild av Buddha, liggandes.
Han vägde 600 ton och var 11m hög. Längden på sötnosen var ungefär 42m. Inte illa, eller hur?
Så klart så passade jag på att ta några bilder med gossen.

Detta sparades automatiskt. Allt ovanför. Förstår ni nu?

__________________________________________________

'¨KOSMOSblommor och VACKRA bilder. Tänker fan inte ladda upp dom igen.

Haha.. Helt ärligt.. Nu försvann allt jag skrivit igen.. Jag har suttit här i två jävla timmar och skrivit något helt otroligt jävla långt.. Hur FAN ÄR DETTA MÖJLIGT? ÄCKLIGA JÄVLA HORSAKER!

Jag har varit i Tenjin med utbytesstudenter. Vi tog jävla massa bilder som jag laddade upp, men det finns inte kvar, så jävla klart.

IMORGON SKA JAG TILL ROTARY ORIENTATIONMÖTE ÖVER HELGEN. TAR MED MIG KAMERA.

done

Det känns ju så jävla bra när jag aldrig har någon energi till att göra detta. Och när jag väl tar mig i kragen och skriver en hemskt lång blogg med MÅNGA bilder, så försvinner allt. That really keeps you going, right?

Jag blir så jävla sugen på att skriva en till lika lång! Det var så givande! Sadism. Google är ett gäng sadister. Grisiga jävla enucker.

Förklara för mig varför jag ska fortsätta med den här jävla grejen när det aldrig funkar som det ska?

Fredagen den 13e slog mig hårt

Veckan, trött och energilös.

Hej kära barn! Nu är det dags på riktigt. BLOGGEN jag väntat på. Bloggen ni väntat på!

Detta inlägg dedikerar jag till min kära syster Anna! Hon har inte kunnat se mina inlägg i videobloggen. Det här är till dig!

Jag har i en veckas tid gjort en del roliga saker, värda att minnas.
Det är faktiskt mycket här som händer som är värt att minnas.. Nästan allt!

Förra veckan så var jag på ett konstmuseum i Fukuoka.
Jag såg verkligen fram emot denna resa. Ty, jag trodde att jag skulle färdas med Design-elever i Highschool, andra året.. Icke! Det var ta mig fan Jr Highschool, första års elever! 13 år gammal. Med tanke på hur störda dom jäkla ungarna är så visste dom nog inte ens vad ett konstmuseum var, innan dom åkte dit.
Vi åkte dit för att det nu visas en utställning om Pompei.

Pompei är staden i Italien som år 79 e.Kr. föll offer för vulkanen Vesuvius. Den 24 augusti år 79 e.Kr. så begravdes staden av ett vulkanutbrott. Det häftiga är att den kvällen som vulkanen fick utbrott var då de firade Vulcania, festivalen för den romerska eldguden. Kunde Vesuvius planerat det bättre? Häftigt som fan tycker jag, ska ni veta.
På utsällningen så fanns det mynt, speglar, smycken och statyer från Pompei. Dessa saker har sedan 1748 grävts upp och en hel del av det placerats i museum. Det var så grymt häftigt!
Det fanns även vapen och rustning från gladiatorer. Och, det grymmaste av allt, människor som inte kunde fly. Dom har grävt upp små platser där människor begravts under lavan. Det var helt otroligt. Det var så otroligt väl bevarat. Man såg verkligen allt på människan. Det var iofs bara skelett kvar, men ändå! Grymt.

Jag hade ärligt talat uppskattat denna vistelse mer, om jag inte åkt med den årskursen jag åkte med. Små 13-åriga snorungar som jag mer än gärna skulle vilja krossa skallbenen på. Jag var så grymt förbannad på några av dom så jag måsta gå därifrån.
Dom sprang omkring och lekte inne på museumet, följde efter mig hela tiden och pillade på allt. Det är hemskt med japaner att de oftast måste pilla på allt som ser ut som att man inte ska pilla på det. Stora glaskupor som skyddar något värdefullt eller så. Hela tiden så klängde dom över och bankade på glasen som fanns där. Hade jag varit i Sverige och ungarna hållt på så där så hade jag nog skrämt upp dom så mycket så att de skulle kissa på sig. Om inte kastat ut dom därifrån. Varför säger inte lärarna åt dom när dom håller på så där? Personalen på museumet sade åt dom på skarpen ett antal gånger, men ändå så fortsatte dom.. Varför?
Jag är bara glad i alla fall att jag fick var där. Historia är min grej.

___________

I lördags efter skolan så stod jag och väntade på tåget hem. Jag stod och tittade på rulltrappan och såg folk passera. Rätt vad det var så såg jag en tjej med en mössa som det stod "FOO FIGHTERS - THE HIVES" jag blev helt till mig då och tänkte prata med henne och hennes kompis. Dom stirrade mycket på mig eftersom att jag är en viting. Det kom då fram en gammal karl. Han ställde sig en bit bort, jämsides med mig, och började röra sig närmre och närmre. Jag såg honom bara i ögonvrån. Sedan rätt vad det var så hörde jag "Excuse me! Do you mind if I practise my english with you?"(Ursäkta, går det bra om jag övar min engelska med dig?).
Detta är så klart ett helt normalt misstag från japanernas sida, att verkligen anta att jag är från USA, vilket jag nu inte är.
I alla fall så gick jag med på att han skulle öva engelska med mig. Hade det varit en yngre person så hade jag nog sagt att jag inte förstår engelska, jag är ju svensk!
Jag gick och hoppades att gubben inte skulle åka samma tåg som mig, men det skulle han så klart.
Vi satt och pratade hela resan, från Futsukaichi till Ogôri. 10-15min.
Det var trots allt ganska trevligt. Han var grym på engelska! Han har studerat engelska i 40 år, och är fortfarande inskriven på universitetet. 74 bast var gubben! Det var roligt att göra honom en tjänst. Jag känner mig så skyldig när jag träffar gamlingar. Klart man ställer upp! Underhåll gamlingarna. Frälsningsarmén existerar nog inte här i Japan, så dom har nog inte så mycket att sysselsätta sig med.


På lördagkväll så var det dags för BBQ-party! Det var jävligt roligt. Vi satt ute i garaget och grillade. Jag åt kopiöst mycket kött. Dom hade biff där och grillade risbollar. Jag tröck i mig minst 6st risbollar(dom är ganska stora!) och en hel del skivor biff. Jag blev inte mätt dock. Jag har nog aldrig varit riktigt mätt sen jag kom hit. När jag väl är mätt så känns det som att jag är hungrig igen. (Magsår)
En ren självklarhet är nu att jag blev utmanad i att dricka alkohol igen. Jag var med en liten stund, sen så slutade jag. Det är inte värt det! Japansk sake smakar seriöst aceton. Fy farao!
Men trevligt hade vi! Herregud ja! Kommer att sakna denna familj när jag flyttar ska ni veta.


___________


På söndagen så hade jag fritid, och tänkte åka till Tenjin(shoppingstället). Men min värdmamma gav som förslag att istället åka till Kumamoto-chi, där det finns ett stort, stort slott! Jag ville mer än gärna åka dit!
Bilresan tog lite mer än en timme.
Jag, värdmamma, värdsyster och henne son, PLUS en kompis till sonen åkte dit.
När vi kom till staden så såg vi en massa konstiga utklädda människor. Det var tydligen en festival på gång, tillhörande det här slottet. Det var helt otroligt. Slottet är ifrån 1500-talet tror jag. Men det brändes ned på 1800-talet Byggdes upp igen vid 1950. Riktigt häftigt ställe! Det fanns gamla brev och vapen från de gamla tiderna (Inget svärd dock.. en sabel bara.).
Jag såg även gamla samuraj-dräkter! Förstår ni hur jävla häftiga dom var?! Jag tog faktiskt bilder som jag kommer att ladda upp ganska snart. Det var så häftigt. Kungarnas dräkter var så mäktiga och ståtliga. Det var en kung som tassade omkring med en hatt gjord i metall, som var nästan en meter hög. Grymt häftig hjälm! De flesta hjälmarna hade också tillhörande hak/hals/kind -skydd! Järnmasker. Ungefär som i "The Last Samurai" med Tom Cruise. Mäktigt. Ni ska få se bilder och skita knäck som jag gjorde.
Mer om detta när bilderna kommer. Då ska jag skriva om parken vi senare åkte till.

På kvällen när vi kom hem så fick jag en gåva av min värdkusin och hennes man! Yuki och Daishirou!
Det är en dräkt som den japanska maffian använder. Riktigt svåra att få tag på är dessa, och egentligen inget man vill ha om man står rätt till i skallen, vilket utesluter mig. Jag är helt överlycklig till min nya dräkt! En bild på detta får ni ej se. Jag vill inte lägga ut bilden på internet. Om jag använder dräkten utomhus här och går till 7-Eleven som är 3min härifrån så blir jag troligtvis skjuten av nån yakuzanisse. Risken är tydligen väldigt hög. Dräkten jag fick symboliserar en stor och ökänd klan här i trakterna. Den största faktiskt. Jag åkte förbi deras område en dag i staden Kurume. Vid gränserna så står det en polis och håller vakt med farthinder och gråsuggor och bommar osv. Så jäkla mäktigt! Jag ska använda den i Sverige ofta, och skrämma livet ur min lärarinna i japanska, Yukiko!

___________


Idag så har jag pratat med storebror Rickard, mamma Jeanette och min systerdotter Alva, med hjälp av Skype! Det var så jäkla häftigt. Köpte mikrofron idag med min värdbror, så nu kan jag prata med människorna hemma, gratis! Underbart.
Det är helt otroligt vad som händer på knappt två månader. Det var då jag träffade henne sist. Alva pratar och står själv! Helt otroligt! "MMMMMPA" säger hon. Hon vinkar till och med när jag säger hejdå i telefonen! Det är min underbara systerdotter det! Längtar obeskrivligt efter min familj hemma.


Som sagt så lägger jag upp bilder snart. Imorgon antar jag. Jag ska skriva mer om min dag i slottet då. Det blir najs.

Förlåt för förseningen av allt. Har ingen bra bortförklaring, men jag är väldigt trött dessa dagar. Bilder har jag tagit ska ni veta, så inga problem där. Jag dokumenterar allt som händer mig så jag inte glömmer.


Ha det så bra! Det blev inte så stort detta inlägg som jag sa igår. Men som sagt, mer imorgon med bilder och allt!

GODNATT!
Klicka på reklamen, och glöm inte videobloggen! Inget nytt inlägg, men titta på de gamla!

väntan.....

Hej kära barn! Här kommer dagens (förra veckans) blogg! Jag har varit lite lat och ganska trött på sistonde, men det blir ändringar!

Jag märkte nu, att det jag skriver blir för mycket för att jag ska hinna med idag. Jag fortsätter imorgon och kastar in ett, förhoppningsvis, monsterinlägg!

GODNATT

Videoblog #4

Hej kära barn! Jag har varit lat, igen.

Idag släppte jag en ny videoblogg. Den handlar om vad jag gjort idag! Tro det eller ej!
Jag gick bland annat till 7-Eleven och filmade lite..

Jag vet att kvalitén på min blogg har sjunkit nu eftersom att jag kastar upp filmer. Men jag ska bättra mig. Har lite energi nu för tiden bara.

http://www.haebster.se/videoblog.html

Tack så mycket!

Försök att klicka på reklamen!

Jag tror vi slog rekord igår med besökare! 181 besökare! Jag tror vi ligger på 542 besökare på 4-5 dagar. Det är bannemig inte illa!

Sov så gott!
Imorgon ska jag på BBQ-fest. Kameran följs med!

Godnatt! Tack för allt!

Videoblog #3!

Hej kära barn! Idag har jag varit lat igen.

Idag var jag lat. Jag orkade ej skriva blogg idag. Känner mig lite krasslig, ärligt talat.

I dagens videoblogg så visar jag hur en japansk toalett ser ut, och badrummet!

http://www.haebster.se/videoblog.html

ENJOY!

Klicka på reklamen och rösta på min blogg!

Tack och hej!

Videoblogg #2!

Hej kära barn! Idag är det dags igen!

Nu finns videoblogg #2!
Dagens videoblogg är på engelska. Hemsk engelska.

http://www.haebster.se/videoblog.html

Jag kan glädja er med att säga att den riktiga bloggen, skriven för hand, kommer imorgon!
Jag ska filma på skolan imorgon och i ett konstmuseum.

Tack och hej!

VIDEOBLOGG

Hej kära barn. Idag skriver jag ingen blogg, för att jag inte har något att skriva.

Men jag kan med glädje meddela att jag nu börjat med videoblog, så jag har laddat upp gårdagens inlägg nu, och länkar detta!

http://www.haebster.se/videoblog.html

På svenska just nu, men jag håller i framtiden denna blogg på svenska, och videobloggen på engelska.

Drömmen, Rotarymöte och Gitarren.

Hej kära barn. Jag börjar bloggen med min dröm som jag hade inatt.

DRÖMMEN:
Inatt så drömde jag något riktigt konstigt. Jag drömde att jag plötsligt vaknade upp hemma i Sverige. Känslan jag fick i drömmen är så obeskrivligt obekväm. Det värsta ur denna dröm var att den utspelade sig efter att jag avslutat mitt år här i Japan, som för övrigt bara varade i 5 veckor. Jag försökte förklara detta för mina föräldrar att jag inte avslutat mitt år här i Japan, men de envisades om att jag var hemma nu och att det redan var klart.
I min dröm så var ingenting sig likt där hemma. Alla hus var annorlunda, och vi hade stora hamnar på landets västra sida (även fast jag befann mig på kära östkusten), som bestod av stora shoppingcentrum och fartyg. På samma gång så verkade det också vara en flygplats.
Vart man än gick så var det rullband eller rulltrappor.
Det jag tänkte mest på och fortfarande tänker på är att, när jag tittade upp i skyn så var allt mörkt. Det var lila, rött och svart uppe himmlen. Konstant mörker.
Vad ska detta betyda? Jag förstår ingenting.
Jag kände mig så lurad i drömmen, så jag bestämde mig för att åka tillbaks och avsluta mitt år i Japan.
Mamma och pappa vägrade släppa iväg mig, men jag åkte ändå.

POFF så vaknade jag.

Vad betyder den här drömmen? Det var inget annat än obehagligt.

___________________

MÅNDAG:
Dagen började med uppstigning klockan 06:40. Alla verkade stressade här i morse, och jag fattade inte vad som hände. Värdpappan drog iväg vid 6:50. Det var en massa människor utanför våran dörr, och min värdmamma hade en bricka med ungefär tio kaffekoppar.
Värdpappa hade sina golfklubbor med sig, så jag antar att han ska iväg på nån golftrip.

Denna morgon så var jag riktigt seg. Vi skulle ha en uniformscheck på skolan. Jag fattade inte så mycket av detta, men vi skulle i alla fall ha hela våran kostym på oss. Kavaj, byxor, skjorta och slips. Mer om det sen.
Jag satte mig och lirade lite gitarr på morgonen innan jag skulle åka. Det är så otroligt skönt att kunna spela elgitarr igen! Jag har spelat sönder fingrarna känns det som, och det ser ut som så också. Underbar känsla.

På skolan så hade jag bild som första lektion. Detta betyder att jag får sitta i datorsalen och leka i Photoshop. Det var ganska roligt, men så klart långtråkigt. Jag sitter bara och gissar mig fram när jag är där. Jag har däremot skapat några mästerverk ska ni veta! Ska försöka ladda upp dom när jag har lektionen igen.

Vid lunchtid så skulle jag åka med min Rotary-kontaktperson, Matsumoto-san, till en Rotarylunch.. Det dummaste med detta var att han skulle hämta mig, utan att på något vis säga NÄR och VART jag skulle möta honom. Så jag satt och pluggade medans han var i receptionen och yrade. Alltid när en elev ska få smäll och skäll av en lärare så ropar de ut hans/hennes namn i skolans högtalare. Men dom kunde så klart inte använda den till mig när jag skulle på lunch inte. Matsumoto-san åkte till lunchen själv, och jag blev idag utan lunch och utan månadspeng samt pengar till min telefon. Bajs.

Under sista lektionen så skedde våran uniformscheck. Alla elever skulle gå ut på skolgården. Killarna skulle till den stora fotbollsplanen utomhus, och tjejerna in till den stora gymnastiksalen (så klart). Det skedde grymt formellt. Jag anser att det exakt är som i ett fängelse. Alla elever fick stå klassvis i ett stort led i nummerordning. Den ordningen som jag förklarade i tidigare inlägg. De kollade:

*Om kostymen var hel, utan slitage.
*Att alla knappar satt där dom ska.
*Skärp på.
*Vita knästrumpor.
*Fingrar och naglar.
Och det roligaste för mig: Om vi följde skolans regler när det gäller frisyren.
Vi fick inte ha hårwax eller hårspray idag.(detta visste inte jag, så jag hade grymt mycket wax)Vi fick stå på ett led och buga väldigt fint. Sedan fick vi stå sidledes medans läraren gick och inspekterade noggrant. Jag vände mig om och frågade min klasskompis om vi skulle dra ned byxorna och smörja upp oss inför undersökningen som sker rektalt. Han fattade ingenting och log. Jag är inte förvånad. Han fick 4/20 på senaste engelskaprovet.
När lärarna gick förbi mig så tittade de jättesnabbt och sa:
-"Oh, ok! Good!". Sen var det inget mer med den saken.
En av mina klasskompisar har lite kortare hår i nacken än vad jag har, och han måste klippa sig lite till. Jag älskar mina små fördelar som jag har nu när jag är utbytesstudent. Hehu. Jag ska spara ut mitt hår så långt jag kan tills jag får en anmärkning.

Efter skolan så gick jag till tåget. När jag väntade på tåget så kom det en karl som är väldans rolig. Han ser lite knasig och farlig ut, men är väldans snäll. Han frågade vart jag skulle, och jag sa "Ogôri". Då sa pekade han på ett tåg som är det segaste (jag väntade på det snabba expresståget), och sa att det var det snabbaste tåget. Finns inget snabbare. Han sa detta endast för att expresståget inte åkte förbi hans station, och han ville åka på samma tåg som mig. Fuling.

Sedan jag kom hem så har jag inte gjort så mycket. Jag har städat mitt rum, och spelat en hel del gitarr.
Värdsyster Yumi och hennes dotter Saki kom förbi och åt middag med oss. Det var trevligt. Jag visade gitarren för Saki, och hon var både rädd och imponerad. Jag tvingade henne spela lite på strängarna, och hon förstod inte hur det kunde låta så häftigt (jag hade disten igång, så klart). Hon åkte in till sjukhuset idag för att det kliade i hennes öga. Det är jävligt förvånande, hur lite det egentligen krävs för att dessa människor ska se något som allvarligt. Jag hade lite ont i magen förr, och dom skrek direkt att jag skulle åka in till sjukhuset. Saki åkte in till sjukhuset idag för att hon var lite röd runt ögat och kliade. Hon hade väl fått något litet och irriterande där?

Citat: "Ta en alvedon och gå och lägg dig!" - Jeanette Frisegård.

Idag har jag pratat med mamma. Hon kom precis hem ifrån Norge. Hon sliter och jobbar hårt! Hon har varit borta i några veckor nu, stackarn. Det är inte några skift hon jobbat inte. Trevligt att talas vid! Vi hörs mer, mamma lilla.

Jag är ganska hemsjuk just nu och vill inget annat än att sova i min säng och äta svensk frukost. Namnam med lite bröd.

Jag vet ärligt talat inte vem jag är längre. Jag känner hela tiden att detta är som en dröm. Jag vet inte om det jag upplever är på riktigt, eller om det är en dröm. Jag vill inget annat än att vakna. Det känns som att jag tynar bort. Men det är så klart ett stadie i det hela. Jag drabbades väl ganska snabbt egentligen, sån tur är. Längtar tills jag orkar klättra ur det här träsket och verkligen njuta av den tiden jag har här. Jag längtar så.

Tack så mycket för mig! Jag försökte med videobloggen idag, men jag har fortfarande inte greppat hur jag ska kunna ladda upp filmen och länka hit. Det får bli imorgon

Jag har förresten lagt upp reklam längst ned på sidan. Jag behöver lite kosing nu när jag är här i Japan, så jag uppskattar om ni som läser bloggen kanske klickar lite då och då på reklamen? Det uppskattas mer än vad ni tror.

Tack för mig! Imorgon ska jag försöka hinna med mer, och hinna med lite bilder! Samt VIDEO!!

Tenjin, Kalas och GIBSON!

Hej kära barn! Nu har jag varit tyst i ungefär två dagar, så ni ska få en liten dubbel på ett ungefär. Precis! Här kommer bloggen.

Vi hoppar över fredagen. Jag kommer ärligt talat inte ihåg vad jag gjorde då.


LÖRDAG:
I lördags fyllde värdbrorsan år. Jag hade sedan tidigare bestämt att jag skulle till Tenjin, Fukuoka-city, med Jackie efter skolan.

Så på morgonen så höll jag på att missa tåget till skolan. Det var ganska roligt. Sprang på riktigt till tåget som en helt vanlig japan! Börjar jag gå över till den andra sidan?
Tåget var ganska fullt. Barn går i skolan även på lördagar här i Japan.(Vissa skolor. Jag går som sagt bara varannan lördag, halvdag.)
Varje morgon ser jag elever från min skola på tåget. Men det knäppa är att jag alltid ser en ny person från min skola. Det känns som att jag redan sett alla, men så är det inte! Skönt att bli lite överraskad ibland.

Jag såg inte den där tjejen som sitter och sminkar sig varje morgon i fredags förresten. Istället så såg jag den där karln som alltid går förbi tåget och pratar med sig själv.
Han gick med raska steg och pratade högt och tydligt, så som om han hade en grupp turister bakom sig. Han pekade på tåget och sa något väldigt högt. Alla människor tittade på honom, som var där i närheten. Jag började skratta. Han lät så grymt rolig, och engagerad i det han gjorde. Jag hoppas att jag, någon morgon, kommer att kunna fånga honom med kameran. Det hade varit så roligt. Då får ni verkligen se vad det är som får mig att vakna till på morgonen.

Åter till lördagen! När jag kom fram till min station och hoppade av tåget, så gick jag mot biljettkontrollen. När jag nästan var framme där så hörde jag:
- "OH!! NICK!! OHAYOUUUUUUUUUUU~~!".
Det var några töser från min skola som jag träffat några gånger och pratat med. Dom heter Ayumi och Hitomi. I fredags så hade dom en till tjej med sig som jag sett ett par gånger. Hon är en av skolans "badgirls". Har en liten grunge-look på gång. Håret är kolsvart och "grunge"-igt. Hon har sminkat sig så att hennes ljusbruna ögon ser nattsvarta ut.
Under sin skjorta så har hon en svart t-shirt med text på - vilket är emot skolreglerna. Fy fy!
Hennes namn kommer jag inte ihåg. Flickorna berättade för mig i lördags, men jag orkade inte lyssna, var så trött. Efter biljettkontrollen så skiljdes vi åt. Jag går den rätta och hederliga vägen, och dom går den svåra men lite kortare, som alla coola på skolan går.

Skolan var ganska långtråkig och lite meningslös. Jag började dagen med att sitta själv i biblioteket och läsa. Efter det så gick jag till lärarrummet. Det var dags för att ha engelska med favoritklassen!

Denna lektion så skulle vi lära eleverna att koppla ihop ord med siffror. Nästan som att man gör det med bilder. Vi gjorde flera omgångar. Detta skedde på engelska, men jag skriver det på svenska. Men första omgången löd:
1. Penna
2. Svan
3. En kvinnas bröst
4. Yacht
5. Krok
När läraren sa att nr 3 var en kvinnas bröst, så började ALLA skratta utom tjejerna. Då började jag tänka på det perversa Japan igen. Inte för att jag egentligen skulle bry mig ett piss om detta var Sverige, eftersom att det finns feminister där. Men VARFÖR sa han inte att nr 3 var en stjärt istället? Det hade varit så jäkla mycket enklare och mer jämställt, eller hur? Om killarna här i Japan bara hör ordet "tuttar" så blir dom helt till sig. Det enda dom pratade om var bröst, för resten av den där lektionen.
Men jag kan ju säga att lärarens snack om bröst inte slutade där.
I andra omgången så blev nr 3 "MORGON" istället. Och hur skulle vi koppla nr 3 med morgon? Jo, tänk dig att vakna upp bredvid en kvinna. Hon är nog oftast naken då, så man vaknar i ett par bröst.
Så sa han att det var. Killarna blev ännu mer pilska, och flickorna ännu mer obekväm. Jäklar tänkte jag. Nu får han väl sluta?

En sak han gjorde som roade mig var:
Nr 5 var "Hook", inte sant? Krok på engelska. Japaner kan inte skilja på F och H. Det är ungefär samma sak i deras språk. När han nu sa "Hook" så sa han "FOOK". Jag log som en tok när han sa det. Höll på att skratta en hel del. Han tog verkligen i när han sa det också. Gud så kul det var.
DET ROLIGA ÄR INTE ÖVER ÄNNU!
Andra omgången så blev nr 5 "Factory", fabrik på svenska. "Factory" uttalades "FUCKTORY". Då började jag fnittra lite. Men jag fick inte en kaka där utan strössel, ska ni veta. För att kunna koppla fabrik med nr 5, så sa han:
- "In FUCKTORY they do FOOK".
GODE GUD så roligt det lät. Jag tittade ner i bänken och låtsades som ingenting.

Efter denna lektion så hade vi "Long Home Room", vilket betyder att vi ska sitta i vårat hemklassrum i en timme, plus lite till. Det var ganska trist.
I slutet kom tjejerna i klassen fram till mig och pratade lite.
En tjej som sitter bakom mig i klassen, Natsumi, hade skrivit en lista med saker som jag skulle svara på. Hon sa "Chotto benkyoushimashita!" (Jag har pluggat lite, på svenska.).
Hon läste från listan och frågade mig några saker. Hur stor min familj var osv. Folk i min klass frågar mig ganska ofta vart jag bor här i Japan. När jag säger "Ogôri", och om någon av dom bor nära mig, så blir dom helt till sig. Knasigt. Förstår aldrig varför.
Efteråt skulle vi börja städa. Jag stod och tittade på. Då kom det några tjejer i klassen igen och började prata med mig och frågade om jag hade en telefon. Jag sa "Ja" och visade den. Då blev dom helt galna igen och sa att jag skulle ge dom min email. Självklart så gjorde jag det! Jag fick en massa, massa papperslappar som dom ville att jag skulle skriva på. Jag skrev på två, och sa sedan att dom fick skriva av. Mailen fick jag på kvällen, och dom fick mail tillbaks.. haha.. mer om det snart.

Efter skolan så skulle jag och Jackie som sagt till Tenjin, och dit drog vi!
På tågstationen så såg vi en till tant som pratade med sig själv.
Det är väldigt överraskande hur många det egentligen är som snackar med sig själv här i Japan. Dom är överallt. Läskiga människor!
Hon hängde med mig till Ogôri. Jag skulle byta kläder från uniformen till mina vanliga. Hon envisades om att ha sin uniform på(??????? VARFÖR?). Hon väntade på tågstationen medans jag sprang hem.
Min värdbrorsa kom förbi då när jag var hemma. Jag passade på att gratta honom, och sprang sedan vidare till station.

I Tenjin så gick vi ganska snabbt och åt. Vi käkade Yakiniku (grillat kött). Vi fick, som man alltid brukar få göra, grilla köttet själv. Det var trevligt! Jävligt varmt dock. Vi fick inga långa matpinnar som man lagar mat med. Vi fick sköta det med dom små. Det brann ju, för fanken! Brännskador på händerna nu!
Efter maten så gick vi till det närmsta arkad-stället. Det är sjukt så stort det är! Dom har en våning med presenter som man kan vinna, en våning med enarmade banditer, och en våning där man kan sitta och spela på hästar och fotbollsmatcher. Satsa pengar alltså. Det grymt roliga är dock att detta är datorbaserat. Det är inte riktiga matcher eller hästar dom lirar på. Helt jäkla otroligt. Jag fick mig ett gott skratt där.
På sista våningen så fanns det jag längtat efter.. Arkadspel!
Innan jag åkte till Japan så längtade jag efter att få träffa en massa riktiga nördar. Det ångrar jag nu att jag tänkte. Det är inget annat än sorgligt. Där såg jag en till kille som pratade med sig själv. Riktiga nördar finns det där.. Ojoj. Jag såg även ett miffo som hade klätt ut sig till en hushållerska. Hon var väl en 15 år i alla fall. Cosplayfjant. Helt värdelöst. Vi spelade ett fightingspel och gick sedan därifrån. Det var så hemskt.
Vi gjorde faktiskt inget speciellt där. Jag köpte heller inget. Vi gick omkring och tittade och pratade. Vi gick till ett ställe som heter "Canal City". Det är faktiskt ett stort shoppingcentrum med en vattenkanal i mitten. Otroligt vackert. Jag ska visa bilder imorgon när jag orkar ladda upp dom. Efteråt så drog jag hem. Jackie stannade kvar och kollade på bio.

När jag kom hem så hade dom ett litet kalas för min värdbror. Vi käkade maträtt där man får lägga i maten själv i en skål med kokande vatten. Jäkligt gott. Vi som var där var:
Värdmamma,
värdsystrarna Toshie och Yumi med deras familjer,(Toshies man och två barn, Sakura och Takeru. Yumi och hennes dotter Saki.)
Värdkusin Yuki och hennes man Daishirou, med deras son Rin.
Min andra värdkusin Hideki,
och självklart födelsedagsbarnet Takahiro, med frun Yukiko.
Vi satt i tempelrummet och åt middagen.

Vi hade jäkligt roligt där. Efter maten så satt vi och pratade. Jag lärde dom lite svenska.
Det var bara jag, Hideki, Daishirou, Yuki och Toshie kvar efter en stund. Så vi gick in i tv-rummet där dom andra var. Där blev jag erbjuden öl och sprit. Jag får tydligen dricka om jag sitter med familjen, och inte går ut någonstans. Det är då risken kan slå mig.
Först så satt vi och såg på en K-1 gala. Det var så jäkla bra! En massa legender som slogs.
Ernesto Hoost, Musashi, Bonjasky, Choi Hong Men och såklart Le Banner. Det var kval inför världstiteln. Intressant!
Jag fick en öl. Senare så körde Daishirou och Hideki ett litet sake-race. Daishirou blev sjuk av sake och hade rännskita hela natten. Jag och Hideki satt där och mumsade på en och en halv sakeflaska efter det. Vi satt och pratade musik, och spelade gitarr. Det var så jäkla roligt. Han är nog hur häftig som helst. När vi satt där så satt tjejerna i klassen och mailade mig på telefonen. Hideki och jag satt och skrev brev tillsammans och svarade dom. Jag undrar vad dom tror om mig nu. Hehuhö. Vid 02:30 så gick vi och lade oss.

SÖNDAG:
På söndagen så blev jag väckt vid 08:30. Kanske 09:00. Ganska osäker.
Det var min värdsysters son som hade en sportfestival på skolan, och jag var bjuden dit. Jag gick såklart och tittade. Jag hade så ont i kroppen och var rederligt bakfull. Inte lätt. Jag satt där och hejade i nån timme, sen fick jag gå hem och sova. Jag kom hem vid 13:30 och sov ifrån det till 17:00. Då kom min värdkusin med sin Gibson Les Paul STD Limited Edition. Fin som FAAN och låter som inget annat. Man kan vara hur dålig som helst på gitarr och spela med den där. Det låter ändå hur bra som helst. Jag får låna den tills jag byter värdfamilj, vilket sker i november. HELT UNDERBART! Fick med en Marshall VALVESTATE-stärkare också. Perfa!
Vi spelade gitarr idag från 19:00 till 22:00. Han tycker om Guns n' Roses, så vi har nött en massa låtar. Han är riktigt grym på gitarr, och har nu lärt mig introt och versen till "You could be mine". Nice nice! Ska spela så mycket jag kan imorgon.


Imorgon så ska jag på rotarylunch. Jävligt kul... Det värsta är att jag ska gå i skolan på morgon, sedan kommer rotarianer och hämtar på skolan, och skjutsar mig till lunchen. Där får jag sitta och lida i två timmar, och ska sedan tillbaks till skolan och lida ännu mer. Ta mitt liv tack?

Kom nu ihåg, blivande utbytesstudenter, att Rotarys regler SKA följas. Det ar inte så att man springer omkring och festar varje helg. Jag blir bjuden pa lite öl och liknande när jag är med min värdfamilj, inget annat. Det är strikt förbjudet att vara ute och supa pga risk för skador och att man beter sig illa. Jag vet att det lilla jag fått i alkoholvägar här, bara är i början. Dom vill att jag ska smaka på japanska saker, så jag smakar på japanska saker. Detta sker som sagt inom Rotary, och inte på min "fritid" med kompisar.


GODNATT gott folk.
Imorgon så kommer jag förmodligen att införa lite videoblogg. (Tack JarGeR, din fjant)
Snor idéen av en fellow-utbytesstudent som befinner sig i Kanada.

Besök mer och mer! Tipsa alla ni känner!