Merry Christmas!

God jul till alla engelska läsare!

Ni alla som är nyfiken ska få höra lite(om ett tag) om hur jag firat jul här i Japan.



GOD JUL, SNÖLÖSA FOLK!

Julhälsningar ifrån Japan!

God jul alla människor. Hoppas att ni får en riktigt, rikigt god jul!

Grattis!

Hej kära barn! Idag så kommer det en hyllning!

Grattis till storebror Rickard som fyller 25 idag! GRATTIS!
Jag hoppas att du får en bra födelsedag!

Mai och fortsättning följer!

Hej kära barn! Nu har jag varit stygg igen. Jag har inte skrivit på två dagar ungefär. Ni ska få höra lite kort nu om vad som hänt i helgen osv.

I fredags träffade jag min värdsyster Mai. Hon är 23 och bor i Kyoto. Hon är en arkitekt. Hon ser jättebra ut(Min värdmamma klagar på att hon är tjock, men det var hon inte, enligt mig.). Hon påminner om Sofia Coppola VÄLDIGT mycket. Blev lite chockad när jag träffade henne.
Vi bestämde att vi skulle träffas i Tenjin, men inte vart. Så vi gick omkring och försökte hitta varandra, och till slut lyckades vi! Efter jag hälsat klart så bestämdes det att vi skulle gå och äta middag! Hon frågade om jag tycker om "Yakiniku", och det gör jag så klart. Men det var lite långt till närmsta, så vi gick istället till en "Yakitori"-bar. Yakitori betyder egentligen grillad kyckling, och det är i princip vad det är man äter. Kyckling på spett. Det finns mer saker dock. Skinka, nötkött osv osv. Riktigt gott! På just den resturangen var det riktigt gott också! Hon frågade mig om jag tyckte om att dricka alkohol, och jag sa fint "Endast i värdfamiljens sällskap!". Hon skrattade åt mig och sa att hon redan frågat min värdmamma (hennes mamma) om det går bra att hon dricker lite med mig. Hon påminner väldigt mycket om sin pappa. Han dricker jämt japanskt risvin eller öl. Hon är likadan.
När vi kom in på resturangen så var det väldigt hög volym på alla människor, och ett jäkla drag. Efter ett tag så hörde allt upp och blickarna vändes mot mig. De verkade inte vara vana vid utlänningar där, roligt var det i alla fall! Vi beställde käk och öl. Vi skålade och pratade och åt. Det var hemskt trevligt! Hon frågade om min familj och om skolan här i Japan. Efter 10 minuter ungefär så ringde min värdmamma och sa att hon skulle komma. Det gjorde hon! Sedan kom min värdpappa också, och han insisterade på att vi skulle gå därifrån och äta på stans bästa grillresturang! Klart vi drog dit! Gott som farao var det, och dyrt som attan! För fyra personer så betalade värdpappa lite mer än 2000kr tror jag. Jag blev mätt i alla fall!

Det har hänt mycket mer sedan i fredags, vilket jag kommer att skriva imorgon. Nu är klockan 23:44 och jag är trött som ett as!

Bilden ni ser här nere är på mig och Toshi från X Japan. Jag gick på hans konsert i lördags, och pratade lite med karln och skakade hand. Förstår ni hur jävla stort det här är? Han är en av anledningarna till att jag åkte hit.



Jag och Toshi från X Japan!


(Så brukade han se ut)


Det var allt barn! Vi hörs imorgon! GODNATT

KONSERT!!!

Hej kära barn!!

Nu ska ni få höra vad jag ska göra idag!

Kl 17:30 börjar en underbar sak. Jag ska på X Japan-Toshis konsert!!!!!!!! Bilder och skit kommer imorgon!

HEJEJJE

Bilder 8!

Hej kära barn! Idag får ni bilder istället för text. Men osm sagt förr - En bild säger mer än tusen ord!


Denna bild ser ganska overklig ut.. Det är en bra bild för att visa hur enormt Tokyo verkligen är. Eller, hur otroligt höga byggnaderna är.


Bron över till kejsarens hus (TROR JAG!)


Kejsarens trädgård.


Kejsarens slott!


Ajaj!


En toalett med spolnings-ljud.


Nihombashi!


Nihombashi!


Vackert


Oja...


Jag kramar Tokyo Dome!!!!! Jag hörde verkligen musiken och kände energin när jag var där..
- "Yurete yurete kono sekai de ai suru koto mo dekinu mama kanashii hodo azayakana hanabira no you ni "


SHIBUYA! (Från Starbucks)

Detta är en av hissarna som Bill Murray använder i filmen.


Timer på 10 sekunder. Det är alltså ingen japan i normalstorlek som tar bilden.


"I'm under Evelyn Waugh"
"Evelyn Waugh was a man..."


Jag på Park Hyatt Hotel. LOST IN TRANSLATION!!! (Hotellet)


Jag och Karro, första dagen på en resturang.


För att sammanfatta det hela.
Jag är otroligt tacksam över denna lilla resa jag gjort. Jag är hemskt glad att Karro har det så bra, som hon nu har det. Jag träffade hennes värdfamilj, hennes kontaktperson och såg hennes skola. Hon har det verkligen bra. Det känns skönt att veta!



Godnatt kära barn! Ikväll är en historisk kväll för oss svenskar! FÖRSTA SVENSKEN I RYMDEN FÖR FARAO!! WOOOHOOO


Godnatt barn! hörs imorgon!

Namnsdag, Daiei och Nakasu!

Hej kära barn! Här får ni ett litet, men sött inlägg, med bilder och gött! Idag är det min namnsdag! NIKLAS! Jag heter NIKLAS! Det finns inget liknande i Japan, men jag gick och var lite mallig idag för att det är min namnsdag!

Idag så har jag alltså haft det trevligt, förstår ni. Det började med en halvdag i skolan. Jag slutade vid lunch.. Anledningen till detta är att eleverna har test nu, för att se om dom klarar årskursen(TROR JAG). Det är i alla fall helt underbart för oss utbytesstudenter. Vi degar bara omkring på skolan när dom har testen. Jag och Steve har suttit och ritat i våra sketchböcker nu de senaste två dagarna. Inte illa inte!

Idag efter skolan så skulle Steve på karaoke med några klasskompisar, så jag skulle fått tassa hem utan att umgås med någon kompis idag.. Det skulle kännas lite annorlunda. Jag umgås faktiskt med Steve varje dag. Men sån tur var så blev hans planer ändrade, så vi gick till hans klassrum och degade. Jag blev utmanad i armbrytning av ungefär tjugoelva elever. Vann mot alla, men hade problem med en kille. Han var stark som en jävla oxe, och benig som en bönsyrsa. Jag vill inte veta vart han fått sina muskler ifrån. Han går i designklassen, älskar japanska teknade serier och har aldrig tränat någon sport. Vad gissar ni?
Vi bestämde i alla fall med ett par killar att vi ska gå på karaoke imorgon. Jag tar med kameran! Det kommer att bli svinkul!

Efter skolan så drog jag och Steve till ett ställe som heter Daiei. Vi drack soda med isglass och pratade. Sedan följde Steve med mig hem i en timme. Jag skulle med min värdfamilj till en finfin resturant som heter Nakasu. Den är mest känd för sin bar som finns där. Väldigt dyr sprit säljs där. Jag berättade för en kompis att jag skulle dit - hon brast ut: "MED DIN VÄRDFAMILJ!?", ungefär. Ökänd! Men maten var väldans god. Jag drack varm saké för första gången. Det smakar inte röv, som alla säger. Det var faktiskt riktigt gott. I alla fall den sorten jag smakade. Högklass-grejer! Vi satt där från 17:45 till 21:15 ungefär. Väldigt trevligt var det! Jag såg det som en klubb för de rika i staden. Min värdfamilj äger ett känt klädföretag här. En av dom som var där äger ett stort företag som gör hälsosam mat, och är ledande i sin branch över hela Japan. Min värdfamilj försökte förklara att han har några många, många miljarder Yen. Riktigt rik karl. Trevlig var han!

Jag åkte sedan hem och åt äpple med min värdpappa. Jag ska nu sova, men först tänkte jag visa några små bilder. Tyvärr inga bilder! Förlåt, det står att dom inte kan utföra min begäran eller något sånt. Imorgon!!! FÖRLÅT!

Ha det så bra folket! Tack så mycket för alla fina kommentarer! Jag uppskattar det väldans mycket. Tack för att ni skriver i gästboken!

FARVÄLENS VÄG! Sov gott! PYSS HEJ

Frost, Maidcafé och Karaoke.

Hej kära barn! Nu är jag igång igen. Dags för det nya inlägget!

Idag har varit en helt vanlig dag för mig. För andra har den förmodligen varit helt vriden.

Den började med att jag tassade iväg till tåget på morgonen runt 07:35. Jag kände lukten av något underbart när jag öppnade dörren. Jag förstod inte vad det var förens jag gick förbi en gräskulle.. Gissa vad jag såg?! FROST! Det har börjat frosta här i Japan! UNDERBART! Nu är vintern på väg! Jag längtar så hemskt mycket. SNÖ!
Det har alltså varit vidrigt kallt idag. Inte mer än 10 grader! Mina händer och fötter går snart sönder. Vart är mina vantar?!

Till skolan kom jag runt 08:25. Jag gick upp till mitt klassrum och upptäckte konstiga blickar från klasskompisarna.. Fattade inte varför. Alla hejade gladare än vanligt. Jag gick fram mot min bänk och såg att det glänste lite där på. Jag gick fram och såg att någon skrivit något.

"DeaR: NI KO RA SU (NIKLAS)
I Love you
FROM: Mucchan"

Sött inte sant? Jag har en japansk beundrarinna!
Vi pratar lite då och då, jag och den där flickan. Hon kan inte så mycket engelska, så det mesta talandet sker på japanska. Hennes namn var ett av de första jag lärde mig. Igår så åt jag lunch i skolans kafeteria med Jackie, och Mucchan kom, men vågade inte gå fram riktigt, så jag sa åt henne att hon fick sätta sig och äta med oss.
I min matlåda så hade jag rå fisk. Jag är inte den som direkt äter sånt, så jag sa till Mucchan att hon fick äta det om hon ville. Mucchan blev väldans glad då.. Jag undrar om det har någonting att göra med det hon skrev - vad tror ni?

Efter skolan så åkte jag, Estevao och Jackie(Utbytesstudenterna på min skola) till Tenjin. Vi hade planerat att gå på ett så kallat Maid Café(INFO HÄR)
Ett så kallat Maid Café är alltså en resturant där servitriserna klär ut sig till hembiträden(heter det så?) osv. Väldigt, väldigt perverst. Det är otroligt populärt bland nördarna här i Japan. Dom som verkligen sitter där och myser är äldre killar. 25-30+. Jag såg några idag som lekte mästare där inne och myste med tjejerna. TYVÄRR så fick vi absolut inte använda kameror där inne. Jag hade knäppt tokmånga bilder om vi fått. När man går in där på cafét så får man oftast "mäktiga" hälsningar, som t ex "Välkommen hem, mästare!", osv. Riktigt perverst ställe. Hur roligt som helst var adet i alla fall! Jag vill dit igen. GOD mat!

Sedan gick vi och sjöng lite karaoke i Tenjin(Ni kan se film därifrån i min blogg).
Det var roligt som attan! Jag sjunger karaoke minst en gång i veckan nu för tiden. Ju sämre man är på att sjunga, ju roligare blir det! Jag och Jackie sjunger "I want it that way" med Backstreet Boys på den där filmsnutten. Prima skinka!
På bilden så är det jag och Steve som sjunger "Imagine" med John Lennon.

Efter detta så gjorde i inte så mycket. Vi åkte hem och jag åt krabba och friterad kyckling med min värdmor. Avslaget vin drack vi också - men gott var det!

När jag och Karro satt i bilen på väg hem från U2-konserten så slog det mig..
Varför skulle U2 få för sig att använda turnébussar i Japan? Det är en Ö och dom hade bara 3 spelningar här, på samma arena. Jag sa detta till Karro, och vi skrattade något så fruktansvärt mycket. Bussarna vi fick syn på i Shibuya samma dag var inte turnébussar. Det var bara reklam för deras nya samlings-CD och DVD. Är jag dum eller är jag dum?



Det var allt för idag, barn! På lördag så ska jag sova hos min gamla värdfamilj, och även se en otrolig sak.
X-JAPAN TOSHIS LIVE KONSERT!! Jag ska träffa Toshi toshi TOOOSHI! OM det är tillåtet så tar jag med kameran. Annars så tar jag med den ändå!

GODNATT! Hörs imorgon!
FARVÄL!


-

Karro, Tokyo och U2!

Hej kära barn! Här kommer en lite seg blogg från Tokyo-resan och U2! Bilder och lite mer grejer kommer imorgon!

Torsdagen den 30e november.

Dagen började med uppstigning klockan 08:20. Jag gick och tvättade ansiktet på toaletten och började lägga fram saker att ha på mig. Sedan gick jag ned och lyssnde på dagens schema, och drack espresso.

Klockan ~09:00 så skulle vi hämta upp Karro hos hennes värdfamilj. Vi var lite lite sen, men det gjorde nog inget. Karro var redo och väntade på att vi skulle komma(Det är en av de få gångerna hon är redo och väntar på något, enligt hennes kontaktperson. Hon kan tydligen vara lite seg på morgonen!).
Vi skulle åka till Tokyo idag och ha lite sightseeing. Jag förstod dock inte att vi skulle gå själv!

Vi kom fram till Tokyo runt 10:00-10:30. Vi åkte till Nipponbashi. Där blev kopplet avtaget, och vi fick åka runt i Tokyo som vi ville. Shibuya var ett av målen, och jag hade fler önskningar.
Jag ville åka till:
Shinyuku(Park Hyatt, där Lost in Translation spelades in.)
TOKYO DOME!(Självklarhet?!)
och såklart Shibuya.
Vi åkte först till Shinyuku och såg på hotellet - Park Hyatt. Jag skakade nästan när jag gick in i byggnaden. Det var exakt som i filmen, nästan. Men det var lite som en labyrint också. Det var svårt att förstå vart hotellrummen var. Hissarna vi åkte, tog oss bara till de höga våningarna. Men coolt var det! Vi var där och gick i korridorerna. Tog lite bilder gjorde vi också. Helt otroligt! När jag kom hem till Mitsusawa nu igår så såg jag lite på Lost In Translation.. Jag märkte att en av personerna som jobbade där i filmen, fortfarande jobbar där! Han sprang och letade taxi åt mig och Karro efter vi gick! FÖRSTÅR ni hur häftigt detta är? Jag var i samma byggnad som Bill Murray tassat omkring i och spelat in en film! Historisk plats! Tacka gudarna för Shinyuku!
Jag ska börja spara pluring nu varje månad. Ska bo där i mars har jag bestämt, med familjen!

Vi åkte sedan till Shibuya, för att se det omtalade övergångstället. Jag trodde verkligen att det skulle vara större än vad det var. Blev ganska chockad. Allt ser annorlunda ut när man ser det med egna ögon, men gud så coolt det var. Vi gick och åt lunch på McDonalds. Sen efter det så tog vi en kaffe på Starbucks. Det häftiga där var att vi planerade att sitta på samma plats som kameramännen i Lost in Translation(Då Scarlett är i Shibuya och tassar.). Det var inte dåligt häftigt! Vi satt verkligen där dom satt och filmade!!!!!!
Shibuya är riktigt vackert och enormt. Men det är som sagt mindre än vad jag trodde.

En otroligt knasig sak hände i Shibuya.
Det hände när vi satt där och drack kaffe och pratade. Jag knäppte en massa kort med kameran på övergångstället - och rätt vad det är så kommer det två U2-bussar och kör förbi. Jag skriker till och säger "KARRO!!! TITTA! U2S TURNEBUSSAR!!!". Karro tittade på bussarna och blev helt stöss. Jag sitter alltså med kameran i handen, och tar inte kort på det jag ser! Karro skriker åt mig:
"MEN TA KORT DÅ!!".
Jag börjar skaka och får fram en fjuttig bild. Sedan skrattar vi gott. Jag satt verkligen med kameran i handen, och tog ingen bild.

Efter Shibuya så tar vi och åker en snabbis till Tokyo Dome. Jag kände att jag verkligen behövde se den underbara platsen, där några av världens bästa konserter tagits plats!
När jag kom dit så skakade jag lite gott. Jag pepprade fram en massa kort med kameran.
Jag sa till Karro, att jag skulle ha en bild när jag kramar väggen av byggnaden - och det fick jag minsann! Jag kramade väggen så ömt och varmt. Förstår ni att jag var där? Det gör minsann inte jag.

Sen åkte vi till Ginza och Nihonbashi. Vi skulle åka vidare till konserten!

- U2 -

Vi kommer fram ~20min efter insläppet och går i lugn och ro(eller försöker. Jag var helt till mig.). Vi skulle in på N-sidan av arenan.. Jag blir lite orolig eftersom att vi inte går ned på marknivå, men det är lugnt tänkte jag.
Vid insläppet så frågar jag biljettkontrollanten:
"Är dessa biljetter för ståplatser nere på golvet?". Hon svarar:
"Nej, dessa är sittplatser, här uppe på läktaren.".
Jag tittar på Karro, och börjar nästan gråta. Vi köpte dom dyraste biljetterna, och fick SITTPLATSER! Jag var så förbannad så att jag nästan tänkte gå därifrån.
Jag antar väl att bilderna säger mer än tusen ord, så jag kör på det istället.
Vi sitter där innan konserten och beklagar oss och är svinsura. Jag gick till och med till tre olika vakter och frågade om det var möjligt att byta biljett. Jag hade bytt in min biljett OCH betalat en ny, bara för att få stå på golvet framför scenen. Det dummaste är ju som sagt att vi köpte dom dyraste, absolut dyraste biljetterna. Dom var helt seriöst så långt bort som man kunde komma. Ljudet var superhögt, men vi kände ingen som helst bas(vilket bidrar till en hel del konsertkänsla.).
När konserten väl började så var det andra bullar. Jag fick gåshud och grät nästan.

Låten heter "City Of Blinding Lights". Herrejesus så bra det var. Bono sjöng som en gud. Jag hade lurkat lite och sett tidigare spelordningar på konserterna innan denna(Turnén alltså). I Nya Zeeland så spelade dom också denna låt som första låt. Den var helt otroligt bäst. Andra låten var "Vertigo"!
De spelade så gott som alla låtar jag ville höra, förutom "Stuck in a moment", men det var bra ändå. Jag blev chockad när jag hörde "The end of the world". Den är så, så, SÅ bra live. Det är otroligt vilken bra låt det är!
Efter ungefär 5-6 låtar så pratade han lite(var säkert lite tidigare). Han stod och prata om våra fädrar och sin pappa, och dedikerade nästa låt till sin pappa, samt alla andra eftersom att vi alla har dom. Det blev "Sometimes You Can't Make It On Your Own". Herregud så bra han sjöng då. Innan sa han:
"If my father were here with us today, he'd say to me: "Oh for god sakes, man. Take of the glasses will ya?!".", det gjorde han, och då började låten.
Känslan var helt otrolig. Världens bästa konsert. Önskar bara att jag stod på marken och hoppade. Vi på läktaren stod också hela konserten dock och sjöng med. Helt sjukt vilket drag det var. Jag spelade in hela första låten(City of Blinding Lights). Sedan med Karros minneskort så spelade vi in hela "With Or Without You". Helt galet så bra det var.
Jag är verkligen överlycklig att vi åkte på den där konserten. U2 är nog världens bästa liveband. Dom drar igång publiken på grymmaste högvarvet. Tacka gud för U2!

Det är svårt att säga vilken låt som var den bästa på konserten, men City of Blinding Lights var en av de bästa.

Efter konserten så tänkte jag köpa tshirt och såna saker, men kön var enorm, och Karros kontaktperson väntade på oss med bilen, så jag det blev inget shoppa.
vi sprang ned till platsen där vi skulle träffa kontaktpersonen(Under arenan). Där ser vi en vit limousin. Jag kopplade inte det direkt, men det där var U2s limousin! Jag tänkte att vi skulle stanna lite längre, och var igång på att dra en rövare så att vi kunde stanna lite längre och säga hej till bandet. Men precis när jag tänkte ringa så ser vi Karros kontaktperson bakom limousinen i sin bil. Planen misslyckades... Vi kunde ha fått träffa U2.. Kan ni förstå?!

Konserten var som sagt hur bra som helst, och Tokyo-resan var guldvärd. Jag är så lycklig att jag fick träffa Karro igen. Saknar verkligen henne och Tokyo. Hennes stad var även väldigt fin. Mysig stad!

Imorgon så tänker jag lägga upp alla bilder jag kan, och försöka skriva ned lite mer om vad som hänt.
Ursäkta alla stavfel osv här i denna blogg. Jag är trött, och har varit redigt trött varje gång jag skrivit detta inlägg (Började i torsdags)

Karro, U2 och hemresa!

Hej kära barn!

Jag måste tyvärr meddela att jag inte är hemma förens imorgon!

Jag ska på en konsert till med Haru-san. På ett hotell där jag sovit förr i Saga-prefekturen. Jag kommer alltså inte att lägga upp mitt nya inlägg förens imorgon. Men ni får en bild ifrån konserten. Vi hade nog dom sämsta platserna på den bästa konserten. Men fy fan så lyckligt lottad jag är.

Fler bilder och blogg imorgon kväll!(ÄVEN VIDEO)

HEJDÅ!