Hebbe i Japan

Inför kapitlet - "När Sverige kom till Japan"

2007-04-09T15:12:00.000+02:00

Sommar(?), Hakata och Kompisar.

2007-03-28T16:46:00.000+02:00

Hej kära barn! Dags för blogg!
Jag skulle vilja inviga detta inlägg med att säga grattis till min svägerska Malin på 24års dagen!

Detta inlägg dedikerar jag till dig!

__________________________________

Idag kära barn så har jag inte gjort så särskilt mycket. Jag åkte till Tenjin själv idag runt 14-tiden. Tänkte att jag skulle ta mig ut ur huset för en gångs skull. Vädret idag var helt perfekt. Mer än 20 grader varmt ute. Jag tog på mig en t-shirt och kavlade upp ett par jeans. Jag lämnade som sagt huset runt 14-tiden. När jag kom till Tenjin så mailade jag en kompis. Jag vet inte varför, men jag kände på mig att hon var i Tenjin. Hon svarade och sa att jag skulle gå till ett ställe och träffa henne, plus två tjejer till. Det blev då Allison från USA och två tjejer från Australien som heter Erica och Emily. Dom hade varit på en fest hos en annan utbytesstudent dagen innan, och såg rätt sliten ut. Erica påminde mig om att vi ska träffas imorgon, alla utbytesstudenter som vill, i Hakata. Det är ett gäng utbytesstudenter från en Rotaryklubb i Tokyo som kommer till Fukuoka tills på söndag eller något sånt. Vi blev tillfrågad om vi ville hänga med och äta middag med dom. Jag ska dit imorgon och se om det finns några roliga att umgås med. Men nog om det nu! Jag ska berätta vad som hände idag.
Efter att jag träffat flickorna så gick vi iväg och köpte lite juice att dricka. Sedan gick vi och kollade på kläder. Så klart hittade vi inga kläder, så vi sprang till McDonald's och pratade i lite mer än en timme. Sedan runt klockan sex så skulle Erica åka hem, så vi andra bestämde oss för att göra detsamma. Men innan vi åkte hem så gick vi till Tower Records och tittade på skivor. Jag såg en live-dvd med R-Kelly och började sjunga "I Believe I Can Fly" med inlevelse, och dom andra började göra samma sak. Då efter det när någon annan började nunna på en låt så tog alla i ända från tårna i refrängen(Det var inte mycket folk i affären, så vi behövde inte skämmas så mycket). Efter allt detta så åkte vi alla hem. Jag och Emily åkte på samma tåg hem. Hon är hur lång som helst också apropå ingenting! Hon är 187cm lång eller något sånt. Jag känner mig liten bredvid henne. Roligt dock, folk stirrar på henne mer än vad dom gör på mig!

Jag kom hem vid 19:30 ungefär och kollade min mail. Jag har fått datum för hemresan nu! Jag tänker dock inte berätta det för er! Ni får fråga mig snällt, ni som vill veta!

Det var allt för idag. Hoppas att ni haft en bra dag!

PS.
Pappa blev besökare nummer 12 000! GRATTIS! Han gjorde sig besväret till att ta screenshot på händelsen också.

Lov, Osaka och dega!

2007-03-27T07:11:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu är det dags för ett nytt inlägg!
Våren har kommit, och jag har vårlov nu här i mitt sköna Japan. Jag har haft lov sedan den 17 mars, men har inte gjort någonting alls. <- Nästan! Jag tänkte börja dock med att berätta lite om Osaka! Vad vi gjorde och så.

Osaka
För två veckor sedan så var jag i Osaka med min värdmor, värdfarmor och värdbror! Vi åkte till Universal Studios där i en hel dag och stannade på ett hotell i närheten. Det var faktiskt hur roligt som helst. Sedan jag var liten så har jag alltid velat åka till Universal Studios i USA. Japan är väl snäppet under tänker jag. Dom har de flesta kända attraktionerna också. "Spider-Man - The Ride", "Terminator 2:3-D", "Jurrasic Park - The Ride", "Back To The Future - The Ride", "JAWS", "E.T." etc.
Jag åkte alla dessa attraktioner, det var hur roligt som helst. Jag såg mest fram emot Terminator och JAWS, men det sorgliga var att ALLT sades på japanska. Man kan ju inte förvänta sig något annat, det var ju faktiskt Universal Studios Japan.. Men tänk er Arnold Schwartzenegger prata på japanska (dubbad då alltså). Det såg ganska dumt ut.
Vi kom fram till Universal Studios vid 13:00. Jag och min värdbror sprang nästan in och tittade. Vi såg att det precis öppnat en ny attraktion som heter "Hollywood Dream", så vi ställde oss och köade där. Men efter att vi köat i trettio minuter så såg vi att vi hade hundraåttio minuter kvar att köa, så vi struntade i det. Med andra ord så var det alltså hur mycket folk som helst på Universal Studios den dagen.. Vi hittade dock några attraktioner där vi inte behövde köa så länge. Mot kvällskvisten så var det inte lika mycket folk. Vi behövde bara köa i 5-10 minuter för att åka en attraktion. Så då passade vi på att ta de som oftast var överfyllda med folk. Jurrasic Park, JAWS och så klart Spider-Man. Vi åkte Spider-Man runt 6-7 gånger i slutet för att det inte var någon kö alls. Man fick sin bild tagen där i Spider-Man, och den köpte jag.
Lite innan klockan 20:00 så bestämde vi oss för att sluta åka karuseller och sätta oss på närmsta pub och inviga kvällen. Vi hittade en irländsk pub i "New York-området" på området. Vi satt där och pratade och hade det ganska trevligt, jag och min värdbror.
Innan stängning så var det en avslutningsshow. Peter Pan var det. Roligt att se på, men kallt som attan! Jag har film från det som jag ska ladda upp någon dag.

Efter Universal Studios stängde så sprang vi upp på hotellet och bytte kläder, och gick sedan vidare mot "Hard Rock Café". Där satt vi och lyssnade på bra musik och brände pengar. Jättetrevligt hade vi det där. Jag satt och var lycklig med mina Absolut Vodka-shots och min Cuba Libre! Livet lekte må ni tro. Min värdbror blev lite väl på lyset dock.. Stackarn. Det var också första gången han drack vodka. Farligt sånt där!
När vi väl kom tillbaks till hotellet så satt vi på rummet och pratade. Han pratade om att han tyckte om kampsport(vilket han aldrig sagt förr). Han bad mig lära honom slag, vilket jag gjorde. Han blev så glad, så han hoppade baklänges ned i sängen och sprattlade med fötterna i luften. Efter några sekunders sprattlande så stannade han upp och tittade på sin hand.. Han hade skurit upp sin hand, och det var ett djuuupt sår där. Han hade skurit upp sin hand på min kortask(?) som låg i sängen. Det finns vassa kanter på den, så han fick det skuret, långt och fint. Jag gick och hämtade papper och fick agera mamma lite. Tvättade såret och bad honom sluta öppna såret så det slutar blöda. Men inte lyssnade han inte. Han lade sig i sängen och åmade sig en stund, och helt plötsligt så somnade han. Jag tog en dusch och tvättade rent handfatet - han hade sprayat ned hela toaletten med blod och inte tagit bort det.
Morgonen därpå så åkte vi till ett akvarium i Osaka. Ganska fint var det där, men mycket folk. Efter att vi varit där så drog vi vidare ned på stan och hade lite sightseeing. Min värdmamma var guide, men hon vet inte så mycket om Osaka så vi gick bara till ett ställe och åkte sedan hem. Osaka var ett häftigt ställe. Önskar att jag hade mer tid bara. Vill åka dit igen så jag kan utforska mer!

Hanami - 26 mars
I Japan på våren så har man en aktivitet för sig som kallas "hanami". Det betyder se på blommor. Det är väldigt populärt och fint att göra, helst i denna period då körsbärsblommorna blommar. Igår var det min första hanami. Jag skulle åka och se på blommor med min Rotaryklubb - trodde jag.
Min värdpappa frågade mig igår om jag ville hänga med till ett rotarymöte på kvällen. Jag hade inget för mig, så jag sa att jag självklart ville följa med. Det kom fram till att vi skulle åka och se på blommor. Min japanskalärare har berättat mycket om detta på lektionerna, och säger att det är den bästa aktiviteten man kan göra i Japan, så jag såg fram emot detta väldigt mycket. När vi väl åkte dit, så stannade vi på en italiensk resturang, och det visade sig att vi skulle vara där och äta. Inte se på blommor. Jag frågade min värdpappa lite skämtsamt, "Vart är blommorna?".. Han skrattade och pekade på en blomkruka med några vårblommor. Vi stod där utanför, jag och min värdpappa, och väntade på att allt skulle börja. Då kom min andra värdpappa Kobayashi, som för några dagar sedan kom hem från Vietnam och Kambodja. Han hade med sig present till mig därifrån. Ett fotografi taget av Thierry Diwo på Angkor i Kambodja. Hur fin som helst! Jag fick även en bok om Angkor. Dom är så snälla paret Kobayashi! Bästa värdfamiljen, utan tvekan. Alltid snäll mot mig och vill umgås. Sedan så började i alla fall Rotarymötet. Jag satt med min nuvarande värdpappa, min andra värdpappa och min kontaktperson. Även en karl som jag aldrig träffat förr, men han är rotarian. En väldigt snäll man som pratade med mig hela mötet. Jag pratade om att han borde skicka iväg sina ynglingar någonstans som utbytesstudent. Jag kommer dock inte ihåg namnet, men jag skall definitivt prata med honom fler gånger! Jag passade också på att prata med min kontaktperson Matsumoto-san. Han är en riktigt mysig filur han. Jag berättade att mina kompisar träffade hans son i Sverige nu - Matsumoto-sans son Ryota är utbytesstudent i Lund just nu - i Åre! För att få Matsumoto-san lite stolt så sa jag att Ryota pratade flytande svenska. Jag såg en liten tår av glädje i hans ögon. Efter detta så började vi att prata om när jag ska åka hem, och att dom kommer att bli så ledsen när jag åker. Han sa även att han sparat mailen som jag skickade innan jag kom till Japan. Jag har en sån tur som har fått en så snäll kontaktperson och värdfamiljer. Vi pratade även om hur det blir när mamma och Rickard kommer nu på lördag. Min kontaktperson, andra värdpappa och jag ska möta dom på tågstationen när dom kommer in. Sedan på kvällen så ska vi ut och äta middag med alla mina värdfamiljer och några rotarianer. Det kommer att bli väldigt roligt! Jag ser mycket fram emot när dom kommer. Vi satt i alla fall på den där resturangen i lite mer än tre timmar och drack. Inget annat än att dricka. Mot slutet så blev jag utmanad i armbrytning av några gubbar. Han skröt om att han var så stark och bara 44 år gammal. Jag fick honom att tiga ska ni veta! Tog honom i både höger och vänster! Vi hade 1000yen också som pris, men jag sa åt honom att jag vann med nöje och inte behöver pengarna. HÖHÖHÖ. Sedan så kom det fram en gammal polare från Rotary som sa att jag måste komma till hans hus och äta middag innan jag åker hem till Sverige. Han har en dotter på 26 år som gärna vill träffa mig.. <-- !!!! Jag älskar Japan.

Jag har börjat jobba lite åt min värdmamma också. Rensar ogräs runt huset. Hon betalar mig i slutet också. Prima skinka!

Nu ska jag starta om datorn tänkte jag. Den har varit igång i 5 dagar nu och börjar lukta lite konstigt.

Jag har faktiskt fått lite mer energi till att skriva blogg, det var jäkligt roligt! Tror ta mig farao att jag fortsätter med detta. Varje inlägg behöver ju inte vara så långt, eller hur?

TA HAND OM ER! I'll be back!

Detta är fotografiet jag fick av Kobayashi-papa. Angkor!

Jag och min värdbror sitter och posar i Spider-Man - The Ride!

JAWS!!

Vacker och trött i skolan

Jaws med min kamera

2007-03-26T20:00:00.000+02:00

Osaka

2007-03-10T15:20:00.000+01:00

Hej kära barn! Information på gång!

Imorgon så åker jag till Osaka(lite mer än en vecka för sent). Jag ska till Universal Studios Japan med min värdfamilj. Det kommer att bli ganska roligt vill jag tro! Jag antar att jag behöver det.. För att slappna av lite. Jag tar med kameran. Jag kommer att försöka ta så många bilder som möjligt från karusellerna!

Jag har inte så mycket att säga faktiskt.. Egentligen så har jag en hel del att säga, men finner inte orken till att göra det. Vädret vi har, känslorna jag känner, familjen och flickvännen jag saknar.. Det är inte enkelt att behålla ett leende på läpparna nu ska ni veta.
Men vad jag inte skulle ge för att åka tillbaks i tiden en stund.. Förra sommaren.. Skövde, Göteborg och Grundsund med storebror och Malin. Det var hur roligt som helst, jag hade det underbart då.

Jag antar att den lilla glädjen och energin jag hade kvar sögs ut när jag inte fick åka och träffa farbror i Osaka. Kolla in hemsidan förresten! Farbror har lagt upp bilder från Japan!

- http://www.fatalsmile.com/ -

Det som jag nu verkligen ser fram emot är när mamma och Rickard kommer till Japan. Det kommer att kännas som en paus, då jag får kyla ned mig och fylla på fulltank. Jag kan knappt vänta längre, det kommer att bli så roligt!

Min kompis här i Japan var med om en trafikolycka idag. Jag vill inte stjäla hans chans till att berätta detta, men han mår bra och skadade sig - helt otroligt - inte allvarligt.

Godnatt! Nästa gång jag skriver så har jag kommit hem från Osaka. Detta blir alltså måndagkväll eller tisdagkväll!

Frankrike, mygg och 20 grader.

2007-03-02T14:06:00.000+01:00

Hej kära barn! Hur har ni det? Kallt antar jag? Här ska ni få höra hur jag har det lite grann..

Vi börjar med att klaga lite;
Min farbror Hans, sångare i bandet "Fatal Smile", kom till Japan i början av denna vecka. Han hade tre konserter här. Tokyo, Nagoya och Osaka. Jag ville så gärna träffa honom, så vi ordnade så att jag skulle komma till Osaka. Jag pratade med min värdfamilj och hade talat om det lite med Rotary - dom sa att det gick bra. Jag köpte bussbiljetter till Osaka och var på väg att åka.
Dagen innan min resa så ringer en gubbe ifrån Rotary och säger att jag inte får åka. Han sa att jag inte får lämna denna region utan en vuxen eller rotarymedlem. Om jag minns rätt så sa Rotary i Sverige samma sak - MEN det finns undantag. OM det är släkt som man ska träffa, så får man åka iväg och hälsa på dom. Jag sade detta till honom också, men han blåvägrade. Jag fick åka och byta tillbaks biljetterna(Tur att det funkade åtminstonde). Snopen och flyförbannad blev jag ska ni veta. Det dumma är nu att jag måste åka på ett"Orientation-meeting" med Rotary imorgon(lördag). Jag är inte direkt sugen på att möta den personen som beslöt sig för att jag inte fick åka. Han kommer ju definitivt att prata om detta och ta upp det inför allihopa. Ja ja, Rotary Japan. Kan man förvänta sig något annat egentligen?

Idag
Idag så klev jag upp 10:30(Jag gick och lade mig 06:30). Sköna fyra timmars sömn!
Jag satte mig och tittade på det nya LOST-avsnittet.. Riktigt segt, inte så bra handling. Jag sköljde ned mitt missnöje med Borat-filmen. Jag "lånade" den filmen av en "kompis" på MiniNova.org. Riktigt, riktigt rolig. Jag fattar inte hur Sacha Baron Cohen vågar göra som han gör i den filmen.. Amerikaner är en farlig typ av folk.
Efter jag såg klart filmen, så åkte jag till Tenjin. Där satt jag och åt lunch för mig själv(fortfarande spymätt). Jag gick åkte sedan och träffade Mai och hennes kompis. Mai är tjejen som åkte till Sverige för två år sedan, Skövde. Vi satt på ett café och pratade i lite mer än tre timmar, sen gick dom till skolan. Jag gick hem.

Det helt otroliga med denna dag är, att det var lite mer än 20 grader varmt utomhus. Helt outhärdligt! Jag såg min första mygga i år också(Dräpte djävulen med ett klapp också). Det är den andra mars, och myggorna har redan vaknat till liv.. Kan det bli värre? Jag kommer att avlida i denna hetta! Hugaligen..

Idag klockan 11 så åkte Satoko till Frankrike. Hon ska vara där i en månad som utbytesstudent. När hon väl är där så ska hon - med två kompisar som också åker till Frankrike som utbytesstudent - besöka Sverige i två dagar. Hon åker då till Linköping och bor hos sin andra värdfamilj när hon var utbytesstudent. Jag är sååå avundsjuk. Jag vill också åka tillbaks, men bara i ett par dagar. Säga hej till familjen och äta lite svensk mat... Känna lite kyla..
Ja, jag är avundsjuk i alla fall. Hoppas också att hon inte blir sjuk, och att hon kommer att ha det bra där borta. Jag kommer att sakna henne väldigt mycket(vi pratar på Skype varje dag i ett par timmar). Det kommer att kännas tomt..
Hon kommer hem i början av april. Då kommer hon också att få träffa mamma och storebror! Det ser jag fram emot så mycket!

Pga brist på sömn, så ska jag nog sova nu. Men vi hörs alla barn! Ha det så bra!

Ett halvår!

2007-02-24T08:45:00.000+01:00

Hej kära barn! Jag har ett roligt(för vissa) och helt fördjävligt(för flera) kungörelse till det svenska folket. Ni får ursäkta mig, jag glömde predikstolen hemma i Sverige.

Idag den 24e februari år 2007, så har jag, Niklas I Hedberg haft mina båda fötter i Japan i sex månader. Egentligen så är det så att jag lämnade svensk mark då. Om man tänker på tidskillnaden så kom jag den 25e augusti, inte den 24e.

Det är faktiskt inte bara en vanlig dag i februari. Min moster Bam-bam fyller 40 år idag! GRATTIS Moster lilla! Hoppas att du får en underbar födelsedag!

Så, vad har jag att säga om detta?

Språket:
Det som nu slagit mig hårdast är att jag glömt så mycket svenska. Grammatiken är helt åt pipsvängen, och ordförrådet är lika tomt som Håkan Hellström är på talang. Det är väl smällar man får ta när man lämnar sitt land och då i samma veva sitt språk, i elva månader.
Fast svenskan är självklart inte lika viktigt nu med tanke på att jag är utbytesstudent i Japan. Jag är ju här för att lära mig japanska.. De flesta undrar kanske hur det går med japanskan för mig.. Själv så känner jag självklart ingen skillnad. Men jag kan då också jämföra mig med ett par andra studenter som inte kan någonting alls jämfört med mig. Det är främst den killen från Brasilien jag tänker på.. Han kan INGENTING. Det är verkligen sorgligt. Han har varit här i sex månader han också, och har inte kommit halvvägs in på boken vi använder till våra japanska lektioner. Jag är klar med boken han "använder". Är just nu på den andra. Det är ju inte så att han inte försöker heller - han försöker verkligen. Det fastnar liksom inte.. Sorgligt..

Jag förstår i alla fall mycket av japanskan. Går jag på stan och lyssnar på folk, eller om någon ställer sig och pratar med mig så förstår jag vad dom säger. Men att svara är en helt annan sak. Det är enklare att lyssna än att prata själv. Jag har ju fem månader kvar på mig att lära mig att verkligen föra konversationer.

Maten:
Haha.. Roligt ämne..
Jag antar att många som känner mig tänker: "Hur går det nu för Niklas egentligen? Han som inte äter fisk.. Hur ska han klara sig i Japan?". "Inga problem!" säger Niklas. Jag äter lax om något. Annars är det ris och kött som gäller. Även fast jag kanske inte alltid tycker om det som ställs fram, så äter jag det för att inte krossa hjärtat på mina värdföräldrar. Jag har dock funnit kärlek för japanska kötträtter. Dom blandar ned kött i söta soppor och steker det i socker osv. Det är så sinnessjukt gott, och det syns på min mage att jag ätit detta. Men herregud.. Jag kommer att sakna sukiyaki när jag kommer hem till Sverige.

Hälsa:
Haha..
Jag sa till de flesta att jag skulle ta vara på min tid här i Japan.. Inte bara till att plugga japanska, men också träna kampsport. Det är ju menat, jag åker till Japan och tränar rumpan av mig. Men så har det så klart inte blivit.. Jag tänkte ju testa Kendo, men såg min lärare banka det levande ur en 13-årig pojke.. Det var lite väl hårt, men jag tänker ignorera det och ge Kendo en chans efter denna termin. Jag börjar i så fall i april.
Bortsett från sport så har jag lagt på mig fett, och muskler har försvunnit.
Med min förra värdfamilj(2/4), så gick jag på resturang minst tre gånger i veckan. Detta resulterade att jag drack en hel del öl. Jag vet inte hur mycket det rymmer i ett stort ölglas här i Japan, men minst två av dom varje gång. Det har jag börjat känna av nu på senare tid. Jag har en mild a-kupa och min mage har skaffat sig en egen hemsida. Jag har självklart inga problem med detta.. Men mina kärleksgrepp har ser ut som två bränsletankar på en rymdfärja.. Jag visade rumpan i webcam för min vän Robin också en dag, och man ser fettgropar. Det är förjävligt, så jag har börjat träna lite nu. Jag är också nu hos min tredje värdfamilj(3/4). Här har jag druckit öl en gång under två veckor. Jag tänker fortsätta att inte dricka öl och sånt snusk.
Här ska vi bli nyttiga!

Jag tänker främst på detta för att Satoko rycker tag i min mage lite då och då och säger att jag är fet.

Skolan:
Här kan jag direkt säga, att inget slår de svenska skolorna.
Visst finns det bra skolor i Japan, men min skola är ett undantag. Dagligen ser jag lärare slå elever. Det finns en speciell ärkenöt som heter "Sasabuchi", och han är en skvätt galen. Det måste varit så att han blivit tagen på bar plåt när han var liten av sin pappa. Han slår flickor i ansiktet och skriker helknasigt med rasp i rösten. Jag tror nämligen att han gör till sin röst så att han låter farligare. Det är så som om att han sugit i sig 10 paket cigaretter dagligen sedan han var tio år gammal. Men med tanke på hans abnorma storlek på överkroppen och beteende, så tror jag på steroider också. Därför gör han till rösten så att han ska verka lite läskigare. Egentligen så låter han nog som en mus.
I alla fall. Dessa idrottslärare på min skola kallas för maffian. Dom springer omkring och sprider skräck i elever och andra lärare. Vanliga lärare är seriöst rädd för dom. Jag tycker att dom är hemskt roliga och fjantiga. Dessa gubbar är 40+ och tassar omkring med mjukiskläder och stora buffiga jackor. Byxorna skall helst vara för långa, så att dom kan gå på det som hänger utanför. Jag ska försöka få fram bilder, det ser förjävla roligt ut.

Helt seriöst så är jag sjukt besviken på att dom skickade mig till den här skitskolan. Det fanns så många bättre alternativ för mig att gå till, och dom valde denna.. Det var av ren slump också. Jag var menad att gå till en annan skola, men något hände och Rotary blev lite kinkig på rektorn så jag hamnade på denna rumpskola istället.

Familjen:
Mitt första intryck av denna familj var inte så bra. Värdbrorsan verkade lite dryg och dom är risodlare, så mina fördomar tog över. Jag tänkte att dom bodde ute på landet, långt ute i ingenstans. Det skulle ta grymt lång tid att ta sig till skolan.. Men efter jag flyttade så blev det ganska bra ändå.
Jag har tre värdsyskon. En syster på 26, bror på 24 och yttligare en bror på 18. Han börjar på universitetet snart, så han lämnar huset snart. Då blir jag kvar här hemma.
Jag ska skriva lite mer om denna familj i nästa inlägg. Dom är väldigt snälla. Farmor bor också med oss här i huset. Hon är jättegullig.

Allmänt:
Ja, rent allmänt så är allt ganska bra. Farbror Hasse kommer till Japan imorgon och ska spela tre konserter. Jag tar mig inte till någon av dessa dock.. Kostar en hel del att ta sig dit. Jag önskar honom all lycka(Inte för att han behöver det. ROCK ON!).

Mamma och Rickard kommer snart till Japan också. Det är mer eller mindre en månad kvar tills dom kommer. Vi ska åka runt i Japan och ha en underbar tid. Dom ska även få träffa Satoko, vilket jag ser fram emot väldigt mycket. Vi kommer att ha jätteroligt. Fukuoka, Kumamoto, Hiroshima, Kyoto och Tokyo.

Det känns ju självklart också otroligt konstigt. Jag har inte varit i Sverige på sex hela månader.. Jag har träffat fem svenskar sedan jag kom hit. FEM svenskar. Kan ni förstå hur konstigt det känns? Det är nästan så att man börjar glömma bort vart man kommer ifrån. Men varje dag så pratar jag med folk hemifrån. Varje dag lyssnar jag på musik hemifrån. Men jag har varit här i ett halvt år..

Övrigt:
Imorgon så ska jag åka till Nagasaki och se på en festival. Jag fattade inte riktigt vad det var för någon, men det kommer att bli intressant. Jag tar med mig min kamera dit.
Den 11 mars så ska jag åka till Osaka. Jag ska gå till Universal Studios med min värdbror. Det kommer också att bli jäkligt roligt. Jag ser fram emot det väldigt mycket!

Jag tänkte ringa Anton idag och höra hur han har det. Alex får jag inte tag på, eftersom att han inte köpt sin telefon ännu.
Det dummaste är att jag inte kan ringa Anton. Min telefon är så jäkla dyr att ringa med, så pengarna tar slut på nån vecka. Jag har dock lyckats leva på 5000yen sedan början av februari dock.. Starkt jobbat! Jag hoppas att alla har det bra. Jag ska dra iväg ett mail till dom idag. Anton byter ju familj idag, den lille rackarn.

Jag har också insett hur mycket jag saknar pappa. Jag hoppas att farsgubben har det bra. Synd att han inte hänger med till Japan i mars. Jag klandrar honom inte dock. Det är ett helvete att flyga i 14 timmar. Han ringer nog idag och påminner mig om att jag varit här i ett halvår.

Annars får ni ha det så bra allihopa! Vi hörs!

En bild säger mer än tusen ord..

2007-02-19T16:12:00.000+01:00

En bild säger mer än tusen ord..
Vad säger ni om denna bild?

Nej, Rosa. Jag tränar inte inför att "pussa" dina "hundar". Grattis på födelsedagen förresten!

Pucko, stress och änglar.

2007-02-13T16:38:00.000+01:00

Hej kära barn! Jag ska bara sammanfatta lite kort nu om vad som hänt idag.

Jag var så klart i skolan, och åkte efter detta till Tenjin. Jag skulle träffa min ängel där, vi hade i plan att åka skridskor!
Vi kom dit vid 17:30 och pulade in alla väskor och skor som vi hade med oss i ett skåp vid hockeyrinken. Vi åkte runt där i cirklar och pratade.. Det var helt underbart, jättemysigt. Jag är helt värdelös på skridskor, och skridskorna var helt värdelösa på mig, så jag hade lite problem att bromsa när jag åkte. Jag har inga problem med att få upp fart, men att bromsa är en annan femma. Jag ramlade inte en enda gång, samma med Satoko. Hon var riktigt grym! Vi åkte skridskor i lite mer än en timme.. Vi begav oss sedan till Starbucks för en kopp kaffe. Satoko skulle åka hem vid 19:30 idag, order från hennes mor. Jag hade inga problem med det, vi ska ju ändå träffas imorgon(IDAG). Vi sade hejdå där och gick skilda vägar.
Jag hade då planerat att kila hem till min förra värdfamilj för att hämta present till Satoko som jag ska ge henne imorgon på Alla Hjärtans Dag.. När jag står på stationen där så inser jag att mitt busskort är borta - likaså alla mina andra värdesaker. VISA-kort, ID-kort och ett till busskort. Jag greps av panik och ringde Satoko. Hon ringde i sin tur till hockeyrinken och frågade om dom hade fått in något, dom svarade nej. (Jag undrar just nu hur många svordomar jag klämde ut på så kort tid där.)
Hon ringde sedan igen och frågade om dom sökt igenom alla skåp.. Puckona hade inte gjort det, så dom tog sig i kragen och fann till slut min plåtburk. Vilken lättnad!!! Men hur skulle jag nu kunna få tag på den? Dom var ju trots allt i Tenjin och jag i Ogori (Ungefär tre mil, om inte mer.). Jag hade min biljett kvar till tåget från Tenjin, så jag kunde åka tillbaks. Dom erbjöd sig dock att komma till Mitsusawa och skjutsa mig hem, men jag valde att åka till Tenjin istället.
Väl där så träffade jag Satoko, och hon ropade på mig att springa dit.. Hennes mamma hade erbjudit sig att skjutsa mig hem, och inte nog med det.. Dom hade gjort en liten matlåda åt mig med kvällsfika, eftersom att jag inte ätit något idag..
Dom två personerna är minsann mina änglar.. Bilresan hem tog en timme, och jag satt och kramades med Satoko heeeeeeela vägen! Underbart!
Jag tackade så hemskt mycket där i slutet, och sa "Vi syns imorgon!". Jag skämtade med att säga att jag borde glömma sakerna imorgon igen. De tittade på mig med mord i ögonen, jag ska nog inte skämta om det.

Det tråkiga är nu att jag tappat i och med detta ett av mina kort. Det är helt borta.. Jag måste köpa ett nytt.(Går på 800kr ungefär.)
Jag ska försöka prata med Rotary om det och få se om jag kan få ett nytt av dom istället. Jaja, vi får i alla fall se. Undrar hur min värdmamma kommer att ta det när jag berättar att det är borta nu på morgonen.

Jag längtar tills imorgon när jag får träffa Satoko efter skolan igen! Vet inte riktigt vad vi ska göra, men det kommer att bli roligt. På torsdag åker hon till Miyazaki(Där det just nu är Fågelinfluensa-kaos.). Jag ska plugga som en gris då när hon inte är hemma.. Har slackat lite även fast jag mest pratar japanska med henne.

Godnatt i alla fall! Litet men fint inlägg idag! Vi hörs imorgon!

SOV GOTT!
PUSS

Nykär, ny värdfamilj och ny frisyr!

2007-02-12T13:05:00.000+01:00

Hej kära barn! Här kommer ÄNTLIGEN det nya inlägget!!

Grattis Anna, min älskade stora lillasyster, på din 20-årsdag. Hon fyllde 20 år nu den 7 februari. Grattis! Detta inlägget(Även fast det handlar mest om en helt annan tjej) tillägnar jag till dig! PUSS!

Som vanligt, så har mycket hänt. Februari månad är nu redan halvvägs in - likaså jag med mitt utbytesår. Jag har bott här i Japan nu i fem och en halv månad. Jag har enligt min räknare hundrasextioen dagar kvar.. Detta såklart känns väldigt konstigt, men det kommer att kännas väldigt skönt när jag åker hem förmodar jag. Jag har pratat lite med mina kompisar om vi nu ska åka hem tillsammans. Jag har börjat tänka en hel del på detta.. Jag åker ju hem i juli, men mitt visum går ut i augusti.. "Varför då inte stanna lite in på augusti månad?", tänker vi. Jag har inget emot det. Jag stannar också gärna kvar med Satoko lite extra. Det kommer ju att bli väldigt jobbigt sen när jag är i Sverige och hon är i Japan.. Jag har ju ett år kvar av högstadiet och hon går ju på universitet. Från februari till början av augusti så har hon lov. Jag ska försöka få henne komma hem till Sverige då nästa år.

Ingen människa skall lida en hel livstid, utan att ha fått sett det vackra som Iggesund har att erbjuda.

Denna helg
Denna helg har varit jättemysig. På lördagen så klev jag upp klockan 07:00. Jag åkte ned till tågstationen med min värdmamma och köpte ett nytt tågkort. Jag behöver kortet för att ta mig till skolan. Hon är inte här nu förens på onsdag, så vi hade bara lördagen på oss. Jag åkte sedan hem och sov till lunch. Jag vaknade av att min värdbror sprang in på mitt rum och började yra om musik. Jag gick då med och käkade frukost/lunch. Stekt ris och starkt kaffe. Jag gjorde mig redo och packade sedan, Satoko skulle ju komma hem klockan 18:55!
Jag åkte med värdmammsen och lämnade av värdbror på körskolan. Vi åkte efter det till Tenjin, där jag skulle träffa Mai och fika. Jag satte mig dock först och fikade med värdmamma på ett café. Vi satt och pratade i dryga 40 minuter, innan jag blev tvungen att gå och träffa Mai(Det lät lite negativt). Jag och Mai satt och diskuterade utbytesstudenter och dialekter i två timmar, innan vi sedan sprang mot tunnelbanan. Klockan var nu 17:45. Jag skulle åka till flygplatsen och vänta på Satoko. Hon kom som sagt med flyget från Tokyo 18:55. Jag kom dit tidigare än planerat.. Så klart.. Jag var där lite mer än en timme innan flyget ankom. Jag satte mig och såg lite Scrubs på min iPod. Jag var så nervös så att jag fick lite magont när jag satt där och väntade. Jag skulle ju vara med henne från lördag till måndag! Sova där i två nätter! Underbart! 18:50 så kom Satokos mamma till flygplatsen. Vi stod då och väntade tillsammans och pratade. Satoko var lite sen dock, hon hade en stor väska med sig hem med, till stor del, godis från IKEA! (Ahlgrens Bilar, Estrella Sourcream & Onion-chips och SALTA SILLAR! med mera!)
Hon kom 19:15. Jag fick mig en bamsebjörn-kram, precis så som jag vill ha det. Vi åkte sen hem och käkade middag. Som vanligt så var det jättegott. Hennes mamma lagar riktigt god mat! (Jag saknar min mammas mat)
Vi gjorde inte så mycket mer den kvällen. Vi satt mest och pratade, och bestämde söndagens schema. Vid klockan 01:00 så hade alla vi duschat, och Satokos mamma gick och la sig. Jag och Satoko hade dock planerat att se på film - Mr & Mrs Smith. Jag har sett den filmen en gång förr, men glömt det mesta, så det skadade inte att se den igen. Vi låg och kramades i den lilla soffan, och såg på filmen. Fler sekunder spenderade på att kramas än att se på filmen, hihi! Jag mådde så underbart bra där, den natten. Jag ville aldrig att den skulle ta slut. När filmen var slut så sa vi godnatt. Hon gick till sitt rum, och jag till mitt. Klockan var då ungefär 03:00.. Satoko klev upp klockan 08:00, medans jag fick äran att kliva upp 09:00! Jag insisterade dock att kliva upp samtidigt, men det gick inte för sig!
Efter frukosten så gick vi ut på en promenad med hundarna. Vi gick till Ohori-koen(park). Det är en jättefin park mitt i Fukuoka. Nära där finns också ett stort museum och en sjö. Det är jättefint där. Fukuokas slott finns där på en kulle också. Tyvärr så är det bara ruiner kvar, men det är fin utsikt där ifrån. Vi gick dock bara igenom parken lite snabbt denna gång och vände hemåt efter hundarna gjort sitt. Vi hade inte så mycket tid på oss. Klockan elva så skulle vi vara hos en frisör. Satoko skulle klippa sig, och verkade samtidigt tycka att jag behövde en liten trimning. Jag håller med om att mitt hår såg fördjävligt ut efter jag varit hos en frisör innan. Dom klipper mig hela tiden i japansk stil, vilket får mig att se ut som en vandrande potta. Mitt hår är väldigt annorlunda jämfört med asiatiskt, vilket kan vara lite svårt för frisörerna. Men denna kille lyckades faktiskt bra. Han klippte lite flashigt nu, och gav mitt hår en liten struktur nu som kommer bli skitbra när håret växer ut igen(!!!!!). Där hos frisören så jobbade det bara en man som klippte, och hans tjej(antar jag), som gjorde allt annat. Tvättade håret, och masserade medans man väntade på att bli klippt. Hon masserade mitt huvud och mitt hår när jag var där. Även mina axlar och min nacke. Det var helt underbart! Även att hon trimmade mina grymt vackra ögonbryn. Jag som hade ett litet småsexigtPeter Gallagher-stuk på mina bryn, men det gick tydligen inte för sig. Hon trimmade till dom väldigt fint. Hon sa innan att hon aldrig klippt ögonbryn på en europé, så hon klämde ut ett "lycka till" på japanska, till sig själv. Japaner säger "Gambarimasu" innan dom gör något. Det betyder "kämpa", eller "slåss!". Jag gav ut ett litet nervöst skratt, men det gick bra. Efter vi klippt oss och jag fått mina ögonbryn klippta så gick vi till Tenjin, där vi skulle träffa Satokos kompisar från highschool. Det var en tjej som heter Misuzu, Mai och Mais pojkvän Choto. Det var jätteroligt. Vi gick först och
åt lunch på. Jag tog självklart en stor biff. Gött var det ska ni veta.
Vi satt där i drygt en timme tror jag, och gick sedan vidare mot bowlingen. Vi bowlade tre serier, jag och Satoko ledde första serien, men något hände den andra serien, och jag sumpade allt. Jag och Satoko blev osams också då, jag vet inte varför. Så resten av bowlingen var inte så jäkla rolig, vilket jag ångrar. Hennes kompisar var verkligen jättesnälla, och jag framstod förmodligen som världens surpuppa. Jaja, nästa gång så får jag be om ursäkt.
Vi gick sedan till ett arkad och spelade på slot-maskiner. Vi fick gratismynt av bowlingen, så vi gick lös med fejkpengar. Kul var det! Jag och Satoko sög ganska hårt dock.. Men roligt var det. Efter allt detta så åkte vi hem igen. Vi skyndade oss med maten och gjorde oss redo för att en tjej, Yoko, skulle komma. Vi lär henne lite om Sverige och svenska. Hon åker till Sverige nu i augusti som utbytesstudent med Rotary. Så vi ställer upp frivilligt och lär henne lite saker. Jag vill verkligen vara inblandad med ungdomsutbytes sen när jag kommer hem.. Det är så intressant och roligt. Man får erfarenheter och lär sig saker som man aldrig skulle kunnat i andra situationer. Satoko lärde Yoko lite datorsaker, och jag lyssnade mest den gången. Vi pratade sen i nån timme om utbytesstudenten som ska komma hit i augusti. Hon hamnar på en sträng flickskola.. Stackars tös..
Yoko åkte hem efter klockan tio, och vi gjorde då oss i ordning för att sova. Vi efter alla duschat/badat, så satt vi alla tre i vardagsrummet och pratade om allt mellan himmel och jord. Satokos mamma gick sedan och lade sig vid tolv. Jag och Satoko drog igång en film då. "Click" med Adam Sandler. Riktigt bra film, men vi somnade efter en liten stund. Tvärslocknade. Det var helt underbart, men jag vaknade av att lampan tändes och att Satoko flög upp. Mitt hjärtade slog snabbare än en livrädd kanin. Klockan var 03:30 och hennes mamma märkte att Satoko inte gått och lagt sig än. "CHANTO NENASAI!" hojtade hon, och jag blev livrädd. Det betyder egentligen bara "Gå och lägg er ordentligt!", men sättet hon sade det på skrämde livet ur mig. Jag blev verkligen rädd. Vi skyndade oss då och sa godnatt.
Idag så vaknade jag klockan nio igen. Satoko skulle ut och gå med hunden, och jag ville inte vara kvar ensam hemma, så jag tjatade på att jag ville hänga med, vilket jag fick! Vi gick inte långt innan hunden blev kvar, så då tassade vi hem igen. Idag så skulle vi till Tenjin. Satoko skulle shoppa med sin mamma, så jag hade fritid på stan. Jag ringde en tjejkompis från USA, så vi gick iväg och pratade lite. Jag hade däremot bara en timme på mig innan jag skulle träffa Satoko och hennes mamma igen. Trots nattens incident så var Satokos mamma otroligt glad idag och hemskt snäll emot oss. Jag var orolig att vi skulle få en utskällning på morgonen, men hon var relativt glad, trots omständigheterna. Vi gick faktiskt och käkade lunch från Sri Lanka sen på en resturang. STARK var maten. Jag har ätit där en gång förr med min förra värdmamma. Det är så, så gott. Men det går faktiskt inte att äta. Det brinner verkligen i munnen. Huga..
På resturangen så sa Satoko att hon hade träningsvärk efter bowlingen. Jag hade ingen direkt träningsvärk. Hon hade dock ont i en muskel vid halsen, på vänster sida. Jag hade ont på höger. Det var efter vi somnat i soffan igår, så då kom det upp på tal.. Vi skrattade lite pinsamt och sa "Ja, det är säkert från inatt när vi somnade i soffan.". Jag tog ett djupt andetag och väntade på att hennes mamma skulle skälla på oss. Hon fortsatte dock att le, och sa "Haha, det är säkert gudarna som straffar er för att ni gjort något dumt.". Vilken lättnad..
Jag åkte sedan hem med 14:17-tåget. Jag sov hela vägen hem. Vi bestämde att vi ska träffas imorgon(idag, klockan är 00:14). Vi ska åka skridskor efter skolan. Hon sa åt mig att ta med vanliga kläder - Hon vill inte se mig i skoluniform.. Jag förstår henne, det är en förskräcklig syn.

Meningen är nu att jag ska skriva lite om min nya värdfamilj också, men klockan är 00:15, och jag har skola imorgon. Så jag säger godnatt istället så får ni läsa om min värdfamilj imorgon (OM ni har tur).

Tack för idag!

Jag vill bara nämna att, det är en och en halv månad kvar tills min mamma och bror kommer hit till Japan. Vi ska ut och resa, och FESTA som bara svenskar kan!

GODNATT!

Grattis mamma, och 2597 ord!

2007-02-02T14:32:00.000+01:00

Hej kära barn! Nu är det på tiden att jag drar igång med lite bloggande (Word ville ändra ordet till B-loggande) igen, eller vad säger ni?

Jag vill passa på att gratta min mor på födelsedagen! 2/2! GRATTIS VÄRLDENS BÄSTA MAMMA!

Som jag vet, så är det många som räknar dagarna tills jag kommer hem (och de som hyllar de dagar jag varit borta.). Till er som inte riktigt vet hur länge jag varit borta, så ska ni få höra här; 159 dagar och 12 timmar! Vilket innebär att jag har runt 170 dagar kvar. Ja, vad ska jag säga? Jag stannade precis till i tio minuter och tänkte på vad jag skulle säga. MYCKET har hänt sedan jag kom hit – till och med sedan jag skrev mitt senaste inlägg. Ni ska få en kort, men ändå lång sammanfattning.

Detta är alltså 2597 ord som ni kommer att få. Kämpa på! Det kommer en inte lika lång inom snar framtid.

Händelser
Jag tänkte till nu, hur länge sedan det var jag skrev ett riktigt inlägg. Det är alltså en hel del jag måste täcka. Hela december och januari, eller hur är det? Jag har inte skrivit ett riktigt blogginlägg sedan Tokyo. Här kommer en hel del i alla fall!

Toshi 10 december:
Den 10 december 2006, så bjöd min första värdfamilj med mig till en konsert. Det var en liten privat konsert på drygt tjugofem personer i ett litet hus.
Jag var där för att jag skulle gå på en konsert med Toshi från X Japan. Det var en dröm i uppfyllelse. Jag har lyssnat på X Japan i flera år nu, och vokalisten kan bota cancer med sin röst.
När jag först såg huset så insåg jag hur ”privat” konserten verkligen var, så började hjärtat klappa som attan (Jag var mer nervös än vad jag var när jag åkte till Japan). När jag gick in så fick jag hälsa på han som arrangerade konserten och skaka tass med hans döttrar som skakade när jag kom.
Dom som nu arrangerade denna konsert är chef på en bank där min förra värdkusin jobbar. Hon nämnde en dag till mig att Toshi är kund på den banken hon jobbar på, så Toshi kommer in lite då och då. En dag när Toshi kom in på banken så berättade min värdkusin om mig. Toshi sa då att han kommer att ha en julkonsert i december, och att jag gärna fick komma.
Datumet var den 10e december. Jag gick in i det lilla rummet där han spelade, och såg gitarren och pianot. Det var helt otroligt så jag skakade. Jag var jättenervös. Min värdmamma röck mig i armen och pekade mot dörren, precis då så klev han in! Jag hade munnen öppen och stirrade. Det är en sån konstig och obeskrivlig känsla när man ser någon för första gången, som man bara sett på bilder, och i filmer. Jag började sjunga på en låt i mitt huvud.
Toshi satte sig ner och började med lite soundcheck. Hans röst är helt otrolig. Jag fattar verkligen inte hur han kan klämma ut de toner som han nu klämmer ut. Detta var bättre än mat. Han pratade lite kort efter varje låt, och nämnde efter ungefär halva konserten att det fanns utlänningar som närvarade. En tjej från Korea (VEM BRYR SIG? TVÅ TIMMAR MED BÅT), och en kille från Sverige. Jag såg helt chockad ut, så han tittade på mig och sa:
”Det var Sverige, eller hur?”. Jag var i chocktillstånd och kunde inte prata. Jag log bara som ett jävla fån, men jag vaknade till och nickade efter några sekunder.
Konserten varade i två, nästan tre timmar. Det var så otroligt bra. Efter konserten så fick jag en CD av min värdmamma, och då dök Toshi upp framför mig och skakade hand. Han pratade flytande engelska, utan någon speciell dialekt. Det var helt otroligt – JAG skakade hand med Toshi. Han satte sig i ett rum kort därefter och signerade skivor och tog bilder. Jag fick min CD signerad och min bild tagen bredvid honom. Jag var lycklig.
I antingen juni eller juli så har han en till konsert på samma ställe, då ska jag dit!

Jul 24 och 25 december:

Julafton.. Ja, vad säger man?
Min värdfamilj gav mig och den brasilianske kompisen en julklapp!
Vi åkte till ett stort akvarium och tittade på fiskar och delfiner. Det var väldigt uppskattat! Jag hade trevligt och det var uppfriskande att vara nära havet.
Vid 17-tiden så skulle jag träffa min kompis Mai. Hon åkte till Sverige som utbytesstudent från 2005-2006, så hon ställde upp på julafton. Jag behövde verkligen någon att umgås med.
Hon hade gått i skolan samma dag, så vi träffade några av hennes kompisar först. Vi var i en park och smällde några smällkarameller. Sen gick vi vidare mot ett café. Där satt vi, fyra stycken och pratade. Hennes kompisar gick hem ganska fort, medan jag och Mai satt och pratade i ett par timmar. Hon följde mig till tågstationen, och jag tackade för mig. Jag kom hem vid 21:30 och pratade med några nissar på MSN. Min kompis Fredrik ordnade så att jag kunde se på Kalle Anka. Så jag låg i min säng med glögg och choklad. Det var mysigt ska ni veta! Jag blev lite på lyset, och spelade gitarr och sjöng lite för mig själv. Jag hade det inte så pjåkigt ändå. Jag var ju frisk, eller hur?

Juldagen
På juldagen åkte jag till storstaden och umgicks med min brasilianske kompis. Vi sjöng karaoke och degade omkring. Det var ganska trevligt. På kvällen så åkte vi på restaurant med min värdfamilj och HARU (Vänner till familjen). Eftersom att japaner inte firar jul som oss, så beslöt sig HARU att ha en liten julfest för mig och Steve. Dom tog med gitarr och vi satt och sjöng där inne. Det var jätteroligt och jag uppskattade det otroligt mycket. Vi åt gott, drack mycket och sjöng en hel del konstigt. När jag väl kom hem sedan så spelade jag tyvärr in en videoblogg.. Jag pratade samtidigt med min familj på Skype. Jag gjorde en halvtaskig imitation av Louis Armstrong. Ibland måste man bjuda på sig själv! Jag somnade nog ganska kvickt där.

Satoko 27 december:
Den 26 december fick jag ett mail av Mai. Hon sa att hennes kompis Satoko, som egentligen kommer här ifrån Fukuoka, kommer hem över nyår. Satoko har varit i Sverige i ett år som utbytesstudent (Linköping), och bor för övrigt nu i Fujisawa (Nära Tokyo). Hon pluggar på ett universitet här i Japan. Satoko ville träffa mig, och samtidigt ville hon att jag skulle hjälpa en kompis till henne med svenskan (vilket jag lovat hennes kompis för att jag ska göra). Kompisen åker nu i juli/augusti till Sverige som utbytesstudent. Jag har träffat henne ett par gånger förr, så jag lovade henne att lära ut lite svenska innan hon åker.
När Mai pratat om Satoko, så har hon aldrig sagt hur gammal hon är, eller hur länge sedan det var hon åkte till Sverige. Jag chansade därför på ungefär 26 år gammal, och att hon åkte för 8-9 år sedan. Jag var inte så pigg på att träffa henne då, men tänkte ”Det kan bli roligt!”.
Satoko mailade mig på japanska, och jag skulle svara henne men sköt upp det hela tiden. Till slut så lade hon till mig på MSN och pratade. Det kom fram till att hon åkte för tre år sedan, och bara var ett år äldre än mig – vilket vill säga nitton. Vi pratade en hel del på MSN och kom fram till att vi skulle träffas dagen efter, den 27e. Vi började direkt prata som gamla kompisar, och hon nämnde att hon hade en pojkvän, men att hon inte tyckte om honom längre. ”SCORE!”, tänkte jag.
Den 27e så skulle vi träffas klockan 14:30 i Yakuin. Jag var jättenervös och ville inte komma sent, så jag kom fram till Yakuin 13:15 ungefär. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra. Jag gick in i en bokaffär och tittade på en massa olika filmer om och om och om igen.
Till slut när klockan var 14:10 så gick jag ut och väntade där vi sa att vi skulle träffas.
Satoko kom tidigare än vad hon sagt. Precis klockan 14:15 så kom hon, jag kommer ihåg att jag tittade på klockan precis då.
Hon sa:
”Hej! Jag heter Satoko, och det är här min kompis Junya. Junya har bott i Australien i sex år”. Direkt då så antog jag att han ville öva sin engelska med mig, liksom alla andra vill.
Vi åkte hem till Satoko och träffade hennes mamma, samt hennes två hundar. Opera och Chocolat. Taxar.
Hennes mamma var jättetrevlig och snäll. Vi satt där hemma och pratade en liten stund. Dom bjöd på ett litet mellanmål också. Jag pratade mycket med Satoko. Nästan som om hon var en gammal kompis, som sagt innan. Vi bara pratade om allt. Hennes kompis Junya satt där ganska tyst dock, så jag kände mig taskig och pratade med honom. Det kom fram till att han också bor där uppe i Fujisawa. Jag började bli lite misstänksam, men förstod inte riktigt. Sa hon verkligen att han var hennes kompis, eller sa hon pojkvän? Jag tänkte att han följde med och var där på lite semester. För att se det vackra Kyushu! Jag tänkte inte så mycket mer på det på ett tag. Efter ett tag så kom tjejen som vi skulle lära svenska. Hon heter Yoko.
Vi satt och lärde henne saker ur en bok som Satoko hade. En liten resebok eller hur man ska säga, med en massa fraser och grundläggande ord i svenskan. Jättebra bok faktiskt. Vi lärde henne några olika meningar, bland annat ”Jävla skit” (det stod faktiskt i boken). Det kommer att göra en succé när hon kommer till Sverige. Efter att vi suttit där i en, nästan två timmar så skulle Satoko visa några saker ifrån Sverige. Tidningsutklipp, bilder och material som hon sparat från skolan etc. Jag såg en skolpärm och frågade henne:
- ”Vad hette skolan du gick på?”, och hon svarade:
- ”Katedralskolan.”, och jag brast ut i skratt.
Vad var det för skola egentligen? Kristen privatskola? Hon började skratta och knuffa mig. Antagligen är skolan döpt efter domkyrkan, men gud ett sånt fjantigt namn. Då när vi började så där att skratta och prata helt normalt så verkade hennes kompis bli väldans kinkig. Jag förstod ärligt talat ingenting.
Yoko åkte hem en stund senare och vi satt jag, Satoko, Junya och Satokos mamma i vardagsrummet och såg på bilder från hennes utbytesår. Jag kunde inte hjälpa att känna hennes ben emot mitt, röra sig som om hon fotflirtade med mig. Jag tänkte så klart att det var ett misstag – vi satt ju trots allt väldigt nära varandra.
Junya gick in i ett rum och bytte tröja. Jag passade då på att fråga Satoko om han var hennes pojkvän. Hon tittade med plågsam min och sa:
- ”Mm, ja, men jag vill göra slut. Jag tycker inte om honom längre.”.
Det kändes som om jag fick en kniv i magen. Det kom en knasig känsla. Men jag tänkte inte så mycket på det. Jag var bara glad att jag precis fått en sån bra kompis.
Ganska snart så åkte vi till en liten bar och åt mat. Vi satt och klämde ihop oss vid disken där och satt fyra på raken. Jag och Satoko satt bredvid varandra, och jag kunde fortfarande känna hennes ben emot mitt. Vi satt och pratade mycket där, och något hände precis då. Hon sa till mig:
– ”Jag vill träffa dig utan min pojkvän”. Och jag kunde inte hjälpa att känna det samma.
– ”Han åker hem före mig! ”, sa hon.
Jag frågade när han åker hem. Tror ni inte att hon vänder sig och FRÅGAR honom ”När åker du hem?!”? Jo, det gjorde hon. För att försöka göra detta lite mjukare så sa jag ”Åh, det var snabbt.. Tråkigt!”. Han skulle åka hem på fredagen den 29e december. Jag och Satoko bestämde oss att vi skulle träffas den dagen. Vi skulle då även ha svenska lektion med Yoko.
Det var sen dags för mig att åka hem till kära Ogori. Satoko och Junya följde till tågstationen och sa hejdå. Jag ville krama Satoko, men det gick inte. Jag åkte i alla fall hem med ett leende på läpparna.
Dagen efter så umgicks jag med Steve, brassen. Vi gick på stan och gjorde inte särskilt mycket. På kvällen den dagen så fick jag dock ett mail av Satoko. Dom var på väg hem från en liten resa som dom åkt på, och frågade om jag ville träffas. Jag och Steve gick då och träffade dom på ett ställe, och gick sedan vidare till Starbucks. Vi satt där på Starbucks och pratade i 2-3 timmar, och begav oss sedan hemåt. Jag och Steve följde Satoko och Junya till bussen. Jag gick med Junya på min vänstra sida, och Satoko på min högra. Av någon konstig anledning så höll jag plötsligt hand med Satoko. Där på busshållsplatsen sa jag mitt sista farväl till Junya. Han åkte hem dagen efter. Jag lär nog inte se honom igen tänkte jag.
Vi träffades dagen efter, jag och Satoko, vid klockan 10:30 ungefär. Det var perfekt. Vi gick på stan i ett par timmar då. Vi gick och åt lunch på Kentucky Fried. Sedan satt vi på Starbucks i tre-fyra timmar och bara pratade. Vi pratade om allt. Sverige, Japan, Rotary, familj, kompisar, musik, film etc. ALLT! Vi hade egentligen planerat att vi skulle åka skridskor den dagen, men vi var nog båda för lat och hade mycket roligare när vi satt där och pratade. Men vi ska faktiskt åka skridskor har vi bestämt nu när hon kommer tillbaks i februari.
Satoko stannade i Fukuoka i lite mer än en vecka. Vi umgicks väldigt mycket då. Jag lärde mig en hel del japanska på den korta tiden. Hennes mamma och hon tycker tydligen att det är roligt att lära mig japanska, och det uppskattar jag väldigt mycket. Jag lär Satoko svenska på samma gång. Jag har nu träffat alla i Satokos familj, utom hennes storebror. Jag tror faktiskt det är bara hennes mamma i familjen som vet att vi är tillsammans. Pappan jobbar ganska långt bort, så han bor inte hemma i Fukuoka. Jag träffade honom dock, han kom hem över nyår, likaså Satokos morfar. Det var riktigt trevligt. Vi satt och pratade och åt middag tillsammans. Men dom vet ju dock inte att jag och Satoko är tillsammans, dom tror att vi bara är kompisar.
Satokos mamma är jättesnäll. Hon tycker tydligen att det är jätteroligt att vi är tillsammans och stödjer oss. Dom har två hundar i huset också, som jag nämnde innan. En av hundarna, Opera, är jätteavundsjuk. Om jag sitter bredvid Satoko, eller om Satoko är nära mig så hoppar hon upp i mitt knä och börjar slicka mig i ansiktet. Hon ger sig inte heller. Jätterolig hund, men lite jobbig ibland när vi försöker prata.
Satoko kommer hem till Fukuoka igen den 10e februari. Jag längtar jättemycket. Den 14e februari är det Alla Hjärtans Dag här. Jag började tänka på vad jag skulle köpa till henne, men i Japan är det så att killar inte ger presenter den 14e februari. Det är bara tjejerna som gör det. Killar ger istället den 14e mars. White Day heter den dagen. Jag vet inte varför det är så, knasigt. Men jag ska i alla fall ge henne sin present den 14e februari. Hon är i Frankrike i hela mars, så jag kan inte ge henne den då. Mer om detta får ni höra när hon kommer hem igen till Fukuoka!

Grattis, ni har precis läst 2597 ord. Detta är en liten del av vad som hänt nu när jag inte skrivit. Det kommer mer:

Mochitsuki 28 december
Nyår 31 december
Nagano 11-16 januari

Jag skriver detta så fort som möjligt!

HA DET BRA TACK!

Merry Christmas!

2006-12-25T15:35:00.000+01:00

God jul till alla engelska läsare!

Ni alla som är nyfiken ska få höra lite(om ett tag) om hur jag firat jul här i Japan.

GOD JUL, SNÖLÖSA FOLK!

Julhälsningar ifrån Japan!

2006-12-24T15:12:00.000+01:00

God jul alla människor. Hoppas att ni får en riktigt, rikigt god jul!

Grattis!

2006-12-19T15:03:00.000+01:00

Hej kära barn! Idag så kommer det en hyllning!

Grattis till storebror Rickard som fyller 25 idag! GRATTIS!
Jag hoppas att du får en bra födelsedag!

Mai och fortsättning följer!

2006-12-12T14:56:00.000+01:00

Hej kära barn! Nu har jag varit stygg igen. Jag har inte skrivit på två dagar ungefär. Ni ska få höra lite kort nu om vad som hänt i helgen osv.

I fredags träffade jag min värdsyster Mai. Hon är 23 och bor i Kyoto. Hon är en arkitekt. Hon ser jättebra ut(Min värdmamma klagar på att hon är tjock, men det var hon inte, enligt mig.). Hon påminner om Sofia Coppola VÄLDIGT mycket. Blev lite chockad när jag träffade henne.
Vi bestämde att vi skulle träffas i Tenjin, men inte vart. Så vi gick omkring och försökte hitta varandra, och till slut lyckades vi! Efter jag hälsat klart så bestämdes det att vi skulle gå och äta middag! Hon frågade om jag tycker om "Yakiniku", och det gör jag så klart. Men det var lite långt till närmsta, så vi gick istället till en "Yakitori"-bar. Yakitori betyder egentligen grillad kyckling, och det är i princip vad det är man äter. Kyckling på spett. Det finns mer saker dock. Skinka, nötkött osv osv. Riktigt gott! På just den resturangen var det riktigt gott också! Hon frågade mig om jag tyckte om att dricka alkohol, och jag sa fint "Endast i värdfamiljens sällskap!". Hon skrattade åt mig och sa att hon redan frågat min värdmamma (hennes mamma) om det går bra att hon dricker lite med mig. Hon påminner väldigt mycket om sin pappa. Han dricker jämt japanskt risvin eller öl. Hon är likadan.
När vi kom in på resturangen så var det väldigt hög volym på alla människor, och ett jäkla drag. Efter ett tag så hörde allt upp och blickarna vändes mot mig. De verkade inte vara vana vid utlänningar där, roligt var det i alla fall! Vi beställde käk och öl. Vi skålade och pratade och åt. Det var hemskt trevligt! Hon frågade om min familj och om skolan här i Japan. Efter 10 minuter ungefär så ringde min värdmamma och sa att hon skulle komma. Det gjorde hon! Sedan kom min värdpappa också, och han insisterade på att vi skulle gå därifrån och äta på stans bästa grillresturang! Klart vi drog dit! Gott som farao var det, och dyrt som attan! För fyra personer så betalade värdpappa lite mer än 2000kr tror jag. Jag blev mätt i alla fall!

Det har hänt mycket mer sedan i fredags, vilket jag kommer att skriva imorgon. Nu är klockan 23:44 och jag är trött som ett as!

Bilden ni ser här nere är på mig och Toshi från X Japan. Jag gick på hans konsert i lördags, och pratade lite med karln och skakade hand. Förstår ni hur jävla stort det här är? Han är en av anledningarna till att jag åkte hit.

Jag och Toshi från X Japan!

(Så brukade han se ut)

Det var allt barn! Vi hörs imorgon! GODNATT

KONSERT!!!

2006-12-09T08:40:00.000+01:00

Hej kära barn!!

Nu ska ni få höra vad jag ska göra idag!

Kl 17:30 börjar en underbar sak. Jag ska på X Japan-Toshis konsert!!!!!!!! Bilder och skit kommer imorgon!

HEJEJJE

Bilder 8!

2006-12-07T14:29:00.000+01:00

Hej kära barn! Idag får ni bilder istället för text. Men osm sagt förr - En bild säger mer än tusen ord!

Denna bild ser ganska overklig ut.. Det är en bra bild för att visa hur enormt Tokyo verkligen är. Eller, hur otroligt höga byggnaderna är.

Bron över till kejsarens hus (TROR JAG!)

Kejsarens trädgård.

Kejsarens slott!

Ajaj!

En toalett med spolnings-ljud.

Nihombashi!

Nihombashi!

Vackert

Oja...

Jag kramar Tokyo Dome!!!!! Jag hörde verkligen musiken och kände energin när jag var där..
- "Yurete yurete kono sekai de ai suru koto mo dekinu mama kanashii hodo azayakana hanabira no you ni "

SHIBUYA! (Från Starbucks)

Detta är en av hissarna som Bill Murray använder i filmen.

Timer på 10 sekunder. Det är alltså ingen japan i normalstorlek som tar bilden.

"I'm under Evelyn Waugh"
"Evelyn Waugh was a man..."

Jag på Park Hyatt Hotel. LOST IN TRANSLATION!!! (Hotellet)

Jag och Karro, första dagen på en resturang.

För att sammanfatta det hela.
Jag är otroligt tacksam över denna lilla resa jag gjort. Jag är hemskt glad att Karro har det så bra, som hon nu har det. Jag träffade hennes värdfamilj, hennes kontaktperson och såg hennes skola. Hon har det verkligen bra. Det känns skönt att veta!

Godnatt kära barn! Ikväll är en historisk kväll för oss svenskar! FÖRSTA SVENSKEN I RYMDEN FÖR FARAO!! WOOOHOOO

Godnatt barn! hörs imorgon!

Namnsdag, Daiei och Nakasu!

2006-12-06T15:08:00.000+01:00

Hej kära barn! Här får ni ett litet, men sött inlägg, med bilder och gött! Idag är det min namnsdag! NIKLAS! Jag heter NIKLAS! Det finns inget liknande i Japan, men jag gick och var lite mallig idag för att det är min namnsdag!

Idag så har jag alltså haft det trevligt, förstår ni. Det började med en halvdag i skolan. Jag slutade vid lunch.. Anledningen till detta är att eleverna har test nu, för att se om dom klarar årskursen(TROR JAG). Det är i alla fall helt underbart för oss utbytesstudenter. Vi degar bara omkring på skolan när dom har testen. Jag och Steve har suttit och ritat i våra sketchböcker nu de senaste två dagarna. Inte illa inte!

Idag efter skolan så skulle Steve på karaoke med några klasskompisar, så jag skulle fått tassa hem utan att umgås med någon kompis idag.. Det skulle kännas lite annorlunda. Jag umgås faktiskt med Steve varje dag. Men sån tur var så blev hans planer ändrade, så vi gick till hans klassrum och degade. Jag blev utmanad i armbrytning av ungefär tjugoelva elever. Vann mot alla, men hade problem med en kille. Han var stark som en jävla oxe, och benig som en bönsyrsa. Jag vill inte veta vart han fått sina muskler ifrån. Han går i designklassen, älskar japanska teknade serier och har aldrig tränat någon sport. Vad gissar ni?
Vi bestämde i alla fall med ett par killar att vi ska gå på karaoke imorgon. Jag tar med kameran! Det kommer att bli svinkul!

Efter skolan så drog jag och Steve till ett ställe som heter Daiei. Vi drack soda med isglass och pratade. Sedan följde Steve med mig hem i en timme. Jag skulle med min värdfamilj till en finfin resturant som heter Nakasu. Den är mest känd för sin bar som finns där. Väldigt dyr sprit säljs där. Jag berättade för en kompis att jag skulle dit - hon brast ut: "MED DIN VÄRDFAMILJ!?", ungefär. Ökänd! Men maten var väldans god. Jag drack varm saké för första gången. Det smakar inte röv, som alla säger. Det var faktiskt riktigt gott. I alla fall den sorten jag smakade. Högklass-grejer! Vi satt där från 17:45 till 21:15 ungefär. Väldigt trevligt var det! Jag såg det som en klubb för de rika i staden. Min värdfamilj äger ett känt klädföretag här. En av dom som var där äger ett stort företag som gör hälsosam mat, och är ledande i sin branch över hela Japan. Min värdfamilj försökte förklara att han har några många, många miljarder Yen. Riktigt rik karl. Trevlig var han!

Jag åkte sedan hem och åt äpple med min värdpappa. Jag ska nu sova, men först tänkte jag visa några små bilder. Tyvärr inga bilder! Förlåt, det står att dom inte kan utföra min begäran eller något sånt. Imorgon!!! FÖRLÅT!

Ha det så bra folket! Tack så mycket för alla fina kommentarer! Jag uppskattar det väldans mycket. Tack för att ni skriver i gästboken!

FARVÄLENS VÄG! Sov gott! PYSS HEJ

Frost, Maidcafé och Karaoke.

2006-12-05T14:22:00.000+01:00

Hej kära barn! Nu är jag igång igen. Dags för det nya inlägget!

Idag har varit en helt vanlig dag för mig. För andra har den förmodligen varit helt vriden.

Den började med att jag tassade iväg till tåget på morgonen runt 07:35. Jag kände lukten av något underbart när jag öppnade dörren. Jag förstod inte vad det var förens jag gick förbi en gräskulle.. Gissa vad jag såg?! FROST! Det har börjat frosta här i Japan! UNDERBART! Nu är vintern på väg! Jag längtar så hemskt mycket. SNÖ!
Det har alltså varit vidrigt kallt idag. Inte mer än 10 grader! Mina händer och fötter går snart sönder. Vart är mina vantar?!

Till skolan kom jag runt 08:25. Jag gick upp till mitt klassrum och upptäckte konstiga blickar från klasskompisarna.. Fattade inte varför. Alla hejade gladare än vanligt. Jag gick fram mot min bänk och såg att det glänste lite där på. Jag gick fram och såg att någon skrivit något.

"DeaR: NI KO RA SU (NIKLAS)
I Love you
FROM: Mucchan"

Sött inte sant? Jag har en japansk beundrarinna!
Vi pratar lite då och då, jag och den där flickan. Hon kan inte så mycket engelska, så det mesta talandet sker på japanska. Hennes namn var ett av de första jag lärde mig. Igår så åt jag lunch i skolans kafeteria med Jackie, och Mucchan kom, men vågade inte gå fram riktigt, så jag sa åt henne att hon fick sätta sig och äta med oss.
I min matlåda så hade jag rå fisk. Jag är inte den som direkt äter sånt, så jag sa till Mucchan att hon fick äta det om hon ville. Mucchan blev väldans glad då.. Jag undrar om det har någonting att göra med det hon skrev - vad tror ni?

Efter skolan så åkte jag, Estevao och Jackie(Utbytesstudenterna på min skola) till Tenjin. Vi hade planerat att gå på ett så kallat Maid Café(INFO HÄR)
Ett så kallat Maid Café är alltså en resturant där servitriserna klär ut sig till hembiträden(heter det så?) osv. Väldigt, väldigt perverst. Det är otroligt populärt bland nördarna här i Japan. Dom som verkligen sitter där och myser är äldre killar. 25-30+. Jag såg några idag som lekte mästare där inne och myste med tjejerna. TYVÄRR så fick vi absolut inte använda kameror där inne. Jag hade knäppt tokmånga bilder om vi fått. När man går in där på cafét så får man oftast "mäktiga" hälsningar, som t ex "Välkommen hem, mästare!", osv. Riktigt perverst ställe. Hur roligt som helst var adet i alla fall! Jag vill dit igen. GOD mat!

Sedan gick vi och sjöng lite karaoke i Tenjin(Ni kan se film därifrån i min blogg).
Det var roligt som attan! Jag sjunger karaoke minst en gång i veckan nu för tiden. Ju sämre man är på att sjunga, ju roligare blir det! Jag och Jackie sjunger "I want it that way" med Backstreet Boys på den där filmsnutten. Prima skinka!
På bilden så är det jag och Steve som sjunger "Imagine" med John Lennon.

Efter detta så gjorde i inte så mycket. Vi åkte hem och jag åt krabba och friterad kyckling med min värdmor. Avslaget vin drack vi också - men gott var det!

När jag och Karro satt i bilen på väg hem från U2-konserten så slog det mig..
Varför skulle U2 få för sig att använda turnébussar i Japan? Det är en Ö och dom hade bara 3 spelningar här, på samma arena. Jag sa detta till Karro, och vi skrattade något så fruktansvärt mycket. Bussarna vi fick syn på i Shibuya samma dag var inte turnébussar. Det var bara reklam för deras nya samlings-CD och DVD. Är jag dum eller är jag dum?

Det var allt för idag, barn! På lördag så ska jag sova hos min gamla värdfamilj, och även se en otrolig sak.
X-JAPAN TOSHIS LIVE KONSERT!! Jag ska träffa Toshi toshi TOOOSHI! OM det är tillåtet så tar jag med kameran. Annars så tar jag med den ändå!

GODNATT! Hörs imorgon!
FARVÄL!

-

Karro, Tokyo och U2!

2006-12-03T14:53:00.000+01:00

Hej kära barn! Här kommer en lite seg blogg från Tokyo-resan och U2! Bilder och lite mer grejer kommer imorgon!

Torsdagen den 30e november.

Dagen började med uppstigning klockan 08:20. Jag gick och tvättade ansiktet på toaletten och började lägga fram saker att ha på mig. Sedan gick jag ned och lyssnde på dagens schema, och drack espresso.

Klockan ~09:00 så skulle vi hämta upp Karro hos hennes värdfamilj. Vi var lite lite sen, men det gjorde nog inget. Karro var redo och väntade på att vi skulle komma(Det är en av de få gångerna hon är redo och väntar på något, enligt hennes kontaktperson. Hon kan tydligen vara lite seg på morgonen!).
Vi skulle åka till Tokyo idag och ha lite sightseeing. Jag förstod dock inte att vi skulle gå själv!

Vi kom fram till Tokyo runt 10:00-10:30. Vi åkte till Nipponbashi. Där blev kopplet avtaget, och vi fick åka runt i Tokyo som vi ville. Shibuya var ett av målen, och jag hade fler önskningar.
Jag ville åka till:
Shinyuku(Park Hyatt, där Lost in Translation spelades in.)
TOKYO DOME!(Självklarhet?!)
och såklart Shibuya.
Vi åkte först till Shinyuku och såg på hotellet - Park Hyatt. Jag skakade nästan när jag gick in i byggnaden. Det var exakt som i filmen, nästan. Men det var lite som en labyrint också. Det var svårt att förstå vart hotellrummen var. Hissarna vi åkte, tog oss bara till de höga våningarna. Men coolt var det! Vi var där och gick i korridorerna. Tog lite bilder gjorde vi också. Helt otroligt! När jag kom hem till Mitsusawa nu igår så såg jag lite på Lost In Translation.. Jag märkte att en av personerna som jobbade där i filmen, fortfarande jobbar där! Han sprang och letade taxi åt mig och Karro efter vi gick! FÖRSTÅR ni hur häftigt detta är? Jag var i samma byggnad som Bill Murray tassat omkring i och spelat in en film! Historisk plats! Tacka gudarna för Shinyuku!
Jag ska börja spara pluring nu varje månad. Ska bo där i mars har jag bestämt, med familjen!

Vi åkte sedan till Shibuya, för att se det omtalade övergångstället. Jag trodde verkligen att det skulle vara större än vad det var. Blev ganska chockad. Allt ser annorlunda ut när man ser det med egna ögon, men gud så coolt det var. Vi gick och åt lunch på McDonalds. Sen efter det så tog vi en kaffe på Starbucks. Det häftiga där var att vi planerade att sitta på samma plats som kameramännen i Lost in Translation(Då Scarlett är i Shibuya och tassar.). Det var inte dåligt häftigt! Vi satt verkligen där dom satt och filmade!!!!!!
Shibuya är riktigt vackert och enormt. Men det är som sagt mindre än vad jag trodde.

En otroligt knasig sak hände i Shibuya.
Det hände när vi satt där och drack kaffe och pratade. Jag knäppte en massa kort med kameran på övergångstället - och rätt vad det är så kommer det två U2-bussar och kör förbi. Jag skriker till och säger "KARRO!!! TITTA! U2S TURNEBUSSAR!!!". Karro tittade på bussarna och blev helt stöss. Jag sitter alltså med kameran i handen, och tar inte kort på det jag ser! Karro skriker åt mig:
"MEN TA KORT DÅ!!".
Jag börjar skaka och får fram en fjuttig bild. Sedan skrattar vi gott. Jag satt verkligen med kameran i handen, och tog ingen bild.

Efter Shibuya så tar vi och åker en snabbis till Tokyo Dome. Jag kände att jag verkligen behövde se den underbara platsen, där några av världens bästa konserter tagits plats!
När jag kom dit så skakade jag lite gott. Jag pepprade fram en massa kort med kameran.
Jag sa till Karro, att jag skulle ha en bild när jag kramar väggen av byggnaden - och det fick jag minsann! Jag kramade väggen så ömt och varmt. Förstår ni att jag var där? Det gör minsann inte jag.

Sen åkte vi till Ginza och Nihonbashi. Vi skulle åka vidare till konserten!

- U2 -

Vi kommer fram ~20min efter insläppet och går i lugn och ro(eller försöker. Jag var helt till mig.). Vi skulle in på N-sidan av arenan.. Jag blir lite orolig eftersom att vi inte går ned på marknivå, men det är lugnt tänkte jag.
Vid insläppet så frågar jag biljettkontrollanten:
"Är dessa biljetter för ståplatser nere på golvet?". Hon svarar:
"Nej, dessa är sittplatser, här uppe på läktaren.".
Jag tittar på Karro, och börjar nästan gråta. Vi köpte dom dyraste biljetterna, och fick SITTPLATSER! Jag var så förbannad så att jag nästan tänkte gå därifrån.
Jag antar väl att bilderna säger mer än tusen ord, så jag kör på det istället.
Vi sitter där innan konserten och beklagar oss och är svinsura. Jag gick till och med till tre olika vakter och frågade om det var möjligt att byta biljett. Jag hade bytt in min biljett OCH betalat en ny, bara för att få stå på golvet framför scenen. Det dummaste är ju som sagt att vi köpte dom dyraste, absolut dyraste biljetterna. Dom var helt seriöst så långt bort som man kunde komma. Ljudet var superhögt, men vi kände ingen som helst bas(vilket bidrar till en hel del konsertkänsla.).
När konserten väl började så var det andra bullar. Jag fick gåshud och grät nästan.

Låten heter "City Of Blinding Lights". Herrejesus så bra det var. Bono sjöng som en gud. Jag hade lurkat lite och sett tidigare spelordningar på konserterna innan denna(Turnén alltså). I Nya Zeeland så spelade dom också denna låt som första låt. Den var helt otroligt bäst. Andra låten var "Vertigo"!
De spelade så gott som alla låtar jag ville höra, förutom "Stuck in a moment", men det var bra ändå. Jag blev chockad när jag hörde "The end of the world". Den är så, så, SÅ bra live. Det är otroligt vilken bra låt det är!
Efter ungefär 5-6 låtar så pratade han lite(var säkert lite tidigare). Han stod och prata om våra fädrar och sin pappa, och dedikerade nästa låt till sin pappa, samt alla andra eftersom att vi alla har dom. Det blev "Sometimes You Can't Make It On Your Own". Herregud så bra han sjöng då. Innan sa han:
"If my father were here with us today, he'd say to me: "Oh for god sakes, man. Take of the glasses will ya?!".", det gjorde han, och då började låten.
Känslan var helt otrolig. Världens bästa konsert. Önskar bara att jag stod på marken och hoppade. Vi på läktaren stod också hela konserten dock och sjöng med. Helt sjukt vilket drag det var. Jag spelade in hela första låten(City of Blinding Lights). Sedan med Karros minneskort så spelade vi in hela "With Or Without You". Helt galet så bra det var.
Jag är verkligen överlycklig att vi åkte på den där konserten. U2 är nog världens bästa liveband. Dom drar igång publiken på grymmaste högvarvet. Tacka gud för U2!

Det är svårt att säga vilken låt som var den bästa på konserten, men City of Blinding Lights var en av de bästa.

Efter konserten så tänkte jag köpa tshirt och såna saker, men kön var enorm, och Karros kontaktperson väntade på oss med bilen, så jag det blev inget shoppa.
vi sprang ned till platsen där vi skulle träffa kontaktpersonen(Under arenan). Där ser vi en vit limousin. Jag kopplade inte det direkt, men det där var U2s limousin! Jag tänkte att vi skulle stanna lite längre, och var igång på att dra en rövare så att vi kunde stanna lite längre och säga hej till bandet. Men precis när jag tänkte ringa så ser vi Karros kontaktperson bakom limousinen i sin bil. Planen misslyckades... Vi kunde ha fått träffa U2.. Kan ni förstå?!

Konserten var som sagt hur bra som helst, och Tokyo-resan var guldvärd. Jag är så lycklig att jag fick träffa Karro igen. Saknar verkligen henne och Tokyo. Hennes stad var även väldigt fin. Mysig stad!

Imorgon så tänker jag lägga upp alla bilder jag kan, och försöka skriva ned lite mer om vad som hänt.
Ursäkta alla stavfel osv här i denna blogg. Jag är trött, och har varit redigt trött varje gång jag skrivit detta inlägg (Började i torsdags)

Karro, U2 och hemresa!

2006-12-01T07:14:00.000+01:00

Hej kära barn!

Jag måste tyvärr meddela att jag inte är hemma förens imorgon!

Jag ska på en konsert till med Haru-san. På ett hotell där jag sovit förr i Saga-prefekturen. Jag kommer alltså inte att lägga upp mitt nya inlägg förens imorgon. Men ni får en bild ifrån konserten. Vi hade nog dom sämsta platserna på den bästa konserten. Men fy fan så lyckligt lottad jag är.

Fler bilder och blogg imorgon kväll!(ÄVEN VIDEO)

HEJDÅ!

Tokyo dag 1!

2006-11-29T15:16:00.000+01:00

Hej kära barn! Nu skriver jag från en stad i fjärran land! Ni gissar rätt! TOKYO!

Jag klev upp klockan 04:00 idag för att jag skulle åka iväg. Fy farao så tungt det var! Men lätt värt!
Vi skulle lämna huset 04:30, så jag packade klart snabbt som attans och åt ingen frukost. Utanför värdpappas företag så skulle vi träffa en nisse som skulle följa med från Fukuoka till Tokyo.
Planet lyfte vid 07:20 och vi var framme vid 09:00 ungefär.

Väl i Tokyo så åkte vi Monorail och tunnelbana till ett stort ställe där vi skulle träffa Karros kontaktperson!
Hon var där, och jag spenderade resten av dagen med henne..

Jag skriver mer om detta sedan. Kllockan är 23:22 nu och jag är svintrött efter dagen. 19 timmar på högvarv!

Kort sagt:
Jag har varit i: Ginza och Akihabara. Vi åt lunch på Imperial Hotel (SVINDYRT), och sedan middag i ett högt, högt hus. Jag är just nu i Saitama hos Karros kontaktperson och snyltar internet härifrån. Imorgon ska jag till Shibuya och Shinjuku(Ska se hotellet där Lost in Translation spelades in!!).
Ska även se Tokyo Dome och på något vis hedra den heliga platsen. Jag tänkte på att masturbera på husets topp, men det är kallt och skulle nog vara lite ofredande.
På kvällen så ska jag och Karro på en U2-konsert i Saitama Super Arena. STENHÅRT!! Ser fram emot det som bara fanken!

Har tagit ungefär 200 bilder idag och kommer ta ännu fler imorgon! Även video!!

Vi hörs imorgon eller i övermorgon! CIAO!

PS
Glömde kabeln till digitalkameran, så jag kan inte ladda upp bilder
DS.

Hiroshima, Miyajima och ursäkt! Tokyo e ikimasu!

2006-11-28T13:17:00.000+01:00

Hej kära barn! Här får ni en liten smakbit av vad som hänt!

Från fredag till lördag så åkte jag till Hiroshima med Rotary, och dess utbytesstudenter i min prefektur!
Jag såg väldigt mycket fram emot denna resa, men var även väldigt illa till mods. Jag var inte beredd på allt jag fick se där.

Vi åkte dit med Shinkansen på fredag morgon, ~8:00 från Hakata. Min värdpappa följde mig till stationen.
På tåget så satt jag bredvid Trevor från USA. Vi såg på Beavis and Butthead på hans dator.. Ünderbart!
Tågresan tog ungefär en och en halv timme. Vi kom fram ~9:30 i Hiroshima. Redan när jag steg av tåget så kändes det konstigt.

Även fast det var 61 år sedan atombomben small, så är området otroligt obehagligt, och det känns hela tiden som att något inte stämmer. Så känner i alla fall jag det.

Vi satte oss i en buss där vid stationen och åkte vidare till Miyajima, på svenska blir det Tempel-ön. Den är klassad som en helig ö i Japan, och är mest känd för sitt vattentempel. Templet står på vatten, och har en väldigt känd "portal" en bit ute i havet. Det sägs att om man går under den så blir Ens kropp och själ renad. Det gjorde så klart inte vi.
(BILDER FINNS NERE)

Senare åkte vi till Hiroshima Castle. Nybyggt slott i Hiroshima. Dom byggde om det för att hela slottet förstördes när dom smakade på atombomden. Sorgligt men sant. Det var ett väldigt fint slott, med en massa japanska svärd och samurai-dräkter. Stenhårt. Bilder har jag inte, men mina vänner har. Ska försöka få fram några till ett annat tillfälle.

På kvällen så gick vi ut och åt. Jag kunde inte äta något som fanns där på resturangen, så jag och en rotarymedlem gick till närmsta snabbköp och köpte risbollar till mig. Det var ganska pissigt, men det är smällar man får ta om man inte tollererar gluten! Efter maten så gick vi utbytesstudenter vidare till en karaoke-bar och sjöng loss. Kul som attans var det!

På lördagen så klev vi upp tidigt för att vi skulle till Atombombs-museumet, och minnesplatsen. "GENBAKU-DOME" och Museum.
Som sagt så tyckte jag att detta var väldigt jobbigt, men nyttigt för mig att se. Jag såg en hel del obehagliga saker som jag just nu inte orkar skriva ner(ska sova snart). Men det kommer. Jag ska även få bilder av mina kompisar från museumet.. Några få bilder tog jag själv.

Jag vill aldrig mer åka tillbaks till Hiroshima, det var en tung upplevelse. Men nästa år så åker jag nog dit igen när mamma och bror hälsar på. Jag känner att dom måste få se det.

__

Imorgon åker jag till Tokyo och Saitama. Jag ska på en U2-konsert på torsdag!
Man får inte använda kamera där inne på arenan, men jag tänkter pula ned den i byxorna och knäppa en hel del massa kort!!
Jag ska imorgon klockan 04:30 kliva upp. Tidigt som farao! Det blir Sightseeing i Tokyo!
På torsdag åker jag till Karro och ser på U2, sen far jag hem på fredagen igen. Jag ska försöka fixa internet på hotellet som vi ska sova på. Skriva lite blogg och ladda upp bilder!

STAY TUNED!

__

Anledningen till att jag inte skrivit blogg på sistonde, är för att jag varit otroligt arg, besviken och förbannad. För att inte bli allt för personlig och strida mot några lagar så säger jag detta kort och snällt.

Min gamla flickvän ljög för mig och svek mig här i Japan igenom att köra igång med en annan kille (EN hoppas jag). Hade hon varit ärlig med det hela så hade jag accepterat det. Men när hon säger att hon väntar och inte tänker göra något sånt, så litar jag på det. Som sagt så ljög hon. Svinheter.

__

NJUT av bilderna! Jag ska sova nu!

TACK för idag! Ha det bra! HEJ

Genbaku Dome och min colaflaska

Miniatyr av hur det såg ut, minuten efter bomben släpptes.

Ploy, Ally, Jag och Ian i Miyajima.(Sake-tunnor i bakgrunden)

Jag och superkända portalen!

Jag och Ploy på färjan ut till ön!

Jag och Shinkansen!

2006-11-20T16:44:00.000+01:00

En tyst minut för en vårlös höst. Skål

Sumo, värdfamilj och ny skola?

2006-11-16T14:01:00.000+01:00

Hej kära barn! Nu är det äntligen dags igen! En kortis! Bloggis! BLOGGELIBLOGG!

Jag har varit frånvarande nu i ett litet tag. Anledningen är nog för att jag inte mått så bra.
Det börjar väl nu antar jag, hemlängtan och sånt..

En kille som brukar jobba på min skola förklarade för mig att "Det är efter tre månader man börjar känna hemlängtan och börjar inse att man verkligen är i Japan.". Jag börjar glida in på det spåret nu. Jag satt och väntade på tåget igår, och det slog mig verkligen då.. Jag är i Japan. Det kändes nästan som att jag satt och halvdrömde, och sedan så såg jag allt. Nästan som det är när man "halvsover", och vaknar till av att man dreglar. Känslan var så riktigt omställande och konstig. Jag fattade verkligen ingenting. Blev faktiskt rädd, och visste inte vad jag skulle ta vägen. En sak säger jag bara: Tacka gudarna att jag har en iPod till hands. Utan denna så hade jag nog brutit ihop totalt.

Nå ja! Åter till lite konstigare och roligare saker.

Lite då och då på morgontåget så ser jag en kille.. Han är så jäkla knasig. Det börjar oftast med att jag sitter och läser en bok, och då ser jag något bredvid, eller framför mig, som stannar in. Jag tänker jämt att det ska vara en "salaryman" som är på väg till jobbet. Då tittar jag upp och ser en ung pojk i skoluniform (han är antagligen ett år yngre än mig, eller lika gammal). Han tittar rakt på mig och ser lite nöjd ut. Han har en grön skoluniform, och en matchande basker på sig. Han går med böjd arm som om han hade en handväska hängandes där (vilket jag sett honom ha). Efter att han stått och gett mig obehagliga vibbar så fortsätter han att glida framåt på tåget. Den här killen är så riktigt läskig och obehaglig, så varje gång jag ser honom så gör jag ett litet "ughh"-ljud. Jag ryser till. Han visar tydligt intresse för mig. Jag har inte något emot bögar på så vis - jag antar att vissa tycker att jag ska se detta som en komplimang - men denna kille är så jäkla tjej-gay. Det är väl annat om det är en riktig karl, som t ex personen som Robert Gustafsson spelade på "I Manegen"-turnén. Han står med läderkeps och morgonrock, och sjunger "Jag ger dig min morgon". Det är bannemig riktigt hårdhomo, men det här.. Det är värre än döden. Jag är så rädd att han ska få för sig att flyga på mig. Han ser inte frisk ut. Han påminner om en person som spanade in mig och Robin på tunnenlbanan i Stockholm. I och för sig så var denna karl uppenbarligen hög på droger, men ändå.. Yikes.

Den 30e november, som ni förmodligen redan vet, så ska jag till Tokyo/Saitama. Den 29e åker jag och min värdpappa upp dit med flyg. Vi ska träffa värdpappans son, och ha lite sightseeing i Tokyo. Shibuya och Akihabara främst. Jag sa även att jag vill se Tokyo Dome också. Hihi..
Jag ska även försöka träffa min fasters gamla pojkvän där också. Han bor nu i Tokyo. Det vore roligt..
Den 30e är konserten! U2 LIVE!! Vertigo-tour. Jäklar så roligt det kommer att bli. Hoppas att biljetterna ger oss bra platser. Dom var faktiskt dyrast. Hoppas det blir bra.
Jag ska även träffa Karro där! Vi ska gå på konserten tillsammans! Så underbart det kommer att bli. Att verkligen få träffa någon svensk. Prata svenska........ ojoj.. Jag LÄNGTAR!

På söndag så ska jag på någon sorts fest.... med sumobrottare! Det är en fest som anordnas för dom tror jag. Just nu här nere i Fukuoka så sker det en stoooor stor turnering för sumobrottare. Jag ska åka och se på några matcher nästa vecka. Jag var på en konsert i lördags, och såg på mina värdföräldrars vänner. Det var verkligen häftig musik. Dom är ett par som mixar folkmusik från sydamerika med japanskt. Sjunger på japanska. Stenhårt. Det verkar som om dom är berömda här nere. Folk vet vilka dom är. Konserten jag var på i lördags var fullsatt också. Det var inte illa! Efteråt så gick vi och käkade på en resturang. Då stod jag och drack öl med två sumobrottare. Dom är bekanta med en av de som spelade på konserten. Därför var dom där på konserten och efteråt när vi åt middag.
Vi stod och pratade en stund där(försökte), och sedan gick jag.
Nu i tisdags så var jag och min värdmamma på en lokal resturang här i min nya by och käkade middag med paret som hade konserten. Dom hade berättat för sumobrottarna att vi skulle äta middag den kvällen, och sumobrottarna utbrast tydligen att jag var häftig och cool. Då frågade dom om jag ville komma på festen denna söndag. LÄTT!!!!! Det kommer att bli hur jäkla coolt som helst.

Imorgon så ska jag umgås lite med Estevao från Brasilien. Sedan på kvällen så ska jag äta middag med min värdpappa och hans vän. Min värdpappas vän jobbar på en radiokanal här som ska vara störst i Fukuoka. Han är radiovärden på morgonradion. Vi var på en festival med honom för inte så länge sedan, jag och min värdfar. Han är riktigt häftig, och kan lite engelska. Han är killen som tänker ordna in oss på sumoturneringen nästa vecka.
Min värdfamilj känner en hel del människor. JAg får uppleva en hel del coola saker nu när jag är här ska ni veta! OJOJ!

Angående ny skola:
Jag går på Chikuyogakuen här i Japan. Det är en känd skola i min prefektur, pga att det är en sportskola och har även ett designprogram. Låter det bra för en utbytesstudent? Nja.. Jag ville läsa design, men min lärare sa att det var omöjligt. Fanns inget någon kunde göra, eftersom att det inte finns en hemklass lärare som kan engelska.. Det dumma är nu dock att min kompis Estevao börjar på min skola, och hamnar i en designklass. Jävla stil!
Detta har dock inget med att jag tänker byta skola att göra.

Med tanke på att det är en sport/design-skola, så får jag inte mycket tid till att lära mig japanska. Jag sitter på lektioner med andra elever, och bara stirrar mot tavlan. Jag får ingen chans att läsa japanska. Jag har 6 lektioner i veckan för det. Två på måndagar, torsdagar och fredagar. Det är inte ens i närheten nog! Jag vill lära mig MYCKET och lära mig det NU.
Min lärare som har hand om mig säger att jag lär mig mer om jag tittar hur lärarna håller i lektionerna och läser vad som står på tavlan.. Hur fan ska jag kunna läsa något om jag inte ens kan språket? Det står på JAPANSKA i KANJI. Lätt efter 2,5 månad.
Jag vill även läsa engelska, och detta är inget min skola kan erbjuda.
Så det min rotaryklubb nu uppmuntrar mig till att göra är att byta skola till en annan som heter Seinan. Jag känner en kille som gick där. Den skolan är tydligen bäst för utbytesstudenter, och eleverna är sociala och glada. Man får även plugga hur mycket man vill, när man vill. Det finns ett rum för utbytesstudenter där. Underbart! Jag vill plugga, plugga plugga plugga och PLUGGA. Lära mig japanska!
Min skola är som sagt en sport/design-skola. En idrottslärare älskar att utnyttja sina krafter. På min skola så kallar dom andra lärarna idrottslärarna för skolans "Yakuza"(japanska maffian).
Eleverna är livrädda för idrottslärarna, skämt åtsido. Dom är verkligen helt galna. Jag har sett lärare på min skola verkligen SLÅ elever. "Disciplin". Knappast. Barnmisshandel.
Pga allt detta så är eleverna på min skola för det mesta tysta och rädda. Det är få som verkligen vågar prata med mig. På andra skolor så brukar det vara annorlunda, som det verkar. På Seinan verkar alla vara glada.
Jag vill verkligen lära mig japanska och även engelska.. Jag hoppas så mycket att jag får byta skola. Det skulle betyda så mycket för mig och mina kunskaper.

Mer skriver jag i helgen, om mitt schema tillåter.

Detta var i alla fall något, inte sant?

Ha det så bra, barn! Tack för idag!! GODNATT!

Jag lever!!

2006-11-13T16:12:00.000+01:00

Hej kära barn!
Det var snart två veckor sedan(om inte mer), jag skrev senast.
Detta på grund av att jag precis bytt värdfamilj. Jag har även varit lite sliten på senare tid och har inte orkat sätta mig ned vid datorn och skriva blogg. Men jag håller ändå dagbok i mina skolböcker. Skriver saker som hänt mig, och skriver ner alla saker som stör mig. Mycket hat i min lilla bok. Väldigt roligt att läsa efteråt.

Så, ni vet i alla fall att jag lever. Jag skall skapa ett projekt nu minst en timme per kväll denna vecka. Jag ska skriva in alla mina sidor ur textboken från skolan och sedan skriva ned här.

Aktuellt:

Jag ska kanske byta skola. Den skolan jag går på är verkligen värdelös om jag vill lära mig japanska och engelska. Den nya skolan är tydligen hur grym som helst

Den 29e november åker jag till Tokyo! Den 30e ska jag se en U2-konsert i Saitama.

I lördags så var jag med min värdfamilj på en resturang. Vi hade varit på en vän till familjens konsert samma kväll. På resturangen så drack vi öl med sumobrottare. (HUR COOLT SOM HELST)

Jag ska gå på en sumomatch!

Det ryktas om att jag ska till Tokyo igen vid nyår och se K-1 galan. K-1 Grand Prix 2006 - Finalen! (TOKYO DOME)

Den 23-24 november så ska jag till Hiroshima med Rotary. Det kommer att bli gryyyyymt. Genbaku-dome! (Var det rätt)

Det var så gott som allt just nu. Som sagt sagt så börjar jag att jobba med mitt "projekt" imorgon. Många sidor, en hel del tankar!

Godnatt kära barn! Lev väl! Jag lever i alla fall. Förlåt för förseningarna.

Baseball, Sjukhus och Värdfamilj.

2006-10-25T15:35:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu är jag tillbaks igen. Bloggen likaså!
Senaste inlägget var inlägg #50!
Nice!

På senare tid så har jag inte gjort så väldigt mycket.
Igår så åkte jag till sjukhuset IGEN med min värdpappa. Anledningen var att jag fortfarande är förkyld..!
Varför åker man till sjukhuset då? Jag blir så less!
Jag fick i alla fall ny medicin, och jag har inte så ont i halsen längre, men jag hostar som en tok.
Väl på sjukhuset förresten så tog dom blodprov och tog en röntken-bild på mitt bröst. "Better safe than sorry", eller vad säger man? Själv anser jag att det var lite väl med en röntken-bild. Jag är ju bara förkyld.

Jag åt middag igår hos min värdsyster. Dom har en liten hund där hemma som heter Fu. Jag vet inte vad rasen heter, men det är en typisk japansk hund. Japansk ras till och med. Jag vet inte om det är så i alla familjer, men hundar här borta behandlas nästan som gudar. I alla fall i den familjen. Ingen säger "NEJ!" till hunden, när den gör något dumt, som t ex hoppar upp till bordet och försöker stjäla mat. Men visst, vill man göra så, så får man väl det. Jag är inte i någon position att säga emot. Men när hunden börjar jucka på en, så brukar man väl säga "NEJ!", eller hur?
Igår så gick hunden lös på min värdsysters dotter, och sedan min värdsyster.
När han juckade på dottern så brydde hon sig inte alls, och jag satt där på min stol och skrattade så att jag nästan kissade på mig. Jag antog att hon lät honom rissa för att hon är en liten flicka och säkert tycker om det. Jag vet inte varför jag tänker så, men jag har träffat en person som påminner om denna flicka, och hon sa en hel del sjuka saker om sina sjuka fantasier.
Det har inte med saken att göra dock.
Jag väntade på att hennes föräldrar skulle säga något, men istället var det en grym pinsam tystnad, och ingen gjorde någonting. Jag försökte tänka på annat och titta bort. Men fy fan så kul det var. Han gick verkligen lös på hennes rygg och vänstra arm.

Efteråt, ungefär 30min senare, så visar min värdsyster mig en maskin som ska hjälpa mig att bli frisk. Då kommer hunden och börjar jucka på henne ben, och hon gör ingenting. Absolut ingenting. Hunden försöker då sig på mig och skuttar in på mitt ben. Jag slår till honom på nosen och buttar bort hunden.
Då gick han istället och gav sig själv oralsex under bordet. Sicko.
Berättade jag förr om första gången jag var hemma hos min värdsyster och träffade hunden? Han hoppade faktiskt på mig direkt då och juckade på min arm. han var hel till sig. Då var han bitsk också. När jag buttade bort honom så visade han tänderna. Sick sick sick.

___

Idag så har jag varit på en baseball-match. Det var häftigt som attans! Vi var ledig hela morgonen. Matchen började 11:40, och den var inte i närheten av skolan, så några klasskompisar frågade om jag ville hänga med och umgås innan. Jag hängde med, så klart!
En av killarna kom och hämtade mig hemifrån klockan 08:00 i morse. Arishima heter han. Han var den första som jag pratade med och sånt i min klass. Han hjälpte mig med tågen och sånt, första dagen. När vi åkte hem från skolan osv. Snäll kille, fast blyg. Han vet inte hur han ska bete sig riktigt med mig, så han är ganska avvaktande. Han släpper inte lös förens jag börjar prata med honom.
I alla fall så åkte vi till en stad bortom min vetskap. Jag har ingen aning om vad stället heter, men det fanns i alla fall ett shoppingcentrum som heter "The Mall" där. Väl där så träffade vi resten av klasskompisarna. Det var trevligt som attans. Vi gick omkring och tittade på mobiltelefoner, böcker och spelade lite arkadspel. Sedan gick vi in i en CD/DVD-affär. Den var verkligen inte stor, jag tror inte jag sett affärskedjan förr heller här i Japan.
I alla fall så ser jag en massa olika skivor och sånt. För min del så skulle jag försöka flasha lite för mig själv och hitta en skiva som jag ville lyssna på. Här i Japan så står allt på engelska i katakana (japanskt skriftspråk). Ännu kan jag inte alla, men några få kan jag. Jag bestämde mig då för att titta efter Millencolin. Jag stod vid hyllorna och letade..
"A I U E O" - Nej
"KA KI KU KE KO" - Nej
Men "MA MI MU ME MO" - JA! Där, så klart, fanns Millencolin.
Mirencorinu tror jag dom heter här. ミレンコ-リヌ.
Den nyaste skivan "Kingwood" fanns. Fan så överlycklig jag blev. Millencolin verkar vara väldigt känd här borta. Som sagt förr:
Varje gång jag ser en skiva med Millencolin, så känns hemma, lite närmre.
Vid nästa löning så ska jag nog köpa Kingwood. Den skivan tyckte jag inte om från början när jag hörde låtarna, men nu är jag helt såld. Fan så bra den är!

Efter vi fönstershoppat så drog vi mot arenan där baseball-matchen var. Det var inget litet ställe skolan hyrt! Imponerande!
Jag filmade faktiskt jättemycket och tog flera bilder. Så klart så råkade jag PÅ RIKTIGT AV MISSTAG, ta bort alla filmer och bilder. Jag fattar inte hur. Herregud så förbannad jag blev.
En bild och en film sparades dock.
Min skola (Chikuyogakuen) mötte Kyushu Highschool. Min skolas lag är grymma. Något utav de bästa bland highschools i Japan.
Motståndarlagets elever (hejjarklacken) hade deras svarta skoluniformer på sig, och gula strutar som de slår emot varandra för att "HEJJA HEJJA". Ganska styggt.
Helt seriöst så trodde jag att det var AIKs gnaget när jag kom dit. Jag blev helt chockad.

Min skola vann, så klart. Så det var bra, inte sant? Jag vill testa baseball. Det är verkligen häftigt.

Så, efter baseball-matchen så mötte jag upp med Arishima igen, och vi skulle gå hemåt. Utanför arenan så träffade jag några killar som vi känner, som bor i samma stad. En av dom åkte jag med på tåget förr och pratade musik, och om Millencolin och The Hives. Jag gick fram och hälsade som en karl, och gav honom en manlig kram.
Efter han fick en kram så blev dom där kompisarna lite hyper och ville också kramas och skaka hand. Men jag nöjde mig med handskaket. Efter jag skakat hand med en kille så dyker det upp en figur bakom mig, som jag helt ärligt aldrig träffat förr, och rissar på mig. Jag kände hans pung emot mitt ben. Jag blev helt till mig och tänkte slå honom, men istället så gav jag honom en helt vanlig knuff. Han flög bakåt och ramlade ned på backen, pladask!
Jag skyndade mig fram och bad så mycket om ursäkt och sopade bort lort som han fick på byxorna osv. Men han sa att det var lugnt, och han fick skylla sig själv. Dom andra skrattade bara och sa att han får skylla sig själv. Han var enligt dom väldigt klen och lätt, därför flög han iväg som en vante.
Innan vi gick iväg så gick det några tjejer förbi oss från motståndarlagets skola. Dom hade korta korta kjolar, så killen jag buttade sprang efter dom och hukade sig ned för att kolla under deras skola. Mina kompisar sa då att han är ett riktigt snusk, "HENTAI". Då kändes det genast bättre efter att jag knuffade honom. Freakshow.

Efter detta så åkte vi hem tillsammans på samma tåg. Sedan så har jag bara tagit det lugnt.

Nästa vecka så får jag en ny värdfamilj.. Jobbigt.. Men nästa värdpappa verkar über, så det är inga problem. Vi ska ha den sista måltiden här tillsammans på lördag. Hela denna familj samlas, och vi ska fika och ha det trevligt. Äta mat mat! På lördag så ska jag också åka till Tenjin och träffa Mai, om allt nu går som det ska. Vi ska se på bio och prata svenska tills vi svimmar! WOHOO!

Det var allt för idag. Om ni förstår engelska så ber jag ser också att titta i min videoblogg, och även se min nya videodagbok. Det är samma som bloggen, fast djupare. Väldigt bögigt och töntigt, men jag mår bättre av det.

FARVÄL!

Bloggen med Baseball-inslag!

Videodagboken

X2 Videobloggar!

2006-10-22T15:48:00.000+02:00

Hej kära barn! Idag så ger jag er två (!) - Jag upprepar! - TVÅ videobloggar!
Jag är fortfarande lite sjuk, så försök att hänga med!

Dom är från igår och idag. Fin fint material!

2006-10-22

2006-10-21

Jag ska sova nu och försöka krya på mig! Vi hörs nog imorgon!

Stum, Sjukhus och Antibiotika.

2006-10-18T12:12:00.000+02:00

Hej kära barn! Här kommer ett litet inlägg igen!

Idag är det onsdagen den 18e.
Jag har varit väldigt inaktiv denna dag. Jag har inte gjort så mycket, men det lilla jag gjort är bannemig minnesvärt! På morgonen så kunde jag inte prata för att jag hade så ont i halsen. Därför beslöt min värdfamilj sig för att jag skulle stanna hemma.

Jag var för första gången på ett japanskt sjukhus idag. Privatsjukhus. Detta sjukhus var speciellt för "skador" under huvudet. Hals/mage och sånt. Jag har för mig att alla doktorer är så här borta. En doktor är kanske halsdoktor, endast, och en är magdoktor, osv.

När jag väl kom fram till sjukhuset så fick vi ta av oss skorna vid dörren och ta på oss tofflor. (Jag åkte dit med min värdpappa.)
Sedan så fick vi sätta oss i väntrummet och vänta. I väntrummet så fanns det musik. Varje låt lät som om den var tagen ur en begravning. Det var så komiskt. Några av dom som satt där inne var över 80 också, så det var ganska ironiskt.

Jag har läst en blogg, som en lärare här i Japan skrivit, amerikansk. Han hade råkat ut för en olycka under ett sexuellt samlag med sin flickvän. Hon gjorde något som kallas "bläckfisken", och då gick något sönder.
Han skulle i alla fall till sjukhuset och kolla upp det, men fick lite problem på vägen, endast för att han inte hittade en penis-doktor. Det kunde bara vara en penis-doktor, och ingen annan.
När han väl kom fram dit så var det en sjuksyster med i rummet. Enligt han som nu skriver bloggen, så var hon bara där inne för att se på.. Samma sak kände jag också. Det enda denna tjej gjorde när jag var och blev undersökt, var att dra upp min tröja när doktorn skulle lyssna på mitt hjärta.

Nu ska ni få höra, att det konstiga med hela min vistelse var att jag endast har en förkyldning. Då envisades alla om att jag skulle till sjukhuset. Onödigt? Ja.
Efter doktorn gjort sin undersökning så kom han fram till slutsatsen att jag är förkyld. Ok...?
Svårt att gissa.

I alla fall så skrev han ut lite medicin för min förkyldning. Antibiotika. Jag fick antibiotika för att jag är förkyld. Hur nödvändigt är det egentligen?
Brukar man inte få antibiotika när man ha en inflammation eller något? Visst kan jag ha en inflammation i halsen eftersom att jag har ont där... Men antibiotika? Herregud!
Jag har fått en hel del piller som jag ska ta 3ggr per dag. Frukost, lunch och kväll.
En HEL DEL piller. Om jag nu inte var sjuk innan jag tog alla dessa piller så lär jag nog bli sjuk av dom. Jag känner mig faktiskt mer hängig nu efter att jag tagit dessa.

Nödvändigt? Jaja.. Det blir nog bra.

Efter allt detta så åkte vi hem. Klockan var ungefär 09:45, och jag gick och lade mig efter att jag pumpat i mig all medicin som jag fått.
Vid 12:45 vaknade jag igen av att värdpappa skrek att det var lunch. Jag gick ned och åt. Kommer ni ihåg tjejen som min värdfamilj försöker para ihop mig med? Blindträff-tjejen? Hon var här idag. Hon är sjuksköterska, så det är förmodligen därför. Vi satt och pratade en liten stund innan hon skulle dra. Klockan var ungefär 14 när hon åkte iväg, och då gick jag och lade mig. Jag sov från 14:00 till 18:00. När jag då vaknade så var det svart ute, och jag fattade ingenting. Förstod inte vart jag var, eller vad jag gjorde där. Hade inget begrepp om tiden heller.

Efter all denna medicin så känner jag mig lite vimsig och yr. Jag menar, det är inte lite knas dom ger mig. Titta på allt! Jag blir nog ännu sjukare av all medicin jag får! Får förmodligen feber av allt, skulle inte förvåna mig.

En liten snutt från dagens upptåg. Videoblog.

Detta var allt för idag. ´Videobloggen var ganska meningslös, men ni ser i alla fall hur dålig min värdpappa är på att filma, och hur mycket skit jag måste svälja för att bli ännu sjukare.

Tack för mig! Klicka gärna på reklamen!

Bilder från Orientationcamp! #2

2006-10-17T15:47:00.000+02:00

Allison likaså!

Bussen på väg hem. Michelle gör en vacker grimage.

Mai och Asami

Asami och Mai, ~3:30 på morgonen. Vi satt där och pratade hela natta!

En till stenhård bild från hotellrummet.

Vackert, inte sant? Utsikten från konferensrummet.

Mai och Asami.

Megumi och Asami visar kärlek.

Bilder från Orientationcamp!

2006-10-17T14:24:00.000+02:00

Hej kära barn! Idag så skriver jag inte blogg, jag lägger upp bilder istället!

Nästan hela gänget, igen. Min kamera!

Jag och Ploy

Adian talar i utbytesstudenternas cirkel!

Ian försöker att se het ut. Han lyckas!

Min mage efter att den blivit slappad av Adian.

Jag och Mai!

Ian myser med Trevor

Fotografen blir fotograferad! Cool bild.

Marvin(Tysken), Niklas(Svensken), Adian(Aussie) och Ploy(Thai).

Alla vi Inbounds (Tagen med Ploys kamera)

Megu, Ploy och Mai!

Nästan hela gänget. (Bild tagen av Ploy)

Obeskrivligt, ovärdeligt och otroligt.

2006-10-16T16:22:00.000+02:00

Hej alla kära barn! Nu är det verkligen dags! BLOGG!
Jag har inte haft så många saker på gång. Det har mer eller mindre varit en underbar händelse skulle jag vilja påstå.

LÖRDAG:
I lördags så vaknade jag vid 09:30. Jag blev väckt så otroligt tidigt pga att jag skulle till Hakkata(Jag är inte helt hundra på vad det heter), Fukuoka. I Hakkata så skulle vi utbytesstudenter med Rotary, ha ett orienteringsmöte! Det är ett möte vi har varje månad, som arrangeras av mitt distrikt här i Japan. Jag hade alltså sett fram emot detta möte i över en månad, och nu var dagen äntligen här.
Jag kan med glädje meddela att allt var helt underbart. Det var nog precis det jag behövde för att ta mig ut ur ”gropen” som jag känner att jag fastnat i.
Vad som hände denna gång kommer…… HÄR!

Jag åkte till Hakkata vid klockan 11:00. Min fjärde värdpappa här i Japan skjutsade mig dit. Vi hade även med oss presidenten i min Rotaryklubb, och min kontaktperson, Matsumoto-san!
Under resan så pratade jag med Matsumoto om resan till Saitama, där jag ska se U2.
Jag har väntat på besked om jag nu får åka i över en månad – och ÄNTLIGEN har han sagt ja.
Det går bra för min Rotaryklubb, men det är en kommité som måste gå igenom detta först och välja om jag får åka eller inte. Ganska onödigt och komplicerat. Jag ska ju för farao hem till en utbytesstudent här i Japan, och bo hemma hos hennes kontaktperson. Vad är problemet?
Min blivande värdpappa heter Nakahara, tror jag. Han VERKADE ganska snäll, men i bilen var han riktigt strikt och blyg. Han sa nästan inte ett ord till mig under hela resan. Jag försökte verkligen sträcka ut handen till honom, men han mötte mig inte halvvägs, om man säger så. Seg-gubbe. Han pysslar i alla fall med byggen och sånt. Han har en byggfirma om jag förstår rätt. Det blir intressant och se vad han är för sorts människa. Han ser ganska stel ut.

När vi väl kom fram till platsen där mötet skulle ske, så gick gubbarna från min klubb iväg, och jag blev lämnad där själv i ett avlångt ”stort” rum(i japanska mått), med en jäkla massa stolar och bord, uppradade som om det vore i ett klassrum. Längst fram fanns en scen, mikrofon och en talstol
Jag stod inne i rummet med några gubbar och väntade på resten av studenterna.
Den första som dök upp av utbytesstudenterna var Marvin, från Tyskland. Han är riktigt blyg, och pratar inte så mycket. Men när det bara var vi där så släppte han lös en hel del och pratade med mig. Vi satte oss ned och väntade på resten.
Den andra som kom var den lilla flickan Ploy, från Thailand. Hon är så jäkla söt när hon pratar japanska. Hon uttalar allt med thai-dialekt. Det låter så grymt sött. Det sköna här är att det inte är någon som skrattar när man uttalar något fel eller annorlunda. Jag antar att alla är van vid amerikanare som vägrar släppa sitt sätt att prata, och istället adoptera det japanska sättet, så att säga. Jag uttalar ord och sånt som en kratta. Om jag inte vet hur man uttalar ett ord så försöker jag säga det i samurai-stil. Snabbt och brutalt. Folk tänker inte på vad jag säger då, så dom bara håller med.
Sedan kom resten av gänget i en klunga. Ian, från USA, Allison från USA(Båda från North Carolina, tror jag), Michelle från Australien, Trevor från USA(Washington), Charlie från Taiwan och till sist Estevao från Brasilien.
På detta möte så hade vi även Rotex-medlemmar. Det är folk som varit ute i länder redan som utbytesstudenter (Japaner).
Vi fick lyssna på deras tal om upplevelserna som utbytesstudent osv. Väldigt trevligt. De flesta pratade en de på respektive språk som de studerat.
Vi hade min favorit där också av Rotex.. Mai från Sverige. Jag nämnde henne förr, när jag på senaste Orientationmötet. Hon bodde i Skövde och pratar svenska med en kristallklar Skövde-dialekt. Helt perfekt! En japan som kan svenska… blir det bättre än så? Vi pratade en hel del, men mer om det sedan. Jag ska förklara vad vi gjorde på mötet nu först.

Efter vi lyssnat på rotex-talen så fick vi utbytesstudenter gå upp på scenen och hålla ett tal på 2 minuter.
Först så gick Michelle upp på scenen.
Michelle har bott här i Japan nu sedan januari, tror jag.
Hon är riktigt grym på japanska! Hon presenterade sig, och berättade vad hon hade för sponsorklubb och värdklubb. Bra. Hon höll på i kanske 1 minut, och efter det så var det min tur.

Jag drog i gång med att presentera mig, och säga ”Det var inte igår!”.
Jag sa vad jag hette, och hur gammal jag var. Sedan förklarade jag att jag går i Senior Highschool. Ettan. Jag hörde några fnitter i publiken. Jag klandrar dom inte för det dock.. Jag är 18 år och går med folk som är 16. Ingen hit!
Sedan så sa jag vad jag vad jag har för intressen. Musik, filmer och såna saker..
Jag sa också att jag inte har någon japansk kompis, så jag tittar på film hela dagarna istället för att umgås med folk. Dom skrattade gott! ”Varför skrattar dom?”, tänkte jag. ”Är inte det sorgligt?”.
Jag höll mitt tal igång i ungefär 1 minut och 30 sekunder, sen gick jag av scenen. Jag fick faktiskt beröm för att jag skrivit ett sånt bra tal! Det uppskattade jag! Själv anser jag dock att det gick svindåligt. Men men..

Efter alla tal så åkte vi vidare till ett hotell ute vid havet. Det var grymt lyxigt! Vi var Inbounds(Utbytesstudenter ifrån utlandet), Outbounds(Japanska blivande utbytesstudenter) och Rotex(Gamla utbytesstudenter som hjälper till med oss Inbounds och Outbounds).

Vi började med att sätta oss inne i ett konferensrum och prata. En massa bilder togs, och en massa skämt drogs. Det var väldigt trevligt. Jag pratade med Mai en hel del. Hon är så otroligt duktig på svenska, så jag har svårt att höra att hon inte är svensk ibland. Jag blir nästan chockad när hon pratar japanska med andra. Hon kom hem ifrån Sverige den 4 augusti, tror jag att det var. Hon säger att hon saknar Sverige en hel del, och har börjat kallat det sitt hem. Det är roligt! Jag läste faktiskt en intervju hon gjort, idag på Internet. Wow.

Efter minglandet så drog vi igång med det lite mer seriösa. Vi killar blev parad ihop och tjejerna likaså. Jag fick bo med Ian och en kille som ska åka till Australien(en japansk kille), Taiki. Det var trevligt. Men Trevor sov i vårat rum istället för Taiki och Taiki sov någon annan stans. Varför vet jag inte. Tror Taiki var uppe och yrade hela natten med sina kompisar.

Vi satt också och pluggade, som vi ska göra på dessa möten. Vi har ungefär 3 timmar varje möte då vi pluggar. I lördags så satt vi först och pratade, och gjorde sedan ett ”J-test”. Det är ett test alla utbytesstudenter måste göra här i Japan. Det är nästan som Nationella Proven i Sverige tror jag. Denna gång gjorde vi ett ”inför J-test”-prov. Det var otroligt jäkla svårt. Början var enkel, men sen kom långa meningar och många svar att välja på. Jag fattade ingenting. Men det gör inget. Jag har 10 månader till på mig att lära mig.

Vi hade en timmes middag mellan lektionen och J-testet. Vi satt och pratade ganska länge nere i matsalen och tog en hel del bilder. Det var så otroligt roligt.

Efter J-test så drog vi till hotellet värmekälla! Dom hade Onsen på hotellet! I och med att detta var ute vid havet så var vattnet rejält salt. Var inte så mysigt som det var borta i Yufuin, men det var OK. Jag gick dit med Ian och Trevor. Tre västerländska pojkar. Vi fick våra blickar. En sak var rolig! När vi var klar så gick vi iväg klädde på oss. När vi gick in i omklädningsrummet så stod det några outbounds och rotex-killar där. Även Charlie från Taiwan stod där (Inbound). Ian gick först, och när han kom fram till dom, så sa Charlie ”Wow!” och stirrade på Ians snorre. Jag visste att något sånt här skulle ske när vi var där, så jag kunde inte hjälpa det.. jag hojtade ut ett ”Det där var då fan inte diskret”. Ian och Trev började skratta, och de andra killarna fattade ingenting. Vi lade det där bakom oss och gick och umgicks med dom andra människorna.

Vi satt nere i lobbyn på hotellet ifrån klockan 23:40 till ungefär 02:00. Vi satt alla och bara pratade. Det var så underbart trevligt. Vi fick inte sitta i lobbyn längre än till 02:00, så de flesta gick och lade sig efter det. Jag, Estevao(Brasiliansk), Asami(Japansk som varit i Brasilien), och Mai(Japansk som varit i Sverige), gick och satte oss och pratade långt borta vid några drickautomater utanför omklädningsrummen till Onsen. Vi satt där och pratade till klockan 04:00. Mai kan svenska helt flytande, och Asami kan portugisiska helt flytande. Allt var så bra. Vi bara satt och pratade, och pratade, och pratade. Jag ville ärligt talat inte att den där natten skulle ta slut. Det var så perfekt. Allt var så perfekt.
Vid, som sagt, 04:00 så beslöt vi oss alla, gäspande, att vi skulle gå och lägga oss. Vi gick sakta men säkert mot våra rum och sade hejdå.

Jag gick in till mitt rum och hörde direkt Ian skrika att han är påven, och om Trevor inte var tyst så skulle han skicka en laserstråle på takplattorna så att han brändes till döds. Dom var riktigt trötta och låg och fnittrade hela natten. Jag drog sedan igång min imitation av TourretesGuy (www.tourettesguy.com). Då tog det aldrig slut. Vi låg och skrek ”AAAH SHIT!” och ”FUCKING SALT!” hela natten. Det var så roligt. Alla var övertrötta och skrattade för ingenting. Skönaste gänget någonsin.

Denna natt sov vi ungefär 1,5 – 2 timmar. Vi var dötrötta när vi blev väckta kl 07:30 av Megumi. Hon slängde sig över våra ”sängar” och började rycka i täcket. Jag klev upp ganska snabbt, men de andra killarna låg kvar. Dom förklarade att de hade morgonstånd. Det kunde verkligen ha gått olyckligt om någon slitit i fel sak. Jag skrattade som attan när hon började rycka i de andras täcken. Det kunde ha gått olyckligt.

Vi sprang ned och käkade frukost. Jag hade bestämt ”träff” med Mai, så vi skulle äta frukost vid samma bord. Hon skulle nämligen tillbaks tidigt till Fukuoka, för att hon pluggar inför universitet. Det är så otroligt viktigt för japaner, det här med universitet och så. Hon pluggar nu ifrån september till mars, när hon tar det där testet om hon får komma in på sitt valda universitet. Helt otroligt hängivna människor. Jag skulle aldrig ha klarat det.
Jag skulle nog heller aldrig klarat mig utan den här flickan.. Efter att jag pratat med henne och umgåtts med henne så känns det som att jag blir ett ton lättare. Alla onda tankar rensas bort. Det försvann ju såklart när jag kom hem och satte mig datorn här, men det är en annan femma.

Mai åkte hem vid 09:00. Vi sa farväl och bestämde oss för att hitta på något, någon dag. Jag trodde inte att hon skulle ha tid nu i och med att hon studerar som hon gör. Men hon är ledig de flesta lördagar. Vi ska gå på bio någon gång snart, men jag vet inte när. Det ser jag fram emot!

Efter jag sa farväl och vi ätit upp våran frukost så gick vi och städade rummen.. Sedan skulle vi gå vidare till konferensrummet igen och få lite undervisning i japanska. Vi lärde oss verb. Fun fun! Sedan så lekte vi den ökända kortleken! Det är nästan som memory. Läraren ropar ut ett ord, och vi ska ta ett kort med ordet på.. Ordet står i kanji, så det är inte det enklaste att göra. Jag fick 9 kort, medan vinnaren snappade ihop 16st. Svin!

Efter varje lektion så sitter vi i en timme och pratar om våra liv här i Japan, och frågar frågor osv.
Vi kom in på skolorna, och de flesta har väldigt stränga och hårda skolor. Helst Estevao. Han går på en pojkskola med riktigt störda lärare. Estevao ska på skolresa med sin årskurs imorgon, men han vill absolut inte åka. Han försökte göra så att han inte behövde åka, igenom att be sina lärare och sin rotaryklubb om att slippa. Rotaryklubben gick med på det och sa att han slapp.. Men istället så blev en lärare helt jävla tokig och skrek åt honom att han var en skam för Brasilien och en skam för sin sponsorklubb. Rotaryklubben blev helt till sig och ändrade genast sida och tvingar nu honom att åka iväg.
Han mår verkligen inte bra nu för tiden, så vi stöttar honom nu en hel del. Jag ska t ex gå på någon dansuppvisning med honom. Det ska bli trevligt.

Vi åkte alla efter denna lilla pratstund tillbaks till Hakkata-station. Därifrån så åkte några ur gänget till Tenjin och roade oss. Vi knäppte ”Purikura”-kort. Det är grymt häftigt! Man knäpper en massa kort och editerar dom senare. Jag ska knäppa kort på dom och lägga upp senare. Det var så grymt roligt. Riktigt häftiga kort.

Jag skulle vara hemma tills klockan 16:00.
Så jag åkte före alla andra.
Hemma så åkte vi till ett tempel. Det var någon högtid på gång som vi alla tittade på. Fattar inte vad det var, men det verkar som om de skrämde bort onda andar eller något sånt knasigt. Jag tog massa foton och filmade. Ska kasta upp filmen sedan.

Sedan så gick jag och lade mig! Pratade med mamma och pappa i ett jäkla tag också. TREVLIGT!

IDAG:

Idag kära barn så har jag varit på Rotarylunch. Det var ganska långsamt. Höll på att somna.
Det var några killar där som hade en presentation om feminism och om att vi skulle behandla kvinnor jämställt. Det behövs verkligen här nere på Kyushu. Kvinnor behandlas som hundar. Svin!

Efter detta så drog jag hem och sov i några timmar. Sen kom min värdbror och frågade om jag ville hänga med till Tosu och köpa jeans. ”LÄTT!”. tänkte jag, men skrek ”HAAAI IKIMASHOUUUUUUUUUU!”. (”Ja, nu drar vi!”).

Jag tittade på jeans där och såg Levi’s nya modeller. Finfint! Billiga också! 600kr gick dom på. Ska köpa nästa månad hade jag tänkt.
Jag letade däremot nya tröjor, så jag köpte en långärmad t-shirt med ”Rolling Stones”-motiv. Snygg som attan! Tycker oftast inte om dom, men denna var jäkligt cool. Den gick på ungefär 200kr.

Sedan så har jag inte gjort mycket. Tagit det lugnt, skrivit blogg. 5 sidor blogg för att vara exakt.

Jag fick ett brev hem hit idag med DVD-skivor. Det är min kompis Walle som skickat film från våran konsert i december 2005! Stenhårt! Fy farao så störd jag ser ut på scen, och så värdelös jag var att spela. Jag skäms som ett svin när jag ser den där filmen.
TACK WALLE!

Detta som kommer nu är helt otroligt häftigt!
Mamma skrev till mig idag och sa att jag fått ett paket på posten. Jag trodde hon menade Walles paket, Jag förstod ingenting.
Ni ska få se konversationen här:

Jeanette says:
Paket på posten???
Jeanette says:
NICKE

Jeanette just sent you a Nudge!

Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Hej hej!
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Va?
Jeanette says:
Du har fått ett signerat kort från Millencolin
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VA?
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
SKÄMTAR DU MED MIG?
Jeanette says:
och T-shirt
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VA???
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VAAAAA?
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
VAD FAN SÄGER DU?
Jeanette says:
och en sån där halsgrej
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Halsgrej? Halsband?
Jeanette says:
AVS: erik olusson
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
OMG
Jeanette says:
örebro
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
SKÄMTAR DU MED MIG? :-D :-D
Jeanette says:
va?

Jeanette says:
NEJJJJJ
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
omg = OH MY GOD
Jeanette says:
ok
Jeanette says:
Vem är erik
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
ENA GITARRISTEN!!!:D
Jeanette says:
ojojojojoj
Jeanette says:
Ja det ligger här
Jeanette says:
kommer på posten
Hebbe - haebster.se VIDEOBLOG! - I Japan. says:
Jävlar:!!! :D:D:D

__

Jag och mamma = helt tokiga.
Hur häftigt är inte det där?! Jag har sån otrolig tur, så jag kan nog inte beskriva det med ord. Det där gjorde verkligen min dag. TACK SÅ MYCKET JOHAN!
Millencolin har faktiskt hjälpt mig nu när jag längtat hem. Jag lyssnar ofta på skivan ”Home from Home”. Riktigt bra ska ni veta. Jag ska köpa Kingwood-skivan här i Japan. Såg den på Tower Records. Den gick på 100kr ungefär, så det är inte illa!

Nu ska jag nog lägga mig och lyssna på Millencolin.. Sedan sova! Kommer jag på något mer så skriver jag det så fort jag bara kan. Uppdaterar detta inlägg eller skriver nytt. Bilder lägger jag upp imorgon. Är dötrött idag!

Den sortens vänskap jag fått med dessa utbytesstudenter är obeskrivlig, ovärdelig och alldeles otrolig. Det är nästan som det där som alla "lumpare" pratar om. Deras kamrater ifrån lumpen. Vänner i vått och torrt osv. Det är exakt samma sak jag känner. Nästan som ett brödraskap. Något som aldrig kommer att brytas. Jag är evigt tacksam och dessa människor kommer att följa mig i mitt hjärta i alla dagar jag har kvar i detta liv.

TACK SÅ MYCKET FÖR ALLT! DETTA ÄR SÅ UNDERBART!

Orientering, Onsen och Otroligt.

2006-10-15T16:11:00.000+02:00

Hej kära barn! Jag tycker väldigt mycket om rubriken jag precis kom på! Vad tycks? Smart va?

Detta är faktiskt inte hela min blogg som jag kastar iväg nu.

Jag har varit på Rotary Orientation sedan i lördags, och kom hem idag. Det är typ lektioner vi har med andra utbytesstudenter som är här med Rotary. Övernattning och allt! Helt underbart.

Jag sitter och skriver bloggen nu i WORD!!! och har skrivit 2 A-4 redan. Teckenstorlek: 12.

Inte fy skam! Jag är dötrött nu.. Sov 2 timmar inatt.. Så jag skriver klart allt och lägger upp det imorgon med bilder från denna underbara upplevelse. Jag lägger upp en bild nu först så ni får ett litet smakprov, ok?

Om denna helg inte hänt nu så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Jag hade nog inte klárat mig då skulle jag vilja påstå. Allt va helt värdelöst förra veckan, och detta möte räddade mig. Så jag hoppas verkligen att ni är nyfiken på vad som står i bloggen! Fin fina grejer!

Jag, Trevor och Ian!

Från vänster:

Michelle, Niklas, Ian, Trevor, Allison, Marvin, Charlie, Estevao och Ploy.

Australien, Sverige, USA, USA, USA, Tyskland, Taiwan, Brasilien och Thailand.

Det var smakprovet. Ser ni hur lycklig jag ser ut på bilderna? Det är så det ska vara! Bloggen kommer som en stolstråle! Vi hörs imorgon. Ni kommer inte att bli missnöjda.

äckelblogspot

2006-10-13T16:38:00.000+02:00

Hej kära barn! Jag öppnar med en ursäkt.
Jag ber så mycket om ursäkt för att jag som vanligt är seg med uppdateringen.
Jag är väldigt trött nu för tiden. Psykiskt trött. Jag har ingen aning om vad det beror på, men det känns som om jag är på bättringsvägen. Har på senare tid umgåtts mycket med andra utbytesstudenter. Det har hjälpt en del.

Senast idag, så träffade jag en utbytesstudent! Kimmo från Finland. Det var jäkligt trevligt. Jag åkte till hans stad (Saga-chi), med min värdfamilj. Vi åkte och åt med Kimmo på en värdelös resturang. Men det var trevligt ska ni veta. Allt detta var arrangerat, så det var inte så att vi åkte dit och träffade honom i ohappa!

(Vi gayposar med mening)

Veckan:
Denna vecka har varit ganska lugn och skön.
I måndags var jag ledig. Det var en speciell helgdag. Vet inte vad den kallas, men mysig var den! Slappslapp! Jag har gått halvdag hela denna vecka pga att eleverna i min kära skola har haft ett prov. Dom har dessa prov en gång varje halvår. Helt underbart för mig. Jag har bara suttit och slappat hela tiden.

I onsdags,
Efter skolan, så åkte jag till en stad i närheten med mina värdsystrar, Toshie och Yumi, min värdmamma och hennes väninna.
Staden är känd för att det finns ett förundransvärt antal tempel där....
Och just ja. Världens största Buddha i brons finns där. Det var en bild av Buddha, liggandes.
Han vägde 600 ton och var 11m hög. Längden på sötnosen var ungefär 42m. Inte illa, eller hur?
Så klart så passade jag på att ta några bilder med gossen.

Detta sparades automatiskt. Allt ovanför. Förstår ni nu?

__________________________________________________

'¨KOSMOSblommor och VACKRA bilder. Tänker fan inte ladda upp dom igen.

Haha.. Helt ärligt.. Nu försvann allt jag skrivit igen.. Jag har suttit här i två jävla timmar och skrivit något helt otroligt jävla långt.. Hur FAN ÄR DETTA MÖJLIGT? ÄCKLIGA JÄVLA HORSAKER!

Jag har varit i Tenjin med utbytesstudenter. Vi tog jävla massa bilder som jag laddade upp, men det finns inte kvar, så jävla klart.

IMORGON SKA JAG TILL ROTARY ORIENTATIONMÖTE ÖVER HELGEN. TAR MED MIG KAMERA.

done

Det känns ju så jävla bra när jag aldrig har någon energi till att göra detta. Och när jag väl tar mig i kragen och skriver en hemskt lång blogg med MÅNGA bilder, så försvinner allt. That really keeps you going, right?

Jag blir så jävla sugen på att skriva en till lika lång! Det var så givande! Sadism. Google är ett gäng sadister. Grisiga jävla enucker.

Förklara för mig varför jag ska fortsätta med den här jävla grejen när det aldrig funkar som det ska?

Fredagen den 13e slog mig hårt

Veckan, trött och energilös.

2006-10-10T13:33:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu är det dags på riktigt. BLOGGEN jag väntat på. Bloggen ni väntat på!

Detta inlägg dedikerar jag till min kära syster Anna! Hon har inte kunnat se mina inlägg i videobloggen. Det här är till dig!

Jag har i en veckas tid gjort en del roliga saker, värda att minnas.
Det är faktiskt mycket här som händer som är värt att minnas.. Nästan allt!

Förra veckan så var jag på ett konstmuseum i Fukuoka.
Jag såg verkligen fram emot denna resa. Ty, jag trodde att jag skulle färdas med Design-elever i Highschool, andra året.. Icke! Det var ta mig fan Jr Highschool, första års elever! 13 år gammal. Med tanke på hur störda dom jäkla ungarna är så visste dom nog inte ens vad ett konstmuseum var, innan dom åkte dit.
Vi åkte dit för att det nu visas en utställning om Pompei.

Pompei är staden i Italien som år 79 e.Kr. föll offer för vulkanen Vesuvius. Den 24 augusti år 79 e.Kr. så begravdes staden av ett vulkanutbrott. Det häftiga är att den kvällen som vulkanen fick utbrott var då de firade Vulcania, festivalen för den romerska eldguden. Kunde Vesuvius planerat det bättre? Häftigt som fan tycker jag, ska ni veta.
På utsällningen så fanns det mynt, speglar, smycken och statyer från Pompei. Dessa saker har sedan 1748 grävts upp och en hel del av det placerats i museum. Det var så grymt häftigt!
Det fanns även vapen och rustning från gladiatorer. Och, det grymmaste av allt, människor som inte kunde fly. Dom har grävt upp små platser där människor begravts under lavan. Det var helt otroligt. Det var så otroligt väl bevarat. Man såg verkligen allt på människan. Det var iofs bara skelett kvar, men ändå! Grymt.

Jag hade ärligt talat uppskattat denna vistelse mer, om jag inte åkt med den årskursen jag åkte med. Små 13-åriga snorungar som jag mer än gärna skulle vilja krossa skallbenen på. Jag var så grymt förbannad på några av dom så jag måsta gå därifrån.
Dom sprang omkring och lekte inne på museumet, följde efter mig hela tiden och pillade på allt. Det är hemskt med japaner att de oftast måste pilla på allt som ser ut som att man inte ska pilla på det. Stora glaskupor som skyddar något värdefullt eller så. Hela tiden så klängde dom över och bankade på glasen som fanns där. Hade jag varit i Sverige och ungarna hållt på så där så hade jag nog skrämt upp dom så mycket så att de skulle kissa på sig. Om inte kastat ut dom därifrån. Varför säger inte lärarna åt dom när dom håller på så där? Personalen på museumet sade åt dom på skarpen ett antal gånger, men ändå så fortsatte dom.. Varför?
Jag är bara glad i alla fall att jag fick var där. Historia är min grej.

___________

I lördags efter skolan så stod jag och väntade på tåget hem. Jag stod och tittade på rulltrappan och såg folk passera. Rätt vad det var så såg jag en tjej med en mössa som det stod "FOO FIGHTERS - THE HIVES" jag blev helt till mig då och tänkte prata med henne och hennes kompis. Dom stirrade mycket på mig eftersom att jag är en viting. Det kom då fram en gammal karl. Han ställde sig en bit bort, jämsides med mig, och började röra sig närmre och närmre. Jag såg honom bara i ögonvrån. Sedan rätt vad det var så hörde jag "Excuse me! Do you mind if I practise my english with you?"(Ursäkta, går det bra om jag övar min engelska med dig?).
Detta är så klart ett helt normalt misstag från japanernas sida, att verkligen anta att jag är från USA, vilket jag nu inte är.
I alla fall så gick jag med på att han skulle öva engelska med mig. Hade det varit en yngre person så hade jag nog sagt att jag inte förstår engelska, jag är ju svensk!
Jag gick och hoppades att gubben inte skulle åka samma tåg som mig, men det skulle han så klart.
Vi satt och pratade hela resan, från Futsukaichi till Ogôri. 10-15min.
Det var trots allt ganska trevligt. Han var grym på engelska! Han har studerat engelska i 40 år, och är fortfarande inskriven på universitetet. 74 bast var gubben! Det var roligt att göra honom en tjänst. Jag känner mig så skyldig när jag träffar gamlingar. Klart man ställer upp! Underhåll gamlingarna. Frälsningsarmén existerar nog inte här i Japan, så dom har nog inte så mycket att sysselsätta sig med.

På lördagkväll så var det dags för BBQ-party! Det var jävligt roligt. Vi satt ute i garaget och grillade. Jag åt kopiöst mycket kött. Dom hade biff där och grillade risbollar. Jag tröck i mig minst 6st risbollar(dom är ganska stora!) och en hel del skivor biff. Jag blev inte mätt dock. Jag har nog aldrig varit riktigt mätt sen jag kom hit. När jag väl är mätt så känns det som att jag är hungrig igen. (Magsår)
En ren självklarhet är nu att jag blev utmanad i att dricka alkohol igen. Jag var med en liten stund, sen så slutade jag. Det är inte värt det! Japansk sake smakar seriöst aceton. Fy farao!
Men trevligt hade vi! Herregud ja! Kommer att sakna denna familj när jag flyttar ska ni veta.

___________

På söndagen så hade jag fritid, och tänkte åka till Tenjin(shoppingstället). Men min värdmamma gav som förslag att istället åka till Kumamoto-chi, där det finns ett stort, stort slott! Jag ville mer än gärna åka dit!
Bilresan tog lite mer än en timme.
Jag, värdmamma, värdsyster och henne son, PLUS en kompis till sonen åkte dit.
När vi kom till staden så såg vi en massa konstiga utklädda människor. Det var tydligen en festival på gång, tillhörande det här slottet. Det var helt otroligt. Slottet är ifrån 1500-talet tror jag. Men det brändes ned på 1800-talet Byggdes upp igen vid 1950. Riktigt häftigt ställe! Det fanns gamla brev och vapen från de gamla tiderna (Inget svärd dock.. en sabel bara.).
Jag såg även gamla samuraj-dräkter! Förstår ni hur jävla häftiga dom var?! Jag tog faktiskt bilder som jag kommer att ladda upp ganska snart. Det var så häftigt. Kungarnas dräkter var så mäktiga och ståtliga. Det var en kung som tassade omkring med en hatt gjord i metall, som var nästan en meter hög. Grymt häftig hjälm! De flesta hjälmarna hade också tillhörande hak/hals/kind -skydd! Järnmasker. Ungefär som i "The Last Samurai" med Tom Cruise. Mäktigt. Ni ska få se bilder och skita knäck som jag gjorde.
Mer om detta när bilderna kommer. Då ska jag skriva om parken vi senare åkte till.

På kvällen när vi kom hem så fick jag en gåva av min värdkusin och hennes man! Yuki och Daishirou!
Det är en dräkt som den japanska maffian använder. Riktigt svåra att få tag på är dessa, och egentligen inget man vill ha om man står rätt till i skallen, vilket utesluter mig. Jag är helt överlycklig till min nya dräkt! En bild på detta får ni ej se. Jag vill inte lägga ut bilden på internet. Om jag använder dräkten utomhus här och går till 7-Eleven som är 3min härifrån så blir jag troligtvis skjuten av nån yakuzanisse. Risken är tydligen väldigt hög. Dräkten jag fick symboliserar en stor och ökänd klan här i trakterna. Den största faktiskt. Jag åkte förbi deras område en dag i staden Kurume. Vid gränserna så står det en polis och håller vakt med farthinder och gråsuggor och bommar osv. Så jäkla mäktigt! Jag ska använda den i Sverige ofta, och skrämma livet ur min lärarinna i japanska, Yukiko!

___________

Idag så har jag pratat med storebror Rickard, mamma Jeanette och min systerdotter Alva, med hjälp av Skype! Det var så jäkla häftigt. Köpte mikrofron idag med min värdbror, så nu kan jag prata med människorna hemma, gratis! Underbart.
Det är helt otroligt vad som händer på knappt två månader. Det var då jag träffade henne sist. Alva pratar och står själv! Helt otroligt! "MMMMMPA" säger hon. Hon vinkar till och med när jag säger hejdå i telefonen! Det är min underbara systerdotter det! Längtar obeskrivligt efter min familj hemma.

Som sagt så lägger jag upp bilder snart. Imorgon antar jag. Jag ska skriva mer om min dag i slottet då. Det blir najs.

Förlåt för förseningen av allt. Har ingen bra bortförklaring, men jag är väldigt trött dessa dagar. Bilder har jag tagit ska ni veta, så inga problem där. Jag dokumenterar allt som händer mig så jag inte glömmer.

Ha det så bra! Det blev inte så stort detta inlägg som jag sa igår. Men som sagt, mer imorgon med bilder och allt!

GODNATT!
Klicka på reklamen, och glöm inte videobloggen! Inget nytt inlägg, men titta på de gamla!

väntan.....

2006-10-09T15:11:00.000+02:00

Hej kära barn! Här kommer dagens (förra veckans) blogg! Jag har varit lite lat och ganska trött på sistonde, men det blir ändringar!

Jag märkte nu, att det jag skriver blir för mycket för att jag ska hinna med idag. Jag fortsätter imorgon och kastar in ett, förhoppningsvis, monsterinlägg!

GODNATT

Videoblog #4

2006-10-06T15:49:00.000+02:00

Hej kära barn! Jag har varit lat, igen.

Idag släppte jag en ny videoblogg. Den handlar om vad jag gjort idag! Tro det eller ej!
Jag gick bland annat till 7-Eleven och filmade lite..

Jag vet att kvalitén på min blogg har sjunkit nu eftersom att jag kastar upp filmer. Men jag ska bättra mig. Har lite energi nu för tiden bara.

http://www.haebster.se/videoblog.html

Tack så mycket!

Försök att klicka på reklamen!

Jag tror vi slog rekord igår med besökare! 181 besökare! Jag tror vi ligger på 542 besökare på 4-5 dagar. Det är bannemig inte illa!

Sov så gott!
Imorgon ska jag på BBQ-fest. Kameran följs med!

Godnatt! Tack för allt!

Videoblog #3!

2006-10-05T16:31:00.000+02:00

Hej kära barn! Idag har jag varit lat igen.

Idag var jag lat. Jag orkade ej skriva blogg idag. Känner mig lite krasslig, ärligt talat.

I dagens videoblogg så visar jag hur en japansk toalett ser ut, och badrummet!

http://www.haebster.se/videoblog.html

ENJOY!

Klicka på reklamen och rösta på min blogg!

Tack och hej!

Videoblogg #2!

2006-10-04T15:09:00.000+02:00

Hej kära barn! Idag är det dags igen!

Nu finns videoblogg #2!
Dagens videoblogg är på engelska. Hemsk engelska.

http://www.haebster.se/videoblog.html

Jag kan glädja er med att säga att den riktiga bloggen, skriven för hand, kommer imorgon!
Jag ska filma på skolan imorgon och i ett konstmuseum.

Tack och hej!

VIDEOBLOGG

2006-10-03T14:36:00.000+02:00

Hej kära barn. Idag skriver jag ingen blogg, för att jag inte har något att skriva.

Men jag kan med glädje meddela att jag nu börjat med videoblog, så jag har laddat upp gårdagens inlägg nu, och länkar detta!

http://www.haebster.se/videoblog.html

På svenska just nu, men jag håller i framtiden denna blogg på svenska, och videobloggen på engelska.

Drömmen, Rotarymöte och Gitarren.

2006-10-02T14:05:00.000+02:00

Hej kära barn. Jag börjar bloggen med min dröm som jag hade inatt.

DRÖMMEN:
Inatt så drömde jag något riktigt konstigt. Jag drömde att jag plötsligt vaknade upp hemma i Sverige. Känslan jag fick i drömmen är så obeskrivligt obekväm. Det värsta ur denna dröm var att den utspelade sig efter att jag avslutat mitt år här i Japan, som för övrigt bara varade i 5 veckor. Jag försökte förklara detta för mina föräldrar att jag inte avslutat mitt år här i Japan, men de envisades om att jag var hemma nu och att det redan var klart.
I min dröm så var ingenting sig likt där hemma. Alla hus var annorlunda, och vi hade stora hamnar på landets västra sida (även fast jag befann mig på kära östkusten), som bestod av stora shoppingcentrum och fartyg. På samma gång så verkade det också vara en flygplats.
Vart man än gick så var det rullband eller rulltrappor.
Det jag tänkte mest på och fortfarande tänker på är att, när jag tittade upp i skyn så var allt mörkt. Det var lila, rött och svart uppe himmlen. Konstant mörker.
Vad ska detta betyda? Jag förstår ingenting.
Jag kände mig så lurad i drömmen, så jag bestämde mig för att åka tillbaks och avsluta mitt år i Japan.
Mamma och pappa vägrade släppa iväg mig, men jag åkte ändå.

POFF så vaknade jag.

Vad betyder den här drömmen? Det var inget annat än obehagligt.

___________________

MÅNDAG:
Dagen började med uppstigning klockan 06:40. Alla verkade stressade här i morse, och jag fattade inte vad som hände. Värdpappan drog iväg vid 6:50. Det var en massa människor utanför våran dörr, och min värdmamma hade en bricka med ungefär tio kaffekoppar.
Värdpappa hade sina golfklubbor med sig, så jag antar att han ska iväg på nån golftrip.

Denna morgon så var jag riktigt seg. Vi skulle ha en uniformscheck på skolan. Jag fattade inte så mycket av detta, men vi skulle i alla fall ha hela våran kostym på oss. Kavaj, byxor, skjorta och slips. Mer om det sen.
Jag satte mig och lirade lite gitarr på morgonen innan jag skulle åka. Det är så otroligt skönt att kunna spela elgitarr igen! Jag har spelat sönder fingrarna känns det som, och det ser ut som så också. Underbar känsla.

På skolan så hade jag bild som första lektion. Detta betyder att jag får sitta i datorsalen och leka i Photoshop. Det var ganska roligt, men så klart långtråkigt. Jag sitter bara och gissar mig fram när jag är där. Jag har däremot skapat några mästerverk ska ni veta! Ska försöka ladda upp dom när jag har lektionen igen.

Vid lunchtid så skulle jag åka med min Rotary-kontaktperson, Matsumoto-san, till en Rotarylunch.. Det dummaste med detta var att han skulle hämta mig, utan att på något vis säga NÄR och VART jag skulle möta honom. Så jag satt och pluggade medans han var i receptionen och yrade. Alltid när en elev ska få smäll och skäll av en lärare så ropar de ut hans/hennes namn i skolans högtalare. Men dom kunde så klart inte använda den till mig när jag skulle på lunch inte. Matsumoto-san åkte till lunchen själv, och jag blev idag utan lunch och utan månadspeng samt pengar till min telefon. Bajs.

Under sista lektionen så skedde våran uniformscheck. Alla elever skulle gå ut på skolgården. Killarna skulle till den stora fotbollsplanen utomhus, och tjejerna in till den stora gymnastiksalen (så klart). Det skedde grymt formellt. Jag anser att det exakt är som i ett fängelse. Alla elever fick stå klassvis i ett stort led i nummerordning. Den ordningen som jag förklarade i tidigare inlägg. De kollade:

*Om kostymen var hel, utan slitage.
*Att alla knappar satt där dom ska.
*Skärp på.
*Vita knästrumpor.
*Fingrar och naglar.
Och det roligaste för mig: Om vi följde skolans regler när det gäller frisyren.
Vi fick inte ha hårwax eller hårspray idag.(detta visste inte jag, så jag hade grymt mycket wax)Vi fick stå på ett led och buga väldigt fint. Sedan fick vi stå sidledes medans läraren gick och inspekterade noggrant. Jag vände mig om och frågade min klasskompis om vi skulle dra ned byxorna och smörja upp oss inför undersökningen som sker rektalt. Han fattade ingenting och log. Jag är inte förvånad. Han fick 4/20 på senaste engelskaprovet.
När lärarna gick förbi mig så tittade de jättesnabbt och sa:
-"Oh, ok! Good!". Sen var det inget mer med den saken.
En av mina klasskompisar har lite kortare hår i nacken än vad jag har, och han måste klippa sig lite till. Jag älskar mina små fördelar som jag har nu när jag är utbytesstudent. Hehu. Jag ska spara ut mitt hår så långt jag kan tills jag får en anmärkning.

Efter skolan så gick jag till tåget. När jag väntade på tåget så kom det en karl som är väldans rolig. Han ser lite knasig och farlig ut, men är väldans snäll. Han frågade vart jag skulle, och jag sa "Ogôri". Då sa pekade han på ett tåg som är det segaste (jag väntade på det snabba expresståget), och sa att det var det snabbaste tåget. Finns inget snabbare. Han sa detta endast för att expresståget inte åkte förbi hans station, och han ville åka på samma tåg som mig. Fuling.

Sedan jag kom hem så har jag inte gjort så mycket. Jag har städat mitt rum, och spelat en hel del gitarr.
Värdsyster Yumi och hennes dotter Saki kom förbi och åt middag med oss. Det var trevligt. Jag visade gitarren för Saki, och hon var både rädd och imponerad. Jag tvingade henne spela lite på strängarna, och hon förstod inte hur det kunde låta så häftigt (jag hade disten igång, så klart). Hon åkte in till sjukhuset idag för att det kliade i hennes öga. Det är jävligt förvånande, hur lite det egentligen krävs för att dessa människor ska se något som allvarligt. Jag hade lite ont i magen förr, och dom skrek direkt att jag skulle åka in till sjukhuset. Saki åkte in till sjukhuset idag för att hon var lite röd runt ögat och kliade. Hon hade väl fått något litet och irriterande där?

Citat: "Ta en alvedon och gå och lägg dig!" - Jeanette Frisegård.

Idag har jag pratat med mamma. Hon kom precis hem ifrån Norge. Hon sliter och jobbar hårt! Hon har varit borta i några veckor nu, stackarn. Det är inte några skift hon jobbat inte. Trevligt att talas vid! Vi hörs mer, mamma lilla.

Jag är ganska hemsjuk just nu och vill inget annat än att sova i min säng och äta svensk frukost. Namnam med lite bröd.

Jag vet ärligt talat inte vem jag är längre. Jag känner hela tiden att detta är som en dröm. Jag vet inte om det jag upplever är på riktigt, eller om det är en dröm. Jag vill inget annat än att vakna. Det känns som att jag tynar bort. Men det är så klart ett stadie i det hela. Jag drabbades väl ganska snabbt egentligen, sån tur är. Längtar tills jag orkar klättra ur det här träsket och verkligen njuta av den tiden jag har här. Jag längtar så.

Tack så mycket för mig! Jag försökte med videobloggen idag, men jag har fortfarande inte greppat hur jag ska kunna ladda upp filmen och länka hit. Det får bli imorgon

Jag har förresten lagt upp reklam längst ned på sidan. Jag behöver lite kosing nu när jag är här i Japan, så jag uppskattar om ni som läser bloggen kanske klickar lite då och då på reklamen? Det uppskattas mer än vad ni tror.

Tack för mig! Imorgon ska jag försöka hinna med mer, och hinna med lite bilder! Samt VIDEO!!

Tenjin, Kalas och GIBSON!

2006-10-01T15:27:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu har jag varit tyst i ungefär två dagar, så ni ska få en liten dubbel på ett ungefär. Precis! Här kommer bloggen.

Vi hoppar över fredagen. Jag kommer ärligt talat inte ihåg vad jag gjorde då.

LÖRDAG:
I lördags fyllde värdbrorsan år. Jag hade sedan tidigare bestämt att jag skulle till Tenjin, Fukuoka-city, med Jackie efter skolan.

Så på morgonen så höll jag på att missa tåget till skolan. Det var ganska roligt. Sprang på riktigt till tåget som en helt vanlig japan! Börjar jag gå över till den andra sidan?
Tåget var ganska fullt. Barn går i skolan även på lördagar här i Japan.(Vissa skolor. Jag går som sagt bara varannan lördag, halvdag.)
Varje morgon ser jag elever från min skola på tåget. Men det knäppa är att jag alltid ser en ny person från min skola. Det känns som att jag redan sett alla, men så är det inte! Skönt att bli lite överraskad ibland.

Jag såg inte den där tjejen som sitter och sminkar sig varje morgon i fredags förresten. Istället så såg jag den där karln som alltid går förbi tåget och pratar med sig själv.
Han gick med raska steg och pratade högt och tydligt, så som om han hade en grupp turister bakom sig. Han pekade på tåget och sa något väldigt högt. Alla människor tittade på honom, som var där i närheten. Jag började skratta. Han lät så grymt rolig, och engagerad i det han gjorde. Jag hoppas att jag, någon morgon, kommer att kunna fånga honom med kameran. Det hade varit så roligt. Då får ni verkligen se vad det är som får mig att vakna till på morgonen.

Åter till lördagen! När jag kom fram till min station och hoppade av tåget, så gick jag mot biljettkontrollen. När jag nästan var framme där så hörde jag:
- "OH!! NICK!! OHAYOUUUUUUUUUUU~~!".
Det var några töser från min skola som jag träffat några gånger och pratat med. Dom heter Ayumi och Hitomi. I fredags så hade dom en till tjej med sig som jag sett ett par gånger. Hon är en av skolans "badgirls". Har en liten grunge-look på gång. Håret är kolsvart och "grunge"-igt. Hon har sminkat sig så att hennes ljusbruna ögon ser nattsvarta ut.
Under sin skjorta så har hon en svart t-shirt med text på - vilket är emot skolreglerna. Fy fy!
Hennes namn kommer jag inte ihåg. Flickorna berättade för mig i lördags, men jag orkade inte lyssna, var så trött. Efter biljettkontrollen så skiljdes vi åt. Jag går den rätta och hederliga vägen, och dom går den svåra men lite kortare, som alla coola på skolan går.

Skolan var ganska långtråkig och lite meningslös. Jag började dagen med att sitta själv i biblioteket och läsa. Efter det så gick jag till lärarrummet. Det var dags för att ha engelska med favoritklassen!

Denna lektion så skulle vi lära eleverna att koppla ihop ord med siffror. Nästan som att man gör det med bilder. Vi gjorde flera omgångar. Detta skedde på engelska, men jag skriver det på svenska. Men första omgången löd:
1. Penna
2. Svan
3. En kvinnas bröst
4. Yacht
5. Krok
När läraren sa att nr 3 var en kvinnas bröst, så började ALLA skratta utom tjejerna. Då började jag tänka på det perversa Japan igen. Inte för att jag egentligen skulle bry mig ett piss om detta var Sverige, eftersom att det finns feminister där. Men VARFÖR sa han inte att nr 3 var en stjärt istället? Det hade varit så jäkla mycket enklare och mer jämställt, eller hur? Om killarna här i Japan bara hör ordet "tuttar" så blir dom helt till sig. Det enda dom pratade om var bröst, för resten av den där lektionen.
Men jag kan ju säga att lärarens snack om bröst inte slutade där.
I andra omgången så blev nr 3 "MORGON" istället. Och hur skulle vi koppla nr 3 med morgon? Jo, tänk dig att vakna upp bredvid en kvinna. Hon är nog oftast naken då, så man vaknar i ett par bröst.
Så sa han att det var. Killarna blev ännu mer pilska, och flickorna ännu mer obekväm. Jäklar tänkte jag. Nu får han väl sluta?

En sak han gjorde som roade mig var:
Nr 5 var "Hook", inte sant? Krok på engelska. Japaner kan inte skilja på F och H. Det är ungefär samma sak i deras språk. När han nu sa "Hook" så sa han "FOOK". Jag log som en tok när han sa det. Höll på att skratta en hel del. Han tog verkligen i när han sa det också. Gud så kul det var.
DET ROLIGA ÄR INTE ÖVER ÄNNU!
Andra omgången så blev nr 5 "Factory", fabrik på svenska. "Factory" uttalades "FUCKTORY". Då började jag fnittra lite. Men jag fick inte en kaka där utan strössel, ska ni veta. För att kunna koppla fabrik med nr 5, så sa han:
- "In FUCKTORY they do FOOK".
GODE GUD så roligt det lät. Jag tittade ner i bänken och låtsades som ingenting.

Efter denna lektion så hade vi "Long Home Room", vilket betyder att vi ska sitta i vårat hemklassrum i en timme, plus lite till. Det var ganska trist.
I slutet kom tjejerna i klassen fram till mig och pratade lite.
En tjej som sitter bakom mig i klassen, Natsumi, hade skrivit en lista med saker som jag skulle svara på. Hon sa "Chotto benkyoushimashita!" (Jag har pluggat lite, på svenska.).
Hon läste från listan och frågade mig några saker. Hur stor min familj var osv. Folk i min klass frågar mig ganska ofta vart jag bor här i Japan. När jag säger "Ogôri", och om någon av dom bor nära mig, så blir dom helt till sig. Knasigt. Förstår aldrig varför.
Efteråt skulle vi börja städa. Jag stod och tittade på. Då kom det några tjejer i klassen igen och började prata med mig och frågade om jag hade en telefon. Jag sa "Ja" och visade den. Då blev dom helt galna igen och sa att jag skulle ge dom min email. Självklart så gjorde jag det! Jag fick en massa, massa papperslappar som dom ville att jag skulle skriva på. Jag skrev på två, och sa sedan att dom fick skriva av. Mailen fick jag på kvällen, och dom fick mail tillbaks.. haha.. mer om det snart.

Efter skolan så skulle jag och Jackie som sagt till Tenjin, och dit drog vi!
På tågstationen så såg vi en till tant som pratade med sig själv.
Det är väldigt överraskande hur många det egentligen är som snackar med sig själv här i Japan. Dom är överallt. Läskiga människor!
Hon hängde med mig till Ogôri. Jag skulle byta kläder från uniformen till mina vanliga. Hon envisades om att ha sin uniform på(??????? VARFÖR?). Hon väntade på tågstationen medans jag sprang hem.
Min värdbrorsa kom förbi då när jag var hemma. Jag passade på att gratta honom, och sprang sedan vidare till station.

I Tenjin så gick vi ganska snabbt och åt. Vi käkade Yakiniku (grillat kött). Vi fick, som man alltid brukar få göra, grilla köttet själv. Det var trevligt! Jävligt varmt dock. Vi fick inga långa matpinnar som man lagar mat med. Vi fick sköta det med dom små. Det brann ju, för fanken! Brännskador på händerna nu!
Efter maten så gick vi till det närmsta arkad-stället. Det är sjukt så stort det är! Dom har en våning med presenter som man kan vinna, en våning med enarmade banditer, och en våning där man kan sitta och spela på hästar och fotbollsmatcher. Satsa pengar alltså. Det grymt roliga är dock att detta är datorbaserat. Det är inte riktiga matcher eller hästar dom lirar på. Helt jäkla otroligt. Jag fick mig ett gott skratt där.
På sista våningen så fanns det jag längtat efter.. Arkadspel!
Innan jag åkte till Japan så längtade jag efter att få träffa en massa riktiga nördar. Det ångrar jag nu att jag tänkte. Det är inget annat än sorgligt. Där såg jag en till kille som pratade med sig själv. Riktiga nördar finns det där.. Ojoj. Jag såg även ett miffo som hade klätt ut sig till en hushållerska. Hon var väl en 15 år i alla fall. Cosplayfjant. Helt värdelöst. Vi spelade ett fightingspel och gick sedan därifrån. Det var så hemskt.
Vi gjorde faktiskt inget speciellt där. Jag köpte heller inget. Vi gick omkring och tittade och pratade. Vi gick till ett ställe som heter "Canal City". Det är faktiskt ett stort shoppingcentrum med en vattenkanal i mitten. Otroligt vackert. Jag ska visa bilder imorgon när jag orkar ladda upp dom. Efteråt så drog jag hem. Jackie stannade kvar och kollade på bio.

När jag kom hem så hade dom ett litet kalas för min värdbror. Vi käkade maträtt där man får lägga i maten själv i en skål med kokande vatten. Jäkligt gott. Vi som var där var:
Värdmamma,
värdsystrarna Toshie och Yumi med deras familjer,(Toshies man och två barn, Sakura och Takeru. Yumi och hennes dotter Saki.)
Värdkusin Yuki och hennes man Daishirou, med deras son Rin.
Min andra värdkusin Hideki,
och självklart födelsedagsbarnet Takahiro, med frun Yukiko.
Vi satt i tempelrummet och åt middagen.

Vi hade jäkligt roligt där. Efter maten så satt vi och pratade. Jag lärde dom lite svenska.
Det var bara jag, Hideki, Daishirou, Yuki och Toshie kvar efter en stund. Så vi gick in i tv-rummet där dom andra var. Där blev jag erbjuden öl och sprit. Jag får tydligen dricka om jag sitter med familjen, och inte går ut någonstans. Det är då risken kan slå mig.
Först så satt vi och såg på en K-1 gala. Det var så jäkla bra! En massa legender som slogs.
Ernesto Hoost, Musashi, Bonjasky, Choi Hong Men och såklart Le Banner. Det var kval inför världstiteln. Intressant!
Jag fick en öl. Senare så körde Daishirou och Hideki ett litet sake-race. Daishirou blev sjuk av sake och hade rännskita hela natten. Jag och Hideki satt där och mumsade på en och en halv sakeflaska efter det. Vi satt och pratade musik, och spelade gitarr. Det var så jäkla roligt. Han är nog hur häftig som helst. När vi satt där så satt tjejerna i klassen och mailade mig på telefonen. Hideki och jag satt och skrev brev tillsammans och svarade dom. Jag undrar vad dom tror om mig nu. Hehuhö. Vid 02:30 så gick vi och lade oss.

SÖNDAG:
På söndagen så blev jag väckt vid 08:30. Kanske 09:00. Ganska osäker.
Det var min värdsysters son som hade en sportfestival på skolan, och jag var bjuden dit. Jag gick såklart och tittade. Jag hade så ont i kroppen och var rederligt bakfull. Inte lätt. Jag satt där och hejade i nån timme, sen fick jag gå hem och sova. Jag kom hem vid 13:30 och sov ifrån det till 17:00. Då kom min värdkusin med sin Gibson Les Paul STD Limited Edition. Fin som FAAN och låter som inget annat. Man kan vara hur dålig som helst på gitarr och spela med den där. Det låter ändå hur bra som helst. Jag får låna den tills jag byter värdfamilj, vilket sker i november. HELT UNDERBART! Fick med en Marshall VALVESTATE-stärkare också. Perfa!
Vi spelade gitarr idag från 19:00 till 22:00. Han tycker om Guns n' Roses, så vi har nött en massa låtar. Han är riktigt grym på gitarr, och har nu lärt mig introt och versen till "You could be mine". Nice nice! Ska spela så mycket jag kan imorgon.

Imorgon så ska jag på rotarylunch. Jävligt kul... Det värsta är att jag ska gå i skolan på morgon, sedan kommer rotarianer och hämtar på skolan, och skjutsar mig till lunchen. Där får jag sitta och lida i två timmar, och ska sedan tillbaks till skolan och lida ännu mer. Ta mitt liv tack?

Kom nu ihåg, blivande utbytesstudenter, att Rotarys regler SKA följas. Det ar inte så att man springer omkring och festar varje helg. Jag blir bjuden pa lite öl och liknande när jag är med min värdfamilj, inget annat. Det är strikt förbjudet att vara ute och supa pga risk för skador och att man beter sig illa. Jag vet att det lilla jag fått i alkoholvägar här, bara är i början. Dom vill att jag ska smaka på japanska saker, så jag smakar på japanska saker. Detta sker som sagt inom Rotary, och inte på min "fritid" med kompisar.

GODNATT gott folk.
Imorgon så kommer jag förmodligen att införa lite videoblogg. (Tack JarGeR, din fjant)
Snor idéen av en fellow-utbytesstudent som befinner sig i Kanada.

Besök mer och mer! Tipsa alla ni känner!

Blogg med Special: Vardagliga tankar.

2006-09-28T13:08:00.000+02:00

Hej kära barn! Dagens blogg är speciell. Jag skall skriva mina tankar och beskriva dom lite djupare! Detta som jag nu skriver kommer ifrån dagar i skolan och dylikt. Jag skriver ner i min lilla blå bok som jag använder i skolan, saker jag inte vill glömma.
Jag vill varna er känsliga läsare. Detta är helt oediterat. Jag skriver exakt som det står. (Det enda jag kanske gör är att lägga till lite extra. Saker som jag inte skrev ned på skolan.)

Jag skriver bloggen också. Den står längst ned.

>>KOM IHÅG<<
Allt det jag skriver är som jag upplever det.
Allt är inte fakta, och tro det eller ej, jag kan ha fel ibland.

Detta skrev jag idag.
28 september, 2006.
Morgon:
Varje morgon så ser jag en tös sätta sig på samma stol, i samma rum, vid exakt samma tid. Detta sker vid en viss tågstation som jag åker förbi varje morgon med mitt tåg. Även om mitt tåg är lite sent in till denna station så går hon ALLTID in i det där rummet när mitt tåg åker in. Det är inte så att hon hoppar av mitt tåg. Hon går in i rummet på en annan platå.
Det hon gör när hon sätter sig är att:
Ta upp en stor spegel, och en sminklåda.
Hon börjar med att böja ögonfransarna, och sedan lägga på mascara. Håret kan hon ta flera minuter på sig att fixa verkar det som. Det ser bra ut när hon sätter sig ned, och ganska fult när hon är klar. (Vi står på den speciella stationen i ungefär 3-5 minuter.
Ny dag imorgon, samma rutin.

Rent allmänt:
Japanska pojkar klipper ej sina naglar. Varken på fingrarna, eller på tårna. Det ser så jäkla snuskigt ut efter ett tag när dom är riktigt långa och kritvita i ändarna. Dom biter heller inte bort naglarna. Det är ju antingen eller! Men dom gör varken något av dom.
Jag har dock förstått att dom oftast inte gör det själv. Det är faktiskt deras mödrar som brukar göra detta åt dom. Min värdsyster klipper sin sons naglar lite då och då (Han är 13 nu tror jag). Skulle inte förvåna mig om hon klipper sin husbonds naglar heller.
Det sitter en kille framför mig i min klass som har riktigt långa naglar. Otroligt snuskigt. Fast jag såg en som slog rekord idag. Han går andra året i Jr Highschool, och sitter oftast framför mig när vi har matte. HEMSKT långa naglar. Det ser riktigt konstigt ut. Stackare. Jag vet inte om detta gäller i hela Japan, eller om jag bara överdriver. Men det verkar verkligen vara så här.

Rent allmänt 2:
Japanska klasslistor är annorlunda jämfört med våra i Sverige.
Först och främst så är det nummer längst till vänster, och sedan kommer namnen.
Listorna är uppbyggd i bokstavsordning. Enligt det japanska alfabetet.
A I U E O KA KI KU KE KO, osv.
Det är ganska logiskt, eller hur?
Det jag inte var beredd på var att killarnas namn skrivs först, och sen kommer tjejernas.
Så i alla klasslistor så börjar man med killarna, och sen ungefär vid mitten så kommer flickorna. Är inte det ganska superkonstigt? Könsdiskriminering kanske? Vad vet jag.
Alla elever i klassen har ett nummer. Det är beroende på vart man ligger på klasslistan.
Jag exempelvis är nummer 4X (vet bara att jag kommer på 40-någonting), i klass 1-4, eftersom att jag kom in sent i klassen. Jag ligger längst ned på listan.
Förr i tiden så tilltalades inte eleverna vid deras namn, utan istället sade läraren deras siffror. Detta är faktiskt ren fakta. Jag fick det förklarat för mig idag utav en lärare. Riktigt konstigt men väldigt roligt.
Men det jag tänkt på är att det fungerar som det gjordes i Tyskland på 30-40 -talet.
Elev 1-4, 4x - Jude 4031224.
Ser ni mönstret?

_______________________________________

Nu åter till dagens blogg!

Idag så väckte min värdpappa mig. Han har fortfarande inte greppat det där med tiden.. Han började skrika "GODMORGON!" klockan 06:42 istället för 06:45. Jag ska nog ta ett snack med honom jag!

Till frukost så åt jag det vanliga(Mjölk och flingor med yoghurt), och här kom det sedan en ny delikatess(?) till matbordet! Det är en traditionell kaka som är glutenfri, som jag köpte igår. Den lokala delikatessen från Dazaifu. Jag åt två sådana till frukost, och blev hur mätt som helst! Namnam!

På skolan så hade jag inte så mycket att göra idag.
Dagen började med matte på morgonen. Det var faktiskt lite skönt att börja med en såndan lektion. Det tråkigaste först, så jag får det gjort. Nice!
Efter matten så hade jag kalligrafi - skönskrift! Det var roligare än vanligt. Det är oftast en sådan långtråkig lektion.. Obeskrivligt tråkig. Men idag var den annorlunda.
Jag och Jackie fick se på när våran lärare gjorde kalligrafi på ett stort, stort pappersark, till en tv-sändning som skulle ske på skolan. Det är den lokala tvn här på våran ö(Kyushu), och den lilla turist-ön "Okinawa", som skulle börja deras sändning och hålla ett tal på våran skola, inför en stor festival(Kanalen heter NBK, tror jag). Det är ungefär som regionala nyheter. Jag förstod dock inte så mycket av allt de sa, så jag greppade inte när denna sändning skulle ta plats. Fast med den tur som jag har nu för tiden så antar jag att de redan haft sändningen.
Vilket fall som helst så blev det där pappersarket hur häftigt som helst. Min lärare i kalligrafi har studerat kalligrafi i 50 år. Han är en professor i ämnet, och är verkligen begåvad. Stadigaste karln jag träffat. Balansen han har när han drar igång med skrivandet är inte att leka med.

Efter detta så kom mr Livsey fram till mig och gav mig några böcker som jag skulle ha på mina Social Studies-lektioner. Det roliga är att jag slutat i den kursen. Men det blev andra ändringar på det också.
Japanska skolor är så jävla snåla, så eftersom att de nu redan gett mig böcker, så finns det ingen anledning för mig att sluta den där kursen (JAG HAR DEN MED FOLK SOM ÄR 13ÅR GAMMAL!), enligt han som har ansvar över mig. Jag såg på mr Livsey att han kände sig urdum när han sa så.
"You just have to deal with it for a little longer, ok?", sa mr Livsey. Det är ungefär som att han sa att jag skulle bita ihop och bara gå på lektionen.
Jag svarade dock:
"Uh.. Yeah, what ever. For a little longer? You mean one year?".
Jag har egentligen ingen anledning att bli sur på honom. Det är ju idioten som har hand om mina lektioner som sade nej. Jävla mupp. Det är samma fjant som tvingade mig att klippa håret. Dickweed.

Jag hade 2 timmars japanska idag. Efter den lektionen så gick jag ned till tv-sändningsrummet och lämnade en CD-spelare som vi hade lånat till japanskalektionen. Då träffade jag den där tjejen som varit i Kanada. Hon pratade lite med mig, och frågade sen om jag ville vara med henne någon dag och titta på fotografier som hon tagit när hon var i Kanada. Jag visste verkligen inte vad jag skulle säga. Det första jag sa var:
"Do you mean NOW? I have to go to class!". Hon förklarade att hon ville hitta på något efter skolan. Jag är inte så jäkla haj på att umgås med nån vanlig tjej efter skolan, så jag sa bara att jag skulle ringa henne någon dag.
Det roliga med det är att jag inte har hennes nummer. Höhöhö.
Jag är nog rakt igenom ond egentligen. Jag är bara ganska bra på att dölja det ibland.
Men mja, jag ska nog umgås med henne någon dag, bara jag får ha någon kompis med mig så att jag inte blir våldtagen eller antastad.

Efter skolan så har jag bara varit hemma och tittat på film. Jag gick sedan och åt hos min värdsyster.. Hon serverade fisk och vanligt kött. Här serverar i min familj så serverar de alltid en hel fisk, grillad. Denna fisk var inte så jättegod.. Den såg bara arg ut. Den hade huggtänder och var lite bränd på skallen.
Fast vem försöker jag att lura? Jag skulle nog också vara lika sur om jag precis blivit rensad och grillad. Och sist men inte minst bli uppäten, och senare åka ut bakvägen av en människa. Vem vill göra det egentligen?

Jag läste tidningen idag på skolan. Det finns en tidning som är skriven på engelska. "Tokyo Times" tror jag att den heter.
Det stod idag om en karl som för två år sedan, mördade en flicka på 7 år.
Det började så att han erbjöd henne skjuts när hon var på väg hem ifrån skolan, och slet istället med henne hem. När dom var hemma hos honom så våldtogs flickan.
Han tänkte släppa henne lös, men tyckte att hon var för smart, så han beslöt sig för att döda henne.
Om ni tycker att det är sjukt, så ska ni nog sluta läsa nu. Det värre kommer nu.
Efter att han våldtagit och dödat flickan, så tog han upp sin mobiltelefon och knäppte kort på henne. Kortet han knäppte med kameran använde han senare för att utpressa flickans mamma. Egentligen helt utan anledning. Han sa att han skulle döda hennes andra dotter, och som det verkar så skulle han göra det bara ändå.
Karln är nu i fångenskap, och hans dom blev avrättning. Rättegången avslutades igår.
Han skall hängas.
Juryn ansåg att han inte var tillräckligt frisk för att bli botad. Han hade även fler sexbrott på nacken. Han var verkligen så sjuk i huvudet, så ingen terapi tros skulle hjälpa.
Jag anser att avrättning igenom hängning, inte på långa vägar räcker för vad han gjort.
Frågan är nu:
Vad tycker ni? Vad anser ni är rätt att göra med en sån sjuk man?
Skriv det ni tycker i bland kommentarerna för detta inlägg.

Jag ska duscha nu, och sedan försöka sova. Ska nog se klart på Sagan om Ringen först...!

GODNATT gott folk! Tack för idag! Ganska konstigt inlägg, inte sant?

Tenmangu, Musik och Sagan om Ringen.

2006-09-27T15:02:00.000+02:00

Hej kära barn! Dagen har gått. Nu är det dags att höra ett nytt av mina våghalsiga äventyr!

Dagen lyder så, att jag klev upp vid 6:45, som vanligt. Denna dag började dock liiiite annorlunda.
Min värdmor var lite lycklig denna morgon för att jag berättat för henne vad jag tyckte om för mat. Då började hon tänka på vad hon kan duka fram åt mig.
Jag fick en risboll utav stekt ris med kött, en japansk brödbit som innehåller ris istället för vete, mjölk och flingor, yoghurt, och till sist en BANAN!
Jag åt upp allt utom bananen, jag var så grymt mätt. Hon skrattade lite och såg väldigt nöjd ut. Hon förklarade att, när jag åt så där mycket så slutar dom oroa sig över mig. Äter jag mycket mat så är det ett tecken för dom att jag mår bra. Skönt att dom slipper oroa sig i alla fall!
Jag fick en slant av henne på morgonen. Jag skulle köpa mat på skolan, och sedan till Dazaifu Tenmangu (Dazaifus tempel) igen. I Dazaifu så skulle jag köpa stadens delikatess. Det är en riskaka ungefär som har klet från börnor. Riktigt sött och slibbigt.. Jag älskar den kakan! Ska knäppa kort imorgon så ska ni få se. Jättegoda!

Innan jag drog till skolan så pratade jag lite med Robin på MSN. Jag ringde och pratade med honom när jag gick till tåget. Väldigt trevligt! Idioten ska komma och hälsa på mig nu när jag är här. NÄR vet vi inte än, men det ska han i alla fall göra.. Annars jäklar!

På skolan så var det måndagens schema som gällde, igen. Det var mig inget emot. Jag var med på en engelskalektion med Mr. Livsey. Det gick ganska bra. Ungarna har problem att vara tyst ibland, så man måste peta på dom och ge dom gaijin-blicken. (Utlänningsblicken).
Dom är duktiga ungar. Men jag förstår inte varför lärarna inte säger till dom att vara tyst på riktigt.
Om dom gör något fel, som t ex suddar så hårt på svarta tavlan så dom gnussar hål på sudden, så blir det ett jävla liv. Jag såg en elev få skäll så att han nästan grät pga det. Knäppisar..
Knaserier.
Efter detta så hade vi social studies med den där illaluktande kli-killen. Jackie satt bredvid honom idag. Hon fattade inte vad jag menade när jag sa att han luktade och kliade, men när hon satt där idag så förstod hon må ni tro. Vill lära mig säga åt honom att försöka sluta. Det blir inget bättre av att han kliar så där.

Det är roligare i skolan nu! Folk börjar prata med mig mer när de ser att jag pratar mycket med Jackie och förstår att jag har en röst. Jag försöker ofta med lite japanska, men vi går alltid över till kroppsspråk och engelska. Så svårt så svårt!

Efter skolan så gick jag och Jackie till Dazaifu Tenmangu. Templet. Det var vackert som vanligt! Vi gick in i en Zen-trädgård och tittade. Det är nästan mitt i staden, men när man är där inne så blir allt ko-lugnt. Inget kan störa en. Sån underbar känsla.. Obeskrivlig. Det tillhörande huset var jättemysigt, och hade gamla skålar och keramik, som förmodligen var minst 700år gammalt. Häftigt!
Vi gick sedan in i en japansk kyrkogård. Det var ett rum med en massa urnor och namn. Fint var det, och det luktade gott. Dom har rökelser hela tiden vid såna platser. Det första jag tänkte på när jag gick in där var likvakan jag var på. Det luktade exakt likadant. Så jag förstod vart jag var när jag gick in i det där rummet. Men som sagt, vackert och fridfullt.
Efteråt så gick vi ut mot själva huvudtemplet och jag tog en lapp från templet, som visar lycka och såna saker. Nästan som lyckokakorna på Kina-resturanger. Det finns antingen något positivt skrivet, eller något riktigt illa. Jag hade turen att få något positivt! Najs najs! Jag fick faktiskt den bästa man kunde få. Det stod något om att jag har väldigt god lycka framöver, och att allt kommer att gå bra för mig. Jag kommer att lyckas både konstnärligt och lyckas med pengar och arbete/skola och familj. Någon jag längtat efter mycket kommer att komma och hälsa på mig, stod det också. Jag längtar efter så många.. Undrar vem det är som kommer!
Det konstiga är, att jag verkligen respekterar denna religion, och börjar hårt anpassa mig efter den. Jag gör exakt som japanerna gör till såna saker. Ber ofta när jag är vid ställen som man kan be vid och sånt. Jag ber faktiskt för viktiga saker, som god hälsa och att min familj hemma i Sverige har det bra osv. Är detta likt mig? Börjar jag bli någon annan? Vem vet!

Det är en gata där som leder upp till själva templet, från tågstationen. Längst den gatan så är det jättemånga affärer och sånt. Jag och Jackie gick upp för gatan, och såg en klass med mellanstadie-elever som var ute på skolresa. När vi gick förbi (Två utlänningar), så började alla ungar titta och skrika att vi var häftiga. Sen följde dom efter oss och hälsade och sånt. "HELLO!!" "HELLO!". Vi ignorerade faktiskt dom. Det blir bara jobbigt. Det första och enda folk antar är att jag är en amerikan. Folk frågar mig direkt om jag är amerikan eller inte. Jag och Jackie pratade om det också, alla antar verkligen att man är en amerikan. Direkt efter vi sa det, så kom det fram någon och frågade om vi var amerikaner. Ironiskt.
När vi gick upp för den där gatan så sprang det också två tjejer fram till oss (~20år), och frågade om vi kunde ta ett foto. Vi sa "OK!" och väntade på att vi skulle få kameran. Men det var inte så att dom ville att vi skulle knäppa ett kort på dom! Nej nej, dom ville knäppa kort på oss två tillsammans bara för att vi är utlänningar. Helt otroligt. Vi båda blev ganska stöss och skrattade djupt efter det. Det var sedan också två styckna som verkligen ville att vi skulle ta kort på dom. Två killar i 25-års åldern. Jag tog fotot och gav tillbaks kameran. (Båda var asiater, jag antog japaner)
Dom sa "Thank you!", väldigt bra uttal osv. Då drog jag till en "Doitashimashite!", vilket betyder "ingen orsak". Den ena killen sa då "Sorry, I can't understand that. I'm korean!". Jag skämdes ganska rejält då ska ni veta. Dumma mig.

Efteråt så gick vi hemåt. Vi gick skilda vägar vid tågstationen.

När jag kom hem så sa min värdmamma att jag skulle gå in i vardagsrummet och titta. Där stod det en CD-spelare på standby. Jag satte mig ner i soffan och väntade på att hon skulle komma in dit. Hon tröck igång skivan som låg i, och det var Toshi från X-Japans nya skiva! NICE! Hon hade fixat fram den åt mig. Gud så snäll hon är den där damen! Ett hjärta av guld ska ni veta!

Jag åt hemma hos min värdsyster idag, som bor granne. Vi åt Yakiniku - Grillat kött. Det var gött som attans! Åt som en häst, och blev verkligen mätt.

Efter maten så gick jag och värdsysterns son, Takeru, till affären där man kan hyra film. Jag hyrde Sagan om Ringen-trilogin. Ska dra ett maraton nu snart och dra igenom alla filmer.. Underbart. Jag hyrde även "Leon" och "Whole Nine Yards" (Tror jag den heter), med Bruce Willis och Matthew Perry. Det blir trevligt att se på! Jag läser faktiskt Sagan om Ringen nu på engelska. Finemang! Svårt språk dock, men det går bra!

Imorgon har jag inga planer, så då ska jag nog skriva ned allt jag skrivit på papper den senatse veckan. Jäklar så mycket knäppt ni ska få läsa!

GODNATT! Sov så gott! Tack för alla besök och kommentarer! Give me more!

Skola, Samtal och Autograf.

2006-09-26T16:39:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu är det ännu en gång bloggdags!

Denna dag har varit ganska lång och enformig, men det har också hänt helt otroliga saker. Det skall ni minsann få höra!

På morgonen så klev jag upp som vanligt vid 06:45. Jag var ganska seg denna morgon och missade nästan tåget därför, men varför stressa? Jag hann i alla fall.

På skolan idag så hade jag många perioder där jag fick studera själv. Det är alltid skönt. Jag förstår dock inte varför dom tvingar mig att gå på lektioner som jag inte ens förstår. Klart att man lär sig av att lyssna, men njaa.. Varför ska jag då lyssna på lektioner som 13åringar har? Det är bara jobbigt att spendera tid med dom.
Jag hade dock 1 lektion med dom snorungarna idag. Egentligen två, men den andra var inställt. Helt underbart. När man har inställda lektioner så byts dom oftast ut mot något annat. I mitt fall så får jag gå till biblioteket och plugga japanska. Det har jag som sagt inget emot.

Mr Livsey har nu gjort klart mitt nya schema, där jag bytt bort alla mina lektioner med 13-åringarna. Jag har istället en ny lektion då jag studerar själv, två engelskalektioner och en japanska. Det är ungefär så tror jag. Helt underbart. Jag klarar nog inte av att sitta bredvid den där killen som stinker så illa. Jag skrev allt jag tyckte och tänkte när jag satt på en lektion med honom idag. Det var så vidrigt. Jag ska skriva det imorgon vad jag tyckte. Pappret ligger i väskan, och jag orkar inte gå och hämta det.

Efter skolan så frågade Jackie om jag ville följa med till Dazaifu-Tengu (?) igen. Det är ett av Japans äldsta tempel. Samma som jag var på förra veckan.
Jag orkade inte hänga med idag riktigt, så vi drar imorgon istället. Vi ska även till Tenjin, Fukuoka på lördag och titta lite i affärer. Det blir nog prima.

Efter skolan så gick jag upp på mitt rum och sov i nästan två timmar. Sedan så gick jag ner och åt lite. Efter maten så satt jag, värdmamma och värdsyster Toshie och pratade i tre timmar sammanlagt. Toshie gick efter 1,5 timme. Då kom istället min värdkusin, vars namn jag inte är helt 100 på. Hon jobbar på en bank i Fukuoka.
Min värdkusin hade med sig en present till mig. Hon sa "Autograph", och gav mig en stor påse. Hon sa sedan att jag skulle titta och gissa vem det var. Mitt hjärta började dunka jättesnabbt, nästan som att man väntar på ett svar om man ska få leva eller dö.
Mannen som skrivit sin autograf på det är TOSHI från X JAPAN! Helt jävla otroligt! Han är en kund på hennes bank och hade varit inne där den 23 september senast. Chefen på banken, som också är Toshis vän, och min värdkusin, berättade om mig för Toshi. Dom sa att jag är en svensk utbytesstudent som älskar J-ROCK och främst X Japan. (Jag har för övrigt aldrig träffat den här chefen)
Sedan frågade dom om Toshi kunde ge mig en autograf tillägnad till mig.
Det häftiga här är att Toshi inte skriver autografer till folk längre. Men han gjorde det till mig som ett undantag! HELT OTROLIGT! Han fattade dock inte att han skulle skriva "Nick", eller "Nikurasu", så det blev något med "Shin-san" eller vad det står.
Förstår ni hur lycklig jag är? Detta är helt otroligt. Inte nog med detta!
Jag sa till min värdkusin efter att jag fått presenten och tackat, att jag vill träffa Toshi! "AITAI!!!", sa jag. Vilket, enligt dom, betyder "VILL TRÄFFA!". Hon sa då att han kommer tillbaks nu i december. Den 23 december rättare sagt. Då ska jag få åka ner och träffa honom, och sedan gå på en av hans konserter! Är inte det här hur tufft som helst? Jag undrar om det verkligen blir så här, det är för bra för att vara sant.

Min värdkusin gav mig autografen inplastad. Hon sa att han var den sista som tog i pappret. Hon hade tydligen lyft upp det igenom att lyfta pappret på kanterna och sedan stoppat in det i en plastficka som hon senare förseglade.
129milj invånare i Japan. Jag bor i Kyushu och fick en personlig autograf av Toshi från X Japan.. Det känns så overkligt, liksom allt detta. Jag undrar när jag kommer att vakna.

Här har vi den. Autografen.

Ja, så är det! Helt otroligt. Jag är så lycklig just nu. Jag har tappat all hemlängtan just nu för stunden också. Skönt.

Klockan är 00:17, och jag ska nog sova. Imorgon så skriver jag ett riktigt blogginlägg och kastar in några saker som jag skrivit i skolan. Det blir nog roligt för mig, liksom för er att läsa. Jag säger och skriver ganska knasiga saker när jag är förbannad.

GODNATT GOTT FOLK! Förlåt igen för ett sånt tråkigt inlägg.

Glöm inte att kommentera. Om ni nu vill att jag ska kunna kontakta er (ni som frågar), skriv för guds skull era mailadresser så att jag kan se dom, eller maila till haebster@gmail.com.

TACK och hej!

Helgen, Likvaka och Rotarymöte

2006-09-25T17:00:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu är det verkligen dags. BLOGG! Jag skall skriva om helgen och om denna dag.

Det blir intressant, eller hur?

Helgen:
Ja, helgen började egentligen med en lördag.

Lördag:

På lördagen så klev jag upp vid 7:30. Vi skulle åka till Yufuin vid 09:00.
Yufuin är en känd stad för turism i västra Japan. På samma ö som mig. Jag bor i Fukuoka-prefecture, och Yufuin ligger i Ôita-prefecture.

Information om Yufuin kan ni hitta här: http://en.wikipedia.org/wiki/Yufuin,_Oita (Engelska)

Resan dit tog ungefär 2 timmar. Vi åkte i två minibussar. Jag satt i framsätet av "barnbussen". Det var hela familjen som åkte. Värdföräldrar, värdsyskon med respektive. Värdkusin Yuki och Daishirou med deras son Rin var också med. Det var hur kul som helst. Jag delade rum med Daishirou. Men mer om det sen.

När väl kom fram så åkte vi inte direkt till hotellet. Nej, vi åkte till en nöjespark först.
Den hette ”Kijima Amusement Park”. Den är helt otroligt placerad – Mitt uppe på ett berg med en helt perfekt utsikt.
Karusellerna var ganska små för en som är 183cm lång. Jag slog i mina knän hela tiden när vi åkte bergodalbanor.. Det fanns 4-5st där i området. Otroligt! Ganska sega bergodalbanor dock. Inte alls så roligt. Höjdpunkten var ”Bird-Man”. Jag åkte den med min värdkusin, Yuki. Hon älskar också karuseller. Helst de värsta.
Man sitter fastspänd i en bungee-lina, och hissas upp i luften. Ganska högt upp ska ni veta. Sen efter det så släpper en spärr, och man flyger framåt i en sjujäkla fart! En helt otrolig känsla.
Själv tycker jag så klart att det borde ha räckt med att hissas upp. Hemskt att vara så där högt uppe! Jag har bara bild på när vi var på väg upp och när vi tog på oss dräkterna. Daishirou filmade när vi flög. Ska försöka lägga upp filmer sen.
Vi var i alla fall där i parken från klockan ~11:00 till 16:00. Sen drog vi vidare till hotellet. (Anledningen till att jag är kortfattad nu är för att skit-blogspot tar bort mina inlägg. Jag skrev jävligt länge och jävligt långt, men skiten försvann. VÄRDELÖST!)

Hotellet var jättefint och såg modernt och västerländskt ut ifrån utsidan. Hotellrummen var traditionella. Bilder finns nere i posten.
Jag delade hotellrum med Daishirou. Det var hur kul som helst. Han är riktigt rolig.
Vi satt och degade en liten stund i hotellrummet först, sen gick vi ned och badade i onsen!
Jag har länge längtat efter att få bada i en sån där värmekälla, men även varit lite skeptisk till det hela. Jag menar.. Klä av sig naken med en massa japanska män, efter all jag hört om hur pervers dom är? Precis som jag förväntade mig så fick jag en hel del blickar när jag kom dit. Men jag hade handduk över schnasen för det mesta. Det jobbigaste var däremot att vattnet var kristallklart. Det fanns inte en chans att jag skulle kunna sitta skyddad där. Jag tog mig i kragen och kastade bort handduken! Inga problem. Det var bara att bita i det sura äpplet. Nu när jag väl var där så skulle jag bada, punkt slut! Det är ju inte så att jag är där för deras skull.
Ni förstår inte hur skönt det var att bada där! Helt underbart. Vattnet kändes så otroligt skönt. En varm och stor bassäng! Underbart. Innan man hoppar in i bassängen, eller vad det kallas, så tvättar man sig. Noga noga! Inget snusk! Ganska tufft.
Efter vi badade så tog vi på oss hotellets morgonrockar. I Sverige så får man oftast en sliten, och snuskig vit badrock. Här i Japan så får man oftast en Yukata! En sån som jag använde på den där sommarfestivalen. Inte lika flashiga, men tuffa var dom! Finns en bild på det, men den bilden har jag ej just nu. Det kommer mera.
Vi sprang sedan ned till matsalen och åt! Det var väldans trevligt. Jag fick en stor, fin biff! Jag satt sedan och skämtade med min värdsyster när hon frågade vad jag ville ha att dricka. Jag sa ”BIRU wo kudasai!” (”Öl, tack!”). Och båda började sedan skratta. Sen sa att jag ville ha en cola. Jag fick en cola, och minuterarna gick. Sedan sa hon jättelyckligt:
”NICKU! Beer is OK! Hostfather says OK!”, eller något sånt.
Det var väl självklart att man tog emot då! Jag är ingen ölmänniska, men jag har nog aldrig uppskattat en vätska så mycket på länge. Japansk öl är faktiskt inte så illa. Tror märket jag drack hette Kirin. Välkänt märke. Ganska namnam! Svensk öl är inget för mig, men japansk öl funkar prima!

Efter maten så gick vi ut på en promenad i den lilla staden. Vi gick till närmsta kiosk och köpte öl och cider inför natten. Jag fick några öl och cider av min värdkusin. Jag drack bara upp en cider och två öl. Dom försöker verkligen testa en och se hur mycket man klarar. Jag ville inte skämma ut mig, så jag drack ganska sakta och tackade nej när jag druckit upp mina två öl och min cider. Förståndigt, inte sant?

Vi satt på hotellrummet en liten stund till efter det. Sen gick vi och tog kvällsdoppet. Inomhus onsen denna gång. Skönt som attan! Bastade även i en ångbastu. Kallt! Det var ingen hit, ångbastu inte!

Både jag och Daishirou var dötrött efter badandet, så vi gick och lade oss i vårat gemensamma rum efteråt. GOD NATT
_______________________________________

Söndag:

På söndagen vaknade Daishirou klockan 6:30. Jag förstod inte hur han orkade det, så jag låtsades sova, och somnade om lite då och då. Vid 8 så klev jag också upp. Han hade redan dragit och badat då utan mig, så jag struntade i att bada på morgonen.
Jag tänkte gå och bada lite senare istället, men då så berättade han att min värdmormor, som legat på sjukhus under en tid nu, hade avlidit.

Mina värdföräldrar hade åkt direkt när dom fick reda på vad som hade hänt. Ungefär klockan 1 på natten.
Vi skulle åka hem vid ~10:30. Men inte raka vägen! Vi åkte ned till shoppingstället i staden först och tittade. Där fanns det många fina affärer och massa människor. Jag såg 3st utlänningar! Blev helt överlycklig.. Hälsade dock inte! Var för feg.

Vi gick omkring där i ett tag, och åkte sedan hem.
Jag sov nästan hela resan hem. Skönt!
Väl hemma så fick vi vänta på att vi skulle åka till en likvaka. Jag har aldrig varit med om något sånt, så jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig.
Jag började fundera på vad jag skulle göra, och om liket verkligen var där på japanska likvakor. Tankarna som gick omkring i mitt huvud var:
”Hur gör man egentligen?”, ”Stryker man handen mot kinden och säger hejdå?”, ”Ber man en bön?”, ”Måste man verkligen vidröra personen?”.
Det som verkligen var något jag tänkte på var: ”Förväntas något speciellt ifrån mig?”.
Jag började fantisera om vad dom tänker göra med mig.
Jag kanske ska få ställa mig där och hålla ett tal, eller kanske att jag ska göra något typiskt svenskt, som vi gör när folk avlidit.
Jag har ALDRIG varit på en begravning, så jag är nog den sista som man ska fråga om en sådan sak i så fall.

Vi skulle alla vara klädd i svarta kostymer. Jag har ju ingen kostym här, så de sa till mig att jag skulle använda min skoluniform istället. Det gick bra. Saki och Sakura hade också deras skoluniformer på sig.. ”Battoboi”-Takeru däremot hade sina vanliga sportkläder på sig. Varför? Hans yngre syster hade sin uniform på sig, varför inte han?

När vi kom dit så var det smockfullt med folk, alla klädda i svart.
Jag tittade mot huset de var i, och det såg väldigt traditionellt ut. Jag trodde det var något sorts tempel. Men så var det ej. Det var en släktings hus. Jättevackert.
Alla dörrar var öppna i huset på den nedre våningen. Alla japanska hus här nere verkar ha ett litet rum med ett tempel. Vi har det här hemma, och i huset som likvakan skedde, så fanns det också ett sånt rum.
Min värdmamma och hennes syskon hade klätt det där rummet med vita lakan på väggarna, och en massa blommor och rökelser. Statyer och målningar av gudar. Det var jättevackert. Folk satt på knä i långa led. Syskonen satt på i ett led som ledde fram till ”altaret”, så att säga. Där skulle man sätta sig och vänta, och visa sin respekt igenom att buga framför den avlidnes släktingar. Alla syskon till min värdmamma grät, utom hon själv. Hon hade bara en liten tår i ögat.

När vi väl kom fram till altaret så skulle man stå på knä där framför och ha i sin hand ett sorts smycke som är gjort av en massa träkulor. Man ska ha den i handen och be framför altaret.

Jag tror det går till så här, kommer inte riktigt ihåg:
#1 Buga
#2 Lägg en peng i en insamlingsburk som står framme vid altaret
#3 Detta är lite svårt för mig att förklara.. Det är ett litet bord som påminner om en pall där detta stod på.. Det var nästan som en avlång bricka där det glödde lite kål eller vad det var. Över detta så skulle man då strö någon sorts rökelse, två gånger.
#4 Sedan skulle man slå ihop händerna och be en bön för den avlidne.

Jag tittade rakt fram mot altaret och mot blommorna och såg en liten kista som var där framme. Det var verkligen då det slog mig att den avlidne verkligen låg där. Jag tittade på ”Battoboi”, och försökte se vad han gjorde. Han lutade sig fram och stirrade på den avlidne, totalt respektlöst. Nästan som att han ville peta på henne med en pinne. Jag blev lite arg då, så jävla respektlöst. Jag ställde mig upp och lutade mig framåt och tittade på kistan. Där låg hon fridfullt. Det var en hel, vit kista i trä, med glas framför huvudet på den avlidne. Det såg verkligen så overkligt ut. Det var första gången jag såg verkligen såg en död människa. Jag tänkte goda tankar åt henne och gick sedan lugnt därifrån.

Denna ceremoni pågår ett helt dygn i alla fall. Man låter en liten eld brinna detta hela dygn tills den avlidnes begravning är slutförd (TROR JAG). Min värdmamma och pappa var där hela natten igår, samt värdsysterns syskon.

Efter vi varit där vid altaret så gick vi och satte oss i köket i det där huset. Jag har glömt nämna denna kille, men jag har en till värdkusin som heter Hideki. Han är 30+ och är för stunden arbetslös. Han lirar gitarr och åker snowboard. Hur tuff som helst.
Han är bra på att prata engelska, så jag umgicks mycket med honom igår. Han ÄLSKAR Guns N’ Roses och Aerosmith, så vi pratade lite musik och han lånade mig en Guns-DVD. Det var trevligt! Han lärde mig också lite fulheter på japanska.
”Nante kora?” betyder typ ”Vad fan tittar du på?” eller ”Vad i helvete vill du?”. Jag sa sedan det till min värdsysters dotter, Saki, som hela tiden kallar mig för ”OTAKU!” (Nörd). Hon skrattade hur mycket som helst och sa sedan ”SAYAKU! HAHAHA”. Det betyder ungefär att man är den lägste och en är en riktig fjant. Trevligt trevligt! Jag hade det ganska lugnt och roligt efteråt. Alla försökte få mig på gott humör, även fast de sörjde.

Efter detta så åkte vi hem och tog det lugnt. Jag gick och lade mig, men kunde inte sova så bra inatt. Längtade hem ganska mycket.
_______________________________________

Idag, söndag.

Söndagen har varit riktigt långsam.
Mina värdföräldrar kom hem och väckte mig på morgonen. Dom hade varit och vakat över modern hela natten.

Skolan är just nu inget att nämna. Jag mådde inte så bra och var jättetrött idag, så jag fick sitta i biblioteket och plugga japanska. Det var skönt och avslappnande.

Efter skolan så måsta jag åka på ett Rotarymöte. Det kändes värdelöst att jag måsta åka dit på min fritid, men så får det vara. Jag satt där från kl 18:00 till 21:00 och lyssnade på när folk pratade, och åt buffé. Det var ingen höjdare dock.. Bara massa fisk och inget ris. Tråktråk.
Jag pratade mycket japanska och engelska med folk som var där dock.

Min nästa värdfamilj har installerat Internet nu hemma hos dom för att jag ska komma dit. UNDERBART! Jag tackade så otroligt mycket.
Pratade även med några rotarianer som hjälpt mig lite där och pratat mycket med mig. Min nästa värdfamilj har ett företag som har en fabrik en bit ifrån Shanghai i Kina. Dit ska jag få åka och titta när jag vill i vinter.
Jag bor också väldigt nära Korea, så jag ska dit över en dag också och inspektera. HUR TUFFT SOM HELST!

I slutet av november så ska jag till Saitama också, dit där Karro bor. Jag ska se en U2-konsert. Det kommer att bli helt underbart. Inte helt 100% ännu, men det kommer nog att gå.

Jag blev även bjuden på öl när jag satt där med rotaryklubben. Dom älskar att testa mig verkar det som. Jätteroligt.

Japp.. Det var nog allt ifrån denna helg.. och idag.. Jag har inte så mycket mer att säga. Jag är lite mentalt handikappad nu efter allt som hänt och efter all hemlängtan. Blir nog bättre snart.

GODNATT ALLA! Förlåt för att sånt deprimerande inlägg.

PS!

En sak som jag ofta tänker på. Japaner och ticks! Det är helt otroligt så många japaner det är som lider av ticks. Inga små ticks heller! Enorma, verkligen, med inlevelse. Min värdsysters dotter har enorma ticks, och det blir bara värre och värre. Främst när hon äter. Då måste hon vinkla på näsan eller sträcka ut tungan och göra en massa grimager. Helt otroligt.

DS!

Jag och Sakura innan likvakan. Det där är min skoluniform, den kompletta.

Hotellrummet.

Hotellrums bild again.

Utsikt från en resturang vi var på söndagen.

Utsikt ifrån hotellrummet. Mt. Yufuin. 1600m högt.

Utsikten på väg ned ifrån nöjesfältet. Inte illa va?

Jag och Yuki på platån innan vi hissades upp i "Bird-Man"

Jag och Yuki innan "Bird-Man"

Tivoli, Onsen och Likvaka.

2006-09-24T15:37:00.000+02:00

Hej kära barn!
Helgen är exakt som det stod.. Men jag har faktiskt inte tid att skriva min blogg nu. Jag är helt slut, ärligt talat.
Jag skriver imorgon direkt när jag har tid efter begravning och sånt..
Igår, lördag, så åkte vi till ett hotell ute vid östkusten, uppe i bergen. Där fanns det värmekällor så hälften skulle räcka! På dagen så var vi på tivoli. Mer om det imorgon som sagt.

Personen som har dött är min värdmormor. 96 år gammal blev hon. Jag var på likvaka idag i några minuter, sen åkte vi. Första och sista gången jag träffade henne. Det var en fin vaka må ni tro! Skriver som sagt mer imorgon.

Godnatt! Nu ska jag sova.

Måndag, Photoshop och sällskap!

2006-09-21T14:46:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu är jag igång igen! Här kommer dagens blogg!

Innan jag börjar så tänkte jag säga att jag idag såg klart filmen "Saving Private Ryan".
Jag valde att hyra den filmen eftersom att jag sett den förr, men kommer endast ihåg handlingen samt krigsscenerna. Krigsscenerna är helt oslagbara. Så grymt realistiska och välgjorda! Det är skönt att kunna titta på filmer och försöka att analysera dom.
Enda sedan jag var liten så har jag sett på krigsfilmer och alltid sett amerikanerna som de goda. (Ganska självklart eftersom att alla filmer utspelar sig så.)
Men på senare tid efter deras idiotiska presidenter med noll koll, så har jag tappat allt det där.. Men sen egentligen när man tänker bakåt i tiden och ser på hur USA hjälpte till i Andra Världskriget så blir det lite kärlek igen. Det är helt otroligt hur mycket USA offrade i det kriget. Respekt!
Fast en sak.. Bara för att man nu hjälpt till en gång och lyckats så betyder inte det att man ska försöka upprepa historian och tro att det kommer att gå bra! Vietnam... Kuwait... Irak...
Ni frigjorde Europa och världen från Hitler, det borde väl räcka? Världen är tacksam, och kommer alltid att vara det. Ni kommer aldrig att kunna göra något sånt där igen, så lägg ner nu.
Onödiga blodbad och massmord.

Dagen började med att jag inte klarade av att kliva upp. Jag var helt slut imorse. Vet inte varför.. Jag lägger mig i tid och sånt. Jag låg och drog mig i 3min, och klev sedan upp..
Till frukost så åt jag som vanligt cornflakes och yoghurt. Gött! Värdmor gör också nån liten glutenfri brödbit till mig på morgon.. Den är bakad på rismjöl och ägg. Något mer var det också.. Gott som fanken är det iaf! Hon gör alltid en med en ostskiva på och en utan. Jag doppar den sedan i honung! Väldans gott ska ni veta!
Idag i skolan så skulle vi använda oss utav måndagens schema. Detta betyder att jag hade idrott idag. Jag har faktiskt inte varit med på idrotten sedan förra veckan. Jag försöker att vara med på så få som möjligt. Jag klarar inte av grejen att vi inte duschar efter gymnastiken. Inte för att vi tränar mycket.. Men våran "gymnastiksal" är en liten och trång dojo. Det finns ingen AC där, så värmen och fuktigheten är otroligt hög. Det hjälper inte heller att vi är runt 40-50st där inne som svettas och gör konstiga rörelser.
På dom flesta skolorna i Japan så är flickor och pojkar separerade på idrotten. En ganska klar självklarhet i vissa fall, men dom har inte ens upprop tillsammans. Oftast så är dom på helt olika ställen och har olika lärare. Skittråkigt. Allt sker i grupperingar här. Vad det än är vi ska göra så springer pojkarna till ena sidan av klassrummet och tjejerna till den andra. Idag när jag hade en engelskalektion med Mr. L så skulle alla elever para ihop sig med den som satt bredvid. Folk började byta platser osv endast för att dom satt bredvid en person i motsatta könet. Jag blev helt stöss. Vad är det med dom egentligen? Barnungar.

Jag pratade med Mr. L idag om att byta mina social studies-lektioner till något med en annan klass.. Jag förklarade att jag ungefär är 5 år äldre än dom som jag har dessa lektioner med, och att jag känner mig som Robin Williams roll i filmen "Jack" gör. En jätte i klassen. Det är bara hemskt. Det är till och med lite nedsättande att vara i den klassen. Det är absolut inte så att jag är idiot och inte förstår något. Det är japanska som talas på lektionstid. Innehållet som läraren går igenom ingår i allmänbildningen, så det kan jag utan problem.(Social studies - Geografi, Religion osv.)
Så, jag bad Mr. L att flytta mig till en klass med lite äldre elever. Jag förstår ärligt talat inte mindre när jag är på deras lektioner eftersom att det är språket jag inte förstår, och inte det ämnet. Så Mr. L sa att han skulle se vad som kunde göras. Han skulle även se om jag istället kanske kunde ha engelska med den där läraren jag hjälpte igår, med favoritklassen. Det blir nog bra!

Jag hade "Bild & form" idag också. Det var roligt som attans! Den ena veckan så är dom i datorsalen och leker med Photoshop, och den andra veckan så är dom i ett klassrum och målar för hand. Jag får dock sitta med Photoshop varje lektion, och det var precis det jag gjorde. Photoshop på japanska är svårare än vad det låter, men det är hur roligt som helst ska ni veta!
Läraren jag har i det ämnet är ärligt talat helt underbar. Hon och Jackie ska till Fukuoka i helgen och titta i "gamla stan". Dom frågade om jag ville följa med, men jag ska till Yufuin, Ôita-ken, och dega i en onsen. Underbart!

Jag och Jackie satt och lekte med datorerna sedan när vi hade social studies. Vi hade sedan lunch och gick till skolkafeterian och käkade mat. Hon tipsade om kyckling i currysås med ris. Det var gött som fanken! Men jag hade mer än gärna ätit stekt ris med fläsk istället. Ska göra det nästa gång!

När skolan slutade så gick jag mot tågstationen. Utanför skolans marker så stod det ett gäng flickor och väntade på mig. Dom går i parallellklass tror jag. De var väldigt trevliga att prata med. En av tjejerna bor i samma stad som mig, men hon åkte inte samma tåg som mig. Flickorna följde bara med till tågstationen, sen sa dom hejdå och gick vidare. Knasigt. Det var väldigt roligt i alla fall! Folk vågar hälsa på mig mer nu eftersom att dom ser mig prata mycket med Jackie. Det kanske är ett tecken på att jag inte är asocial och farlig.

Efter skolan så har jag faktiskt inte gjort mycket alls. Jag tittade klart på "Saving Private Ryan" och sov lite. Värdmamma gick upp och lämnade lite tvättade kläder på mitt rum och hon hade inte märkt att jag kom hem. Så när hon lade mina kläder i soffan så sa jag "Tadaima!", så lugnt som jag kunde så att hon inte skulle bli rädd. Men hon hoppade till och skrek. Sedan skrattade hon som en galning och bad om ursäkt. Varför bad hon om ursäkt? Det var ju jag som var dum nog att inte skrika högre när jag kom hem. Hon frågade om lov imorse att gå in på mitt rum. I Sverige är det ganska viktigt att fråga om lov att få gå in i någons rum, eller hur? I Japan är det 20ggr värre. Det är verkligen superhemligt. Man får absolut inte gå in i någons rum utan att man fått ett definitivt ja. Imorse när hon frågade mig så sa jag:
"Ja! Det är OK! På riktigt! (Detta på engelska:)"Du behöver inte ens fråga!". Det är ditt hus.". Jag vet inte varför, men hon verkade lite stolt när jag gav henne godkänt. Japaner är så roliga!

Idag så åt jag hos min värdsyster. Vi åt en japansk schnitzel. (Redning på min bestod av potatismjöl, lugn kära föräldrar.) Den var god som attans! Jag sa att det finns i Sverige också, men är inte på långa vägar lika god som den här i Japan! Det var en lögn dock. Inget klår mammas schnitzlar. Jag saknar maten hemma i Iggesund. Det hade varit så underbart att fläska i sig något enormt nu. Jag förväntar mig en enorm buffé när jag kommer hem ska ni veta!

På kvällen nu så hände något fruktansvärt. Bilden av detta kommer aldrig att försvinna. Jag ska nog inte skriva vad som hände här i bloggen. Skriver detta mest för att komma ihåg det. Fy farao. Ever heard of locks?

Tack för idag! Det har varit ünderbart rewligt. Jag hoppas att morgondagen blir lika rolig.

1450+ besökare! INTE ILLA! Jäklar så många besökare vi har här! Titta till höger iww menyn och rösta på Blogrankers.com! Det finns en länk till höger. Vi ska bli nr 1!

Godnatt! Hörs imorgon!

Douchebag, Engelska och Väntan!

2006-09-20T13:27:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu är det dags igen! Jag gör det omöjliga möjligt! Jag tittar på Saving Private Ryan och skriver blogg samtidigt. Imponerande, jag vet.

Idag så är det onsdag. Lektionerna på onsdagar är väldigt roliga! På onsdagar så agerar jag lärarassistent på två engelskalektioner. Det är veckans höjdpunkt. Utan tvekan det roligaste i skolan! Mer om det sen! Ni ska få höra hur min dag började först!

Jag klev upp 06:46 idag! Helt underbart! Jag fick sova en minut längre än vanligt. Det blir nog inte bättre än så.. Eller?
På morgonen var jag helt slut i huvudet. Jag var så obeskrivligt trött.. Tacka gudarna att jag var på 7-Eleven dagen innan och köpte is-kaffe som jag skulle dricka idag! Den hjälpte ska ni veta.
Jag har upptäckt att det går ett tåg kl 07:43 på morgonen som jag kan ta, istället för det lika långsamma som går klockan 07:33. OM jag skulle vilja komma fram till skolan tidigare så finns det även ett expresståg som tar 10 minuter från min station till skolan, jämfört med de vanliga 30! Men VARFÖR skulle jag egentligen vilja ta mig till skolan tidigare? Och VARFÖR skulle jag vilja tränga mig på ett expresståg? Det är helt otroligt så begåvade japaner är på att klämma ihop sig. Morgontåget är nog det bästa att se fram emot på morgonen:
Man kan titta på människor och samtidigt beundra japanernas gåva att klämma ihop sig på de mest udda sätt. Expresståget är ALLTID sprängfyllt med folk. Det ser jäkligt roligt ut när den sista, och den mest envise, ska klämma sig in. På expresståget så är alla sittplatser alltid upptagna, och ståplatser likaså. Folk envisas till och med att försöka få plats och låtsas som ingenting när dörrarna inte kan stängas för att det är så mycket folk på tågen. I de större städerna så jobbar det helt seriöst folk i tunnelbanorna som trycker in folk i tågen.. Smetade mot rutorna.. Helt otroligt.

Första ämnet denna dag i skolan var biologi. Jag hade den lektionen med J 3-A och Jackie. Det är nog utan tvekan den roligaste klassen i skolan. Jag har den klassen i engelska, mer om det sen.
Jackie och jag sitter oftast brevid varandra på denna lektion. Läraren är enligt mig väldigt snäll.. Men det första intrycket håller inte alltid i längden. Den enda anledningen egentligen till att vi har den lektionen är för att vi ska lära honom och klassen engelska.
Det han gör är att han frågar oss frågor på japanska, och när vi vill svara på japanska så avbryter han och säger:
"UPS! English please!".
Det är väldigt irriterande. Jackie berättade att han höll på så igår, men jag fattade inte vad hon menade. Jag hade inte upplevt det förens idag. Jackie sa:
"He's a fucking douchebag. Nevermind him."
Översatt så blir det ungefär:
"Han är en j*vla vaginalrengöringspumpspåse. Skit i honom."
Hon har ganska rätt där. Men äsch.. Skit samma. Det är faktiskt samma visa med han som vi har i musik. Den enda anledningen till att jag är där på musiklektionen är för att lära eleverna säga orden korrekt som finns i låttexterna. Det är ganska lönlöst, men jaja.

Jag hade efter det en engelskalektion med Mr L. Engelskaläraren. Vi undervisade klass J 2-A tror jag. Skitungar! Högljudda och nervösa hela bunten. Det underbara är att man får säga åt dom att hålla käften. Jag sa det lite snällt först.
"Shizuka ni!" vilket betyder "Var tyst!". Då sa en kille "SORRY!" och tittade ner i bänken. Sen var dom igång igen. Då gick jag förbi dom och sa "URUSE YO!" vilket betyder "Håll käften!", och då var dom verkligen tyst. Fjantungar.

Varje dag ser jag vissa lärare stå och skälla ut eleverna tills dom börjar grina. Såg en kille stå och gråta som om hans föräldrar dött idag för att en lärare skällde på honom. Läraren hade slitit i gossen så att skjortan gick sönder.. Helt sjukt! Jag och Mr. L pratade om det, och han anser att det är helt fel att aga elever. Vad lär dom sig? Dom får utskällning och stryk i nån minut, sen är allt som vanligt igen. Tacka vet jag kvarsittning! Har man haft kvarsittning 1 timme efter skolan så vill man aldrig mer göra det igen. Då låter man bli att bete sig som en stjärt dagen efter. Jag gjorde inte det, jag gick inte heller på kvarsittningen. Men det är jag det.

Efter detta så hade jag geografi och turism med J 1-A. Förmodligen den JOBBIGASTE klassen i hela skolan. Deras klass motsvarar 7an i Sverige. 7or som är lika stora som 5or, fysiskt och mentalt. Så jäkla jobbigt att vara i den klassen. En sak som är riktigt hemsk är att jag sitter bredvid killen i klassen som luktar. Han har utslag över hela kroppen också.. Det kan såklart bero på något annat, men han kliar sönder utslagen hela tiden och är helt sönder på armarna. Det helt otroliga är att han inte slutar klia heller. Han sitter och kliar som om hans liv var på spel - sen lägger han huden och sårskorporna på sin bok.. Sen blåser han iväg det på flickan som sitter framför honom.. Mysig kille! Han kliar även på benen och ryggen och magen. Efter det så börjar han rycka i sin skjorta och sina byxor så att det kommer ut en massa otrevlig lukt. Ruskigt hemskt..
Jag orkade inte mer än en lektion med den där klassen idag, så jag frågade läraren vi skulle ha i japansk litteratur om jag fick gå iväg till biblioteket istället och läsa en bok. Det gick jättebra. Han förstog nog varför jag ville gå.

Efter detta så hade vi matte. Jag somnade nästan på lektionen. Läraren är grymt tråkig och jag förstår ingenting av vad det är han säger. Dom pysslar med sannolikhet och sånt nu tror jag.

Men lektionen efter matten var den bästa! Då hade jag en engelskalektion med favoritklassen: J 3-A, och jag njuter verkligen av varje sekund. Killarna är lugna och vill alltid öva på sin engelska. Dom säger oftast de mest absurda meningarna som dom kan komma på.. Men det är roligt att höra ibland också.
Tjejerna frågar mig för det mesta frågor om hur länge jag blir kvar i deras skola, vart jag bor, hur gammal jag är, hur lång jag är, hur mycket japanska jag kan (?), och hur länge jag kommer att bli kvar i Japan. Idag så gjorde vi en övning då vi skulle välja ut två egenskaper som vi tycker bäst om en människa, från en lista. Klassen blev indelad i 6 grupper, och vi skulle komma överens i grupperna om vilka två egenskaper vi tyckte mest om. Vi fick en liten whiteboard med tillhörande penna som vi skulle skriva svaren på. Min grupp som jag hade hand om blev klar först (så klart). Gruppen jag var i bestod endast av tjejer + mig. Så direkt när dom var klar så började kladdningen på tavlan. Dom gjorde en fin ram och började göra en massa söta krumliurer. Sen när dom var klar med det så bestämde sig en av tjejerna att rita en bild på mig. Det gick undan ska ni veta! Och duktig var hon! Konstnär! Det såg jättehäftigt ut. Ovanför bilden så hade dom skrivit "Dear" och gjort en massa rosor runt. Jag skrattade bara och berömde henne på engelska.

Sen när denna lektion var slut så hade jag hemklass i lite mer än en timme. Klasskompisarna flög mest omkring och skrek medans jag satt och degade vid min bänk. Jag har förresten läst ut alla böcker jag köpt nu och är på gång att köpa nya.. Några förslag? Jag läste ut Charlie and The Chocolate Factory på ett dygn ungefär. Så mycket har jag att göra i skolan. Längtade så mycket efter att jag skulle få gå hem. Då kom jag på att jag skulle på Aikido klockan 17:00. Så jag ställde mig nere där jag skulle möta killen direkt när skolan sluta.. 16:15 var det idag.
Jag väntade och väntade, och han dök aldrig upp. Så jag gick hem. På fredag så har jag sista lektionen med honom, så jag kan lika gärna följa med då, inte sant?

Något mer har jag faktiskt inte gjort. Jag låg i sängen och vilade i några timmar idag bara. Skönt att dega ibland!

Imorgon så har jag inget planerat. Jag ska nog dra och fika någonstans för mig själv efter skolan. Mysigt och skönt! Köpa en bok? KOMMENTERA MERA! Ge mig förslag på vad jag ska köpa för bok! Kom ihåg att den ska vara på engelska.

Många många besökare! NICE! Fortsätt så! Glöm inte att kommentera!

Ps.
Jag ska segla på Walles måne. Lovely
Ds.

Orkan, Internet och meddelande.

2006-09-19T15:18:00.000+02:00

Hej alla kära barn! Internet är i full gång hos grannen, så inga problem där!

Jag har upptäckt att de flesta japanska hem använder WLAN. Senast idag när jag var hemma hos Jackie så såg jag att hennes värdfamilj använde WLAN. Mer om det sen!
Anledningen till att jag inte skrivit i bloggen är för att jag haft krångel med min uppkoppling (duh). Det enda som egentligen behövdes göra var att starta om routern hemma hos grannen. Det tog orkanen hand om när elektriciteten stängdes av.. Hihi.

Under denna tid utan Internet så har faktiskt inte väldigt mycket hänt.

*Jag har blivit bättre kompis med Jackie(den amerikanska utbytesstudenten). Det är faktiskt väldigt skönt. Jag har någon att prata med i skolan.
*Jag har upplevt min första orkan. Jag har upplevt vind som inte är en fis i rymden jämfört med vad vi har i Sverige.. Helt seriöst. Jag har varit med om att det blåst så mycket så TVn inte funkade i hemma i Sverige. Det är verkligen ingenting. Här blåser det så mycket så dom inte kan använda satellit-tv. Kabel-tv är obligatoriskt. Om japaner skulle börja sätta upp paraboler på taket så ska de nog vara redo att sätta dit en ny några gånger på hösten. Det blåser ibland så mycket så jag blir rädd. Orkanen gick dock väldigt bra. I början var jag ganska lugn och tyckte mest att det skulle vara roligt. Sedan när vi började smälla igen våra fönster med extraplåt på utsidan så började benen skaka. Dom skrämde även upp mig och sa att det var den värsta orkanen på 10 år. Jösses!
Det underbara är att det inte var så jättehemskt som jag förväntade mig. Den största skadan som skedde här hos min värdfamilj var att takplattorna gick sönder. Vi fick byta ut en hel del! I en stad i närheten så hade ett tåg vält pga den hårda vinden. (!) Tre människor miste livet allt som allt den kvällen.
*Jag har deltagit i en drejar-kurs. PRIVAT kurs! Det var jäkligt intressant och roligt. Jag skapade tre muggar och en skål som jag ska använda till mitt risätande!

Jag har gjort så mycket, mycket mer men glömt det mesta.

Igår och idag kommer här!

Igår, måndagen den 18 september.
Detta var dagen efter orkanen. Jag hade inte så mycket att göra och kände mig verkligen inte manad till att göra något ansträngande heller. Jag hade planerat att ligga inne och dega hela dagen. Men så blev det inte. Jag somnade vid 3-tiden dagen innan och tänkte försöka sova ut. Jag var helt slut i skallen efter orkanen.. Tro på fan att min värdpappa skriker och väcker mig klockan 8? Åjo.. Det slank jag inte undan. Jag trodde att han skämtade först.
Dom skulle använda mitt rum till reparationer på skadorna. Jag bor på övervåningen, och dom behövde mitt fönster för att ta sig ut på taket.. Jävla skit. Jag var helt slut. Jag hjälpte till lite, så klart. Vi höll på till klockan 15 ungefär med reparationer. Sen gick jag upp på mitt rum och tog en liten tupplur. Sov till kl 17. Blev väckt av att jag hörde värdbroderns röst. Jag sprang ned och hälsade. Han frågade om jag ville hänga med honom till You Me Town i Kurume. LÄTT! Sa jag och åkte med. Vi gick bara omkring och tittade egentligen. Yukiko och Saki var med.(Hans fru och värdsysterns dotter)
På kvällen sprang vi till filmbutiken och hyrde 5 filmer för 1050yen. Det är typ 63kr för 5 filmer i en hel vecka. Helt underbart. Vi stod och diskuterade filmer som vi tyckte om. Värdbrorsan och jag har ungefär samma filmsmak. Han såg att jag hade hyrt "Rain Man", och började då härma några repliker ur filmen. Det var skitroligt. Han är otroligt snäll min värdbror.
När vi kom hem, eller om det kanske var innan vi åkte, så stod det ett stort paket på bordet i vardagsrummet. Den innehöll en massa bakelser och sånt. Min värdmamma förklarade att det var en present till mig från värdmammas kompis dotter. Den 23-åriga tjejen som vill vara hemmafru, men är istället sjuksköterska.
Här har jag intalat mig själv att hon är så framåt för att träna sin engelska och för att hon är en otroligt snäll tjej. När hon skickar kakor hem hit av högt värde så blir jag lite orolig.. Jag tänkte ändå, "Äh.. Hon är bara en snäll människa! Inget mer med det!". Efter det så fick jag mjölken till kaffet som jag väntat på..
Det var ett meddelande med paketet.. Det stod:
"Hi!
How are you doing?
I've always wanted to meet you again..
See you soon
NAMN"
.....
Vad gör man där? Läser vykortet och tar det lugnt? Hon kanske bara vill träffa mig för att prata engelska. Inget konstigt med det! Hon är en snäll flicka!
Min värdmor ger mig sedan hennes telefon. I andra änden av luren så fanns den här tjejen.. Vad skulle jag säga?
"Hej, det är Niklas. Tack för bakelserna! Jag kunde inte äta en enda för att jag är gluten allergiker!".
Nej, jag tackade så mycket och lät henne föra konversationen. Det var bara pinsamt för mig.
Men jag tycker väldigt mycket om att hon är så snäll och trevlig. Det är skönt att kunna prata med folk ibland! Jag berättar mer om det här när det händer nya saker.. Tänk om hon ska följa med min värdfamilj på våran resa i helgen...?

___________________________________

Idag! Tisdagen den 19 september!

Denna dag var speciell i början! Vi skulle åka med våran biologiklass på klassresa till havet i Fukuoka! När vattennivån sjunker så åker min skola dit varje år och kollar förorening och sånt.
Jag drog till skolan i tid och väntade. Men pga orkanen så var resan inställd. Jag hade inga böcker med mig idag, men sån tur var så hade jag med mig en bok.
"Charlie and the chocolate factory". Roald Dahls masterpiece!
Jag har läst ut ungefär hela boken idag. Det har varit en långtråkig dag i skolan.
Efter skolan så hängde jag med Jackie till Dazaifu och tittade på Dazaifus stora tempel. Kommer inte ihåg vad det heter (så klart). Det är upp emot 1000 år gammalt. Helt otroligt vackert. Jag blev helt till mig när jag var där. Vi satt på ett café och käkade isglass (nästan som slush) med någon sorts mjölktopping på. Grymt stor var glassen också.
Efter detta så gick vi hem till Jackie. Jag skulle få se hennes hus och sånt. Hon åker med en annan förening (YFU). Det är nog det värsta man kan göra. Hennes värdfamilj är helt knäppa i huvudet. Värdfamiljens dotter är nu i USA som utbytesstudent, och anledningen till att dom tog dit Jackie var för att hon skulle hjälpa deras dotter med engelskan innan hon åkte. Sen när dottern väl åkte så blev Jackie kvar där med en familj som egentligen inte vill ha en utbytesstudent. Hon kunde nog inte hamna i värre sällskap. Familjen har inte åkt ut på någon resa, och kommer inte att göra det heller. Pappan i familjen är grymt sträng, och Jackie får inte ens använda internet hemma där. Värdpappan anser att hon ska hålla sig japansk och inte prata engelska. Hon ska inte sitta vid datorn heller för att hon får endast plugga japanska när hon är hemma. Helt sjuk gubbe. Hon har en till värdsyster där som är lika gammal som mig och går på universitet. Hennes värdsyster har en pojkvän som pappan inte vet om, och har nyligen tagit hål i örat. Värdpappan får absolut inte veta det. Om han nu får reda på detta så blir det helvete i huset.. Japan är verkligen annorlunda!
Hennes värdpappa är för övrigt en tandläkare. Han har inte gått någon högskoleutbildning för detta. Han började jobba som det direkt efter skolan som det verkar. Helt stört.. Värdmamman har gått högskola och universitet. Hon är sekreterare på ett företag.. Japan i ett nötskal.

Hemma här idag har jag inte gjort mycket alls. Jag gick hem och umgicks med värdsystern och hennes familj. Yuki var där med hennes lilla gosse. Dom lärde mig en massa ord på japanska (vissa kunde jag redan). Denna familj är jätterolig. Vi leker i vardagsrummet och svär hela tiden. Dom har lärt mig en massa olika ord till för att säga "bröst" och "stjärt" osv. Men det roligaste är att när vi äter här hemma så säger vi alltid "Itadakimasu!". Det säger man alltså varje gång innan man hugger in i måltiden.
Jag sa det idag när jag åt hos min värdsyster och hennes man stoppade mig och sa "Nej nej.. Titta dig omkring. Det är bara vi här. Du behöver egentligen säga "Jag börjar äta före alla er nu!". OK?".
Det är så otroligt skönt att ibland kunna leva i en familj som är lite avslappnad. Min värdpappa är verkligen japansk och kör oftast sitt race som alla andra japaner. Strikt och perfekt.

Japaner är som ni vet väldigt hygieniska av sig. Deras offentliga toaletter består av en toalettstol egentligen begravd i marken. Det är nästan som toaletterna i Turkiet, fast lite mer modernt. Mer än ett hål i marken så att säga. Anledningen till att dom har detta är för att dom inte tycker om att dela toalettsits med andra människor.. Jag fattar inte detta egentligen. Såna där skitsaker är livsviktigt för japaner. Deras tandhygien däremot är en annan femma.. Jag har nog aldrig varit med om något så här hemskt. Dom borstar så gott som aldrig tänderna här! Tänderna är alldeles svarta på insidan för att dom har matrester kvar där. Framsidan av tänderna brukar däremot borstas ibland, men inte insidan..
Min värdpappa brukar sitta och suga på sina tänder ibland. Han har en tandpetare i munnen och petar bort matrester från tänderna, och sedan börjar han suga på den.. Det är så jävla äckligt! Han gör det när jag äter frukost, och det är det värsta. Jag börjar verkligen må illa varje gång han gör det.. Fy farao! Bordskick är lika med noll också i en vanlig familj. Smask och bit i besticken som ingen annan. Lär er lite hyfs!

Imorgon ska jag stanna kvar och titta lite på Aikido efter skolan, var det tänkt. Vi får se hur det blir med den saken. Häftigt att se i alla fall!

Tack för idag! Underbart att se så många besökare på sidan! Förlåt för att jag inte skrivit i bloggen på ett tag. Det blir mer nu!

MAMMA VAR MIN 1000e BESÖKARE! Stenhårt! Grattis!

Godnatt gott folk! Godnatt!

hittat kallan

2006-09-16T16:41:00.000+02:00

hej kaera barn.

jag har hittat kallan till mitt internet nu. det ar hos min vardsyster. . de har alltsa inte blockerat mig i natverket.. varfor det ar sa har vet de inte. vi ska fixa med internet imorgon.. yeaaaah!!!

imorgon kommer det en fet javla orkan hit till japan.. jag ar skitradd och otroligt intresserad och nyfiken. ska film sa mycket jag kan. de stanger av elektriciteten imorgon ocksa om det blir allvarligt...

vi hors sa fort som mojligt.. ber pappa uppdatera om det ar nagot.

much love

NIKLAS

Internet trubbel

2006-09-16T10:18:00.000+02:00

Tyvärr har Niklas blivit utan internetuppkoppling så att han kan inte uppdatera den hära bloggen. Förhoppningsvis kommer det att lösa sig snart!!!

Skrivet av Niklas pappa.

Engelska, svenska och video!

2006-09-14T14:24:00.000+02:00

Hej kära barn! Här kommer dagens inlägg.

Jag klev upp 06:43 idag av att värdfar skrek: "NIKUUUUU! OHAYOUUUUU!". Eftersom att han inte förstått min regel ännu (väck mig klockan 06:45) så låg jag och drog mig i två minuter.. Lätt värt det. Jag var utvilad efter det! Jag stressade som vanligt på morgonen och tog tåget klockan 07:43. Det tar ungefär 30min för mig att åka tåg till skolan tror jag. Jag kan se ett helt avsnitt "SCRUBS" på min iPod utan problem. Det är roande när folk står och tittar med mig. Jag är för lång jämfört med dom så de ser aldrig skärmen riktigt. Jag brukar då sänka min iPod närmre marken så resten av människorna kan titta.. Hihi!

Skolan idag var ganska långtråkig och småtrist. Första lektionen jag hade var engelska. Jag skulle hjälpa en japansk lärare med lektionen. Lärarassistent! Lärarna säger alltid åt mig att gå fram till dom som har det svårast med engelskan. Oftast ett gäng trevliga killar! Blyga som fanken, men dom blir allt mer van.
Jag hade även biologi idag. Vi ska åka på utflykt nästa vecka till en sumpmark och titta på djurlivet. Det är faktiskt mitt i en stad i en vik (om jag förstått det rätt), där vattnet blivit bortföst av tidsvattnet. Det blir säkert väldigt roligt. Problemet är bara att jag inte förstår något.

Och nu om Kendon.. Min lärare pratade med mig idag om vad jag tyckte om kendon. Jag sa så klart att jag tyckte att det var hur tufft som helst, och verkade väldigt roligt. Men jag vill då absolut inte träna kendo. Även fast jag nu inser att det är så träningarna går till så är det helt vridet. Varför skulle jag utsätta mig för något sånt? Jag blir hellre slagen med vilja i en MMA-träning eller något. Det är i alla fall roligt.
Skolan ska tydligen ha en Judo-klubb också. Vi får se hur jag gör med skolklubb.. Jag vill bara träna som en tok.

Efter skolan så gjorde jag inte alls något mycket. Dagen idag har varit väldigt fattig på händelser. Det blir så mer och mer.. Långtråkigt och händelselöst. Det blir nog bättre snart antar jag.. Det ska komma en orkan hit på lördag och varar tills på söndagen.. Det blir intressant! Synd dock.. Jag tänkte dra till Tenjin på söndag och kika lite.. (Fukuokas shoppingställe).

Jag saknar alla utbytesstudenter så grymt mycket. Skulle verkligen vara roligt att träffa alla igen.

Nu på kvällen så drog jag och värdsyster till DVD/CD-hyrbutiken.. Vi fixade ett kort åt mig så jag kunde hyra filmer och musikskivor. Jag hyrde tre filmer.. "Rain Man" med Dustin Hoffman och Tom Cruise. "Catch me if you can" med Leonardo Di Caprio och Tom Hanks, och slutligen "Battle Survivor"! Bas Ruttens nya film!!! Den är säkert ganska kass.. Men fanken! Det är ju Bas Rutten!

Vet inte vad jag ska skriva mer. Är ganska trött och uttråkad. Jag ska försöka hitta på något imorgon så det blir ett roligt inlägg att läsa!

TACK för att ni läser min blogg! Välkommen alla nya läsare! Jag har haft räknaren uppe i en vecka exakt om 25 minuter! 817 besökare! INTE ILLA! Keep it going!

Tack för mig! Tack och hej!

Självstudier, Kendo och obehag!

2006-09-13T15:13:00.000+02:00

Hej kära barn! Jag skulle vilja börja dagens blogg med att skriva att jag inte tänker skriva något mycket idag.
Jag har något så otroligt mycket att berätta, men jag är verkligen inte på humör.
Jag skriver ned det för hand idag och skriver dagens blogg imorgon samtidigt som jag lägger av morgondagens.

Jag kan sammanfatta lite i alla fall..

Träffade en ny lärare idag som är från USA och heter David. Han är hur trevlig som helst, och är bara på skolan på onsdagar och fredagar.. Förmiddagar!
Den andra läraren som vars namn jag trodde var P.J. heter egentligen J.P. Han förkortar det så för att ingen kan uttala hans namn.

Dagen har annars varit ganska snabb och lugn. Jag hade som första lektion biologi eller vad det var med Jr Highschool-elever. Sista året på Jr Highschool. Två tjejer ropade på mig och sa att jag skulle sitta där. Vi tittade på nån film om fåglar och ena tjejen vill hela tiden att jag ska säga "Moe~~". Animefjant tror jag. Har aldrig fattat det där.
Jackie blev skitsur när hon inte fick sitta bredvid dom. HAHAHAHA. Hon fick inte plats. Giant muffdiver.

Dagen har varit bra i sig. Träffat och pratat med mycket folk.. På vissa Social Studies-lektioner sitter jag bredvid klassens luktpaket. Han luktar fanskap och har eksem över hela kroppen för att han förmodligen inte duschar. Han klöser hela tiden bort hud och sårskorpor. Jag vill bara säga åt honom att sluta, men jag kan inte säga det på japanska. Förstår han inte att det försvinner om han inte klöser och håller på hela tiden? UNGE.

Sen finalen på dagen.. Jag stannade kvar efter skolan för att jag skulle se på en Kendo-träning.. Men mentor är tränare för skolans Kendo-klubb. Karln är jättestor och stark. Han är otroligt snäll. Påminner om en stor gosebjörn.
Han är väldigt intresserad av min framgång på skolan och hur det går med studierna.. Vi satt och pratade en del idag, det var skitkul. Majoriteten av de som tränar Kendo på min skola är tjejer. Grymt snälla tjejer var det! Det var jättetrevligt att vara där. Jag blev serverad iste och dom försökte lära mig lite Kendo (slag och sånt), och japanska.
Det roliga var att dom frågade om jag hade flickvän i Sverige, och sen började dom prata om byststorlekar. Helt otroligt. "A-cup!", sen pekade dom ut vilka i gruppen som hade störst bröst, om jag fattade rätt. Jag blev grymt överraskad när dom började prata så där. Skrattade gott gjorde jag.

Allt var prima tills min lärare skulle hjälpa till i träningen. Han tog på sig sin dräkt och verkade meditera en stund. Det var nästan som i en film..

Han gick in mitt ibland killarna och började sparra lite och sånt. Sen började han köra något som liknar en clinch från boxning och sånt.. Det blev mer och mer intensivt och jag trodde bara att dom fulade sig lite, men så var det inte. Tränaren blev lite småtokig och pressade på killen som var hälften så stor. Tränaren tröck upp killen mot väggen helt obrydd om omgivningen. Han rev ned tavlor och teckningar. Han rev till och med ned en traditionell trumma som stod där och sket fullständigt i det.. Tränaren fortsatte bara pressa den där killen in i ett hörn. Tränaren tröck så hårt så han lyfte upp killen mot väggen.. Killen var livrädd och försökte ta sig därifrån.. Han skrek till lite och började slå läraren i huvudet. Jag fattade verkligen inget i början, så jag började småskratta lite. En tjej tittade på mig och gjorde "schh"-fingret.. Alla stod knäpptyst och tittade på. Efter ett tag sprang några fram och försökte lugna tränaren och få ned killen därifrån.. Efteråt så slet killen av sig hjälmen, packade ned sitt svärd och sprang därifrån. Tränaren skickade en elev efter honom för att kolla läget antar jag. Jag tänker fan aldrig träna Kendo. Det är hur tufft som helst, och verkar jävligt kul. Men det där tänker jag aldrig uppleva igen. Jag kände verkligen obehag. Min insida spändes och jag visste inte vad jag skulle göra.
Det är som när man tittar på en film på tv och det kommer en lite "erotisk"-scen. Ljudet är på hög volym och mormor sitter i rummet bredvid.. Förstår ni känslan? Tänk er det + att ni känner att erat liv är i fara. Inte roligt.

Efter denna incident så var allt som vanligt igen. Ingen visade att dom brydde sig. Läraren satte sig på knä och mediterade lite verkade det som.. Jag gick fram till honom och tackade för att jag fick vara på träningen och tittade och att jag skulle gå hem. Han var lugn och snäll igen.. Helknasigt. Japaner är så. Det är exakt som med "Batto-boi".. När han tar på sig sina kläder blir han helt annorlunda.. När han drar på sig sin karate-dräkt blir han helt annorlunda också. Samma med min lärare. Drar han på sig kendo-dräkten blir han en helt annan person.. Freaky.

Jag skriver mer imorgon. Jag har nog mer att komma med antar jag.. Bilder också! + filmer! Jag ska ladda upp filmerna och sedan länka så ni får se hur det ser ut på en kendo-träning!

TACK FÖR IDAG! 715 besökare! Inte dåligt! KEEP IT COMING!

Skjorta och slips, kullerbyttor och lögner!

2006-09-12T15:00:00.000+02:00

Hej kära barn! Nu kommer den - vinden i mitt segel! Bloggen!
Det är helt otroligt att vi fått så många nya besökare på sista tiden! 650 personer! Otroligt! Välkommen!

Dagen började SOM VANLIGT klockan 06:45. (Ni inser att jag kommer att öppna så gott som varje inlägg så här va?)
Idag planerade jag att använda långärmad skjorta för första gången och slips. Det var en hit. Alla tyckte att jag var konstig som gick över till det! Kortärmad är tydligen det bästa mina klasskompisar vet. När dagen var slut så hade flera i klassen tagit på sig slipsen.
Till frukost så åt jag Frosties, yoghurt och ägg med gurka på sidan. Äggröra rättare sagt.. Jag tycker inte om att äta ägg till frukost så mycket, men jag tvingar i mig det jag får.
Imorse var det hemskt.. Jag tog en tugga och tyckte att jag såg ett hårstrå.. Jag börjar tugga och röra om maten i munnen med min tunga.. Vad fan är det jag känner? ETT HÅRSTRÅ!
Jag försökte att hålla mig själv lugn, vilket jag gjorde! Det blev som Anton säger:
- "Om jag nu sväljer detta.. Spyr jag då?".
Nära var jag ska ni veta. Inte nog med det. Det första jag fick in i huvudet var pubis, sen var det klippt. Jag började att spänna min tunga allt vad jag hade! Jag öppnade gapet och hinkade i mig ett glas vatten.. Efter detta var allt bra, förutom att jag var spyfärdig för resten av morgonen..

Vad är det med mig egentligen? Varför tänker jag jämt på det värsta som kan hända ur en situation? T ex när jag åker tåg så tänker jag på vad som skulle hända om tåget fastnade i en tunnel och blev kvar där i ett tag.. En lång stund. Försöker man klättra upp till ytan, eller lägger man sig på golvet och hyperventilerar så man dör snabbare? Man gör alla andra en tjänst då kanske och suger upp all syre, eller vad tror ni? Vem skulle man äta först? Gamlingen eller ungen? Dessa tankar gör mig galen! Fast det är väl bra ändå? Då är redo när den stunden kommer!

Skoldagen började i hemklassrummet. Jag satt och kollade på tvn på morgonen. (Elever sänder nyheter varje morgon och kväll i denna skola. Det var samma som jag var med på min första dag.) Jag förstår så klart ingenting. Längtar tills jag förstår vad det är dom säger.
Efter hemklassrummet så drog vi till idrotten och gjorde kullerbyttor, IGEN. Men det var nog den roligaste lektionen jag haft på länge.
Apungen, skrikhalsen och wannabe-fotbollsspelaren som alltid ska vara så häftig och se ut som de "coola" killarna i trean skämde ut sig något så fruktansvärt.
Våran lärare i idrott, han som är fotbollsspelare på universitetsnivå, skulle visa oss en specialkullerbytta som vi ska köra nästa vecka. Den går ut på att vi ska ställa oss på händerna och sedan göra en kullerbytta utifrån den. För att underlätta detta för de som inte orkar sin egen kroppsvikt så skulle han visa hur han kunde hjälpa dom.
Apungen, skrikhalsen och wannabe-fotbollsspelaren hoppade upp och skrek att han var frivillig att testa. Underbart.
Han placerade händerna på marken och slängde upp sina ben i luften.. Han hade inte musklerna till att stanna uppe där med fötterna, så han slängde in hälen i lärarens ansikte i en jäkla kraft och fart. Det small till i hela idrottssalen (som för övrigt är otroligt liten), och alla började skratta. Jag, såklart, lät "HOOOOOOOOOO!" och hade handen för munnen som en äkta svensk!
Läraren klarade sig utmärkt. Han började inte ens att blöda. Men apungen däremot blev skiträdd och skämdes jättemycket. Resten av den dagen var han relativt tyst, vilket är positivt för mig. Det roliga är att de flesta killarna skrattade åt honom efter hans lilla hälning, så han blev sur när vi hade en kurs i ett datorämne. Han flög så klart på den minsta och vekaste av killarna i klassen, och han som särade på dom ropade efter mig för att jag skulle hjälpa. Vad hade det gjort för nytta? Det hade nog bara varit pinsamt. Men det gick bra. Apungen slet bara tag i skjortan på han som han flög på och försökte strypa honom. Tragiskt.

Över till lektionerna idag. Datorämnet vi läste idag skedde framför datorskärmar. Vi skulle lära oss att hantera Office-paketet. Jag sa att jag hållt på med detta förr, för att underlätta detta för min lärare. Han sa "Good! Good!" och frågade om jag ville nöjessurfa, men jag satt och lekte i Photoshop istället. Han skrev ut en bild jag gjorde och gav mig. Den ska jag spara som minne. Knäpper kort på den och lägger upp här asap.

Folk har blivit mer van vid mig på skolan och vågar nu komma fram och prata med mig.
Det är roligt när Jr Highschool-eleverna pratar med mig. "How are YOUUUUUUUU?! I'M FINE THANK YOU", är klassikern. Tjejerna i klassen är imponerad som attans för att jag kan tre namn av dom nu. Erika, Megumi och Miyuki.
Idag fick jag i uppgift av dom att lära mig tre namn till. Har dom uppskriven på ett papper. Ska lära mig tills imorgon.

Idag så hade jag "Social Studies" igen, två gånger faktiskt. Ena lektionen med elever från tvåan, och andra med ettor.. Jr Highschool båda klasserna. För att slippa tillbringa rasten med Jr. Highschool-elever så stod jag i trapphuset mellan Jr och Sr. Highschool. På den våningen jag gränsade mot Sr. Highschool så befann sig tvåorna där. När jag stod där så började ett gäng flickor skrika och hoppa. De skrek "HURRA!" på japanska och sånt. Sen såg jag en tjej som jag pratat med förr. Om ni kommer ihåg så är det den där tjejen som sa "I know your name!", första dagen i skolan. Hon bakom kameran?
Jag gick upp och pratade med henne i en liten stund och frågade varför dom där tjejerna hoppade omkring och skrek som dom gjorde. Det var tydligen hennes kompisar, och dom skrek så där för att jag pratade med henne.
Jag: -"Why are they screaming and jumping around like crazy people?"
Hon: -"Heh.. Uhmm... Because you're talking to me?".
Detta är för mig helt obegripligt. Jag säger det igen. Vad har jag åstadkommit? Jag är bara något som dom tycker likna en amerikan, inget annat.
Anton berättade att det är en grupp tjejer som står och väntar vid en trapp på hans skola varje morgon för att säga god morgon till honom. Samma sak där.. Helt jäkla obegripligt. Men roligt som attans.
Den där tjejen frågade mig i alla fall om jag hade mailadress till min mobiltelefon. Jag gav henne den, och var helt osäker på adressen.
Det är: hebbe@q.vodafone.ne.jp
Jag skrev: hebbe@q.vodafone.co.jp
...
Hoppas hon klagar på det imorgon. Jag kommer att förneka att jag skrivit fel. Jag tänker fortsätta inbilla mig att det där är min adress, punkt slut.

Efter skolan skulle jag titta på Aikido, som jag nämnde..
Jag stod och väntade i ungefär 30min på att lektionen skulle börja, men ingen kom.. När det var 10 minuter kvar innan den verkligen skulle sätta igång så gick jag hem. Jag orkade verkligen inte vänta längre.

Imorgon däremot så ska jag titta på Kendo. Min klassföreståndare är ju Kendo-lärare, och jag har honom som lärare sista lektionen imorgon. Han skall ta mig dit direkt.
Tar med kamera så ni får se bilder! Ska försöka få honom att tillåta det också.. Annars knycker dom den säkert..

Jag har blivit tillsagd att man inte vänjer sig vid ett nytt land och en ny kultur förens om ungefär 2 månader in på resan. Det är säkert sant. Jag är fortfarande helt vilsen, och har inte fattat att jag är här ännu. Jag satt i bilen häromdagen och då slog det mig verkligen - Jag är i Japan. Ibland när folk pratar så tittar jag på dom helt förvånat..
"Vad fan säger dom?", tänker jag. För stunden känns det verkligen inte som om jag kommer att vänja mig. Men det är något man inte kan undvika. Jag hatar att gå vidare med saker och ting.. Tycker inte om förändringar. Kommer att sakna detta.. Ny kultur, att inte förstå någonting osv..

Det var allt från mig idag. Förlåt ännu en gång för ett småtråkigt inlägg.

GODNATT folk! Tack för alla kommentarer, och välkommen till alla er nya läsare!

Det var allt för mig! FARVÄL!

Lärare, slapp och gitarrspel.

2006-09-11T14:38:00.000+02:00

Hej underliga barn! Nu kommer det nya inlägget!

Idag klev jag upp 06:44. Menat 06:45 men jag blev väckt för tidigt! FNYS!
Den väldiga stunden jag klev upp så bestämde jag mig för att vara lite busig! "Hur?", tänkte jag.
Jag bestämde mig för att ta med digitalkameran till skolan, vilket jag gjorde! Men det blev inte fler än 3 bilder. Hade någon lärare sett mig så hade de förmodligen beslagtagit kameran eller kastat ut mig från skolan. Galna människor. Bilderna kommer i botten av inlägget!

Skoldagen började i alla fall 08:40.. Vi hade 30 minuter att tillbringa i hemklassrummet idag. Varför vet jag inte, jag förstår ju inte japanska. Min första riktiga lektion började 09:10 och var ännu en gång "Art". Men det lilla jag visste! Det var faktiskt digital konst vi skulle syssla med idag! Inget annat än Photoshop 7.0! Jag var väldans lycklig! Adian (vars gamla byxor jag har på mig i skolan) från Australien som tidigare gått på min skola berättade om denna lärare som jag har i denna kurs. Det var tydligen hans favoritlärare. Han hade faktiskt rätt! Hon var totalt bäst. Hon frågade mig på engelska/japanska om jag använt Photoshop förr, och jag svarade stolt "Ja!". Då pustade hon ut och sa "Good.".
Jag kan nog inte ens föreställa mig hur svårt det är att lära en svensk elev Photoshop på japanska. Det måste nog till och med vara ett rent h*lvete på svenska skulle jag tro.
Jag klarade mig igenom lektionen utav att redan förstå vad vi skulle göra. Jag behövde inte vara med på genomgången..(Vi skulle klippa ut en bild på oss själva och klistra in den bilden på en bakgrund.) Jag gjorde tre bilder denna lektion. Roligt var det i alla fall! Vi har fri tillgång till internet på dessa lektioner också, så jag passade på att smygsurfa lite. Detta är lätt den bästa lektionen jag har. Helt otroligt roligt!
Hade lektionen med folk som gick andra året.. Satt på en ensam rad med två killar. De var väldigt blyga, men pratade ändå med mig. Ena killen pysslar tydligen med musik och älskar rock. Jag försökte prata med honom om några rockband som jag känner till, men vi kom sedan fram till att han endast lyssnar på japansk rock.. Helt seriöst så hade det varit jätteroligt med sånt för ett år sedan. Men jag lyssnar faktiskt inte på japansk musik längre. Jag får nog av det när jag går omkring här. Det är seriöst musik ÖVERALLT. Till och med när jag kommer hem! Dåliga talkshower på tv hela tiden med "live"-uppträdanden.. Färdiginspelade uppträdanden där de kör playback.. Nice! Lyssnar så gott som endast på västerländsk musik nu. Främst svensk.

Efter denna lektion hade jag engelska med Mr. Livsey! Denna lektion var inte jag en elev! Nej nej! Jag var lärare! Det var hur roligt som helst. Dom var ungefär 16 elever i den här klassen.. Vi hade hand om den "sämre" klassen.
Det är t ex som i matte.. Den "Långsamma"-kursen och den "Snabba"-kursen. Dessa ungar var inte dåliga på engelska alls, skulle jag vilja påstå. Dom hade bara jäkla problem att koncentrera sig. Det var en kille som var "ledaren" av killarna i den där klassen. När de började skrika och fjanta sig så gav jag honom "Gaijin-blicken" och då slutade han, och då slutade resten. Dominobrickor.
Denna lektion heter "Engelsk konversation", och är i syfte till att lära eleverna uttala och föra konversationer på engelska. Det var några som hade svårt för detta eftersom att japaner är så stolta och vågar ibland inte prova på. Men när man stod bredvid och hjälpte dom på traven så gick det prima. Detta gör jag gärna igen! Det kommer jag att få göra också. Ett helt år framöver.

Jag hade idrott idag igen, men jag var inte med för att jag glömt handduk.
I Japan har handduken ett helt annat syfte än i Sverige. Vi torkar av all svett med handduken här nere. Jag kan inte ens tänka mig att vara med på idrotten här utan att ha en handduk runt nacken hela tiden. Man svettas något så otroligt i det där lilla rummet vi har gymnastik.. Helt sanslöst.
Vi har en kille på ~22 år i idrott. Han har gått på Fukuoka University och spelat fotboll för deras lag. Fukuoka eller Kyushu var det.. Osäker.
Det är så roligt när de fortfarande ska hålla lärar-rollen när de vill prata med mig för sitt eget nöje. Denna kille ville prata lite om fotboll! Även fast jag inte kan något så blir dom helt överlycklig när jag nämner några svenska namn. "Ibrahimovic" - "YEEES HAI HAI!! JOOOZU!"
Zlatan är en hjälte här nere i Japan. De fattar dock inget om man säger Zlatan.. Nej nej, Ibrahimovic är det som gäller. Fredrik Ljungberg är också en stor idol här. Det var tydligen mycket om honom här i Japan när det var VM i Tyskland.

Nog om detta! Jag hade japanska som sista lektion idag igen, med Jackie.
Det var nog länge sedan jag blev så här less på en människa. Det känns ibland som om jag vill ställa mig upp och kasta bordet åt sidan och lägga av en spark på nacken hennes. Hon är så JÄVLA dryg och otrevlig. 17 år gammal, stor som ett hus och amerikan. Kan det bli värre? Det blekfeta är inga problem, det kan ju tränas bort. Men hon är AMERIKAN. Då ligger man redan på minus.. Lägg på dryg och otrevlig på det. Ajajaj.. Jäkla svin. Jag håller mig undan från henne dock. Försöker att ignorera henne så vackert det går. Har inte förolämpat en människa på länge, så jag har en hel kontainer lagrad för henne. Fucker.

Jag slutade vid ~16:00 idag och kom hem runt 16:40. Jag var dötrött när jag kom hem och tog det mest lugnt. Har tittat på film och spelat gitarr. Imorgon efter skolan så ska jag gå och titta på ett Aikido-pass. Har lovat en kille i min parallell-klass att jag ska göra det. Han är schyst, så jag tänker inte svika.

Jag träffade en till lärare som inte är från Japan idag. Han hette P.J. och kommer ifrån Kanada.. Den franska sidan tror jag! Han hade lite brytning när han pratade. Jättesnäll var han i alla fall! Nästan lite övertrevlig. Stor som ett hus (muskelberg). P.J. var grymt trevlig, och en sak tycker jag är grymt konstig.. Men han påminner mig av någon anledning om Bas Rutten.. (Ni som inte vet vem Bas Rutten är ska nog ta ur huvudet ur stjärten och googla en hel del.) Han är endast på skolan på måndagar också. Så jag får passa på att prata med honom då. Undrar vad han gör när han inte är där.. Han kanske slåss i K-1? Vem vet? Inte jag i alla fall.

BILDERNA jag tog idag! Det blir tre bilder ni får se.. Jag tog dessa bilder på lunchen idag.

Detta är två klasskompisar.. Coola poser va? Jag vet ärligt talat inte vad dom heter.. Ska lära mig.

Detta är dom två snälla i klassen iaf.. 2/4. (Killarna)

Detta var dagens lunch! Ris, hamburgare, korv, lax och något konstigt. Ägg med socker också! GÖTT

De två snälla i klassen igen.. Detta är taget från min bänk i klassrummet.

Ska försöka få fram bättre och fler bilder ASAP. Svårt att fixa fram!!

Skriver mer imorgon. Händer säkert roliga saker på Aikidon!

GODNATT! Tack för idag!

Sömn, YouMe och GITARR!

2006-09-10T14:15:00.000+02:00

Hej kära barn! Rastlöst utan ett nytt inlägg antar jag?
Här kommer det nya inlägget!

Denna morgon började med att jag steg upp vid ungefär 11:45. Jag låg så klart och drog mig lite som vanligt.. Kan inte hjälpas!
Frukosten blev till lunch. Jag fick spaghetti och bacon i en ketchupgryta. Mina värdsystrar har förstått att jag älskar ketchup, så dom ställer fram ketchup på bordet oavsett vad som bjuds. Gött gött! Ketchup på kött! Blir inte bättre än så.
Vid frukostbordet så frågade värdsyster Toshie vad jag tänkte hitta på idag.. Jag sa att jag tänkte åka till Kurume och köpa den där gitarren jag såg igår. Det var en billig akustisk gitarr. Egentligen crap, men det duger att spela på när jag bara blir här i ett år, inte sant?
Jag frågade dom hur man tog sig dit med tåget, och om mitt vanliga tåg åker dit.
Istället för att släppa iväg mig med ett tåg så tänkte de följa med mig dit! Vi åkte iväg vid klockan 13:20 ungefär.

Innan vi åkte så fixade min värdsysters son, Takeru, till sig. Han drog på sig kläder av sitt favoritmärke "Bad Boy". Mina värdsyskon kallar honom "Bad Boy" också för att han jämt har kläder av det märket på sig. Men det roliga är att; När japaner säger "Bad Boy" så säger dom de på "engrish", och så klart så låter detta roligt.. "Bad Boy" blir "Batto boi". Det är så jäkla roligt att höra ibland.
Det konstiga med den här grabben dock är att han blir så som han klär sig. Om han har sina vanliga hemmakläder på sig så är han ganska lugn och leker en hel del.. När han har sin karate-dräkt på sig så är han disciplinerad och lugn, bortsett från att han står och sparkar hejvilt och tränar ställningar. Och detta slutligen, när han har sina "Bad Boy"-kläder på sig så blir han en bad boy. Jag höll på att bli tokig på ungen när vi gick på shoppingcentrumet i Kurume idag. Han gick och slet och drog i allt han såg. Drog ifrån oss för att vara lite småkaxig och tog en bunt med reklam från nån som delade ut. Sen så tog han reklamen och lade på sidan av sin keps, fastklistrat mot sitt ansikte. Han såg förjäkla dum ut.
Det ironiska med detta är att japanska pojkar inte kan vara coola. Det blir den raka motsatsen.
Nu när jag köpt iPod och lyssnar på musik för det mesta så gör han samma sak. Han kör med sin mp3-spelare och lyssnar JÄMT. Vid matbordet, när han tittar på tv, när folk pratar med honom osv. Han gör det lite överdrivet alltså. När han såg mig småtrumma till musiken med händerna så började han headbanga, spela trummor och sjunga med. Tondöv är rätta ordet också.. Fy fan.. Ingen ska behöver genomlida det jag gjort.

Nog om detta. Nu ska ni få höra om min dag på You Me!
Vi tassade omkring där en liten stund, och drog sedan till musikaffären och köpte min gitarr! Det gick skitbra, och nu har jag den här i min famn! Jag är väldans överlycklig! Märket heter "Fina" och jag har aldrig hört talas om det förr tror jag. Ganska fin gitarr. Jag köpte en med sunburst! Me like. Ganska tjock hals men väldigt skön att spela på. Har inte spelat gitarr på över tre veckor, så det gör ont i fingrarna när jag spelar nu. Ovant! Me like me like.

Jag på musikaffären.

Vi satt och åt på KFC (Kentucky Fried Chicken) och McDonald's. De ligger precis bredvid varandra. Jag köpte en latte och en stor pommes. Feta jäkla strips! Så klart så har dom inget glutenfritt här i Japan, så jag blir utan i ett helt år!
Det var så roligt när jag gick dit. Folk vände sig om och stirrade på mig när jag gick till KFC.
Dom går dit för att äta mat från Amerika, men inte förväntar dom sig att de ska få se en livs levande "amerikan"!! Helt otroligt!

Utanför You Me

Inne i You Me. Bilden tagen från rulltrappa.

Också tagen utanför You Me. Allt på bilden hör till shoppingcentrumet. HUGE.

Sedan när vi åkte hem så satte jag mig i mitt rum och spelade gitarr i två, nästan tre timmar. Det var så skönt att bara spela.

Jag gick sedan ut på yttligare en promenad i Ogôri.. Gick bara runt och tittade.. När jag var på väg hem däremot så stötte jag på coola gänget i Ogôri. De hängde utanför 7-Eleven och var jättehäftiga. "Ledaren" i gänget hade pösiga jeans och ett enormt linne på sig. Blekfet och solbränd så att han såg ut som en handväska. Nice! Tjejerna han hade med sig var bara läskiga. Jag kan nog tro att motsvarigheten i Sverige är dom där 14 åriga tjejerna som hänger med den 18 åriga "patrioten" "som bara älskar sitt land, men han ska FAAN inte kallas rasist för det!!".
Äsch.. Bara dom trivs så är det bra. Han gick nära mig för att han skulle visa hur cool han var.

Jag gick sedan och umgicks lite med värdsyster Toshie och hennes man med barn..
Varje kväll så tar herrn i huset några öl, och då öppnar han upp sig som en bok! Helt otroligt så knäppa saker han säger, och det roliga är att han tror att jag inte förstår.

Vi tittade på ett program som heter "Hey Hey Hey!" och då har dom nån lek där med frågesport.. En tjej som var med hade enorma bröst, och det sa han rakt ut när familjen var med och trodde att jag inte skulle fatta. Jag började skratta som en tok och han skämdes, igen. Sen kom vi in på svenska tjejer och deras bröst, så klart. Jag sa att om han verkligen var så intresserad så får han komma och hälsa på mig när jag är hemma i Sverige igen. Han kommer gärna sa han.
Jag förstår dock inte hur han är tillåten att sitta och säga så när sin familj är med! Hade jag sagt något sånt där och verkligen menat det så hade jag fått en smäll eller dylikt. Japan är ett underligt land..

Här är en bild på mig och gitarren i alla fall. Ny tröja! Tycker om den, men det står "Marine" på bröstet.. Det var lite knasigt.

För en större bild

http://photos1.blogger.com/blogger2/462/113176692118751/400/jaggitarr.jpg

Godnatt gott folk! Förlåt mig för att jag gav er ett sånt tråkigt inlägg. Inget roligt har hänt egentligen.

TACK och hej! KOMMENTERA MERA

Bilder 5

2006-09-09T18:28:00.000+02:00

Några bilder från 2 dagar tillbaks.

This is me

En helt meningslös bild

Jag, värdsyster Toshie, hennes man och son.

Jag pratar i telefon med pappsen!

Inne i den berömda videobutiken med porrhyllorna.

Jag vid en skylt.

Jag vid en bil.

Sov sov, Hook och YouMe city.

2006-09-09T15:55:00.000+02:00

Hej barn! Jag skrev ej i bloggen igår.. Jag antar att ni verkligen är nyfikna på vad som hänt! Här ska ni få veta!

Igår så var jag bara i skolan.. Det första som hände när jag kom in i min byggnad på skolan var att det kom fram två tjejer som antingen går i Junior highschool eller första års elever i Senior highschool. Dom stod och väntade bakom en pelare, och när jag kom fram så stoppade dom mig och knäppte ett varsitt kort. Jag blev jäkla paff, trodde dom skämtade. Inget annat speciellt hände faktiskt.. Jag hade några nya lektioner..
"Social Studies" var en lektion som jag hade.. Helt seriöst så hade jag den lektionen med folk som var 13 år gammal. Första års elever i Junior Highschool. Det motsvarar nog sjuan hemma i Sverige.. Det konstiga är att pojkarna i den klassen är exakt som dom i min klass, fast med ljusare röster.. Det var helt sjukt så hemskt det lät när dom skrek. Aj i öronen. Det jag absolut inte förstår är varför ingen gör något! Ingen ingriper när människor här beter sig som rövhål, förutom kanske polisen om han finner gärningsmannen med blod på kläderna, om ens då. Ibland vill man bara ställa sig upp och skrika åt dem.
Jag hade också "Art" igår. Konst. Vi målade våra namn i Kanji.. Eftersom att jag är svensk så existerar inte mitt namn i kanji.. Jag fick helt enkelt skriva namnet på skolan istället. Det är inte enkelt kan jag lova! Helst inte när man är ovan att skriva sånt. Jag fick mycket hjälp av killarna i den klassen jag hade lektionen med. Dom går också i ettan på den där skolan.. Parallell-klass. Bättre än min egen om jag får säga så. Hade hellre gått i den klassen.
Det finns DOCK ett undantag som jag kan göra med den här klassen.. Det var en kille som jag aldrig träffat förr som går där. Han var nog klassens clown, han såg i alla fall ut så. Han ställde sig på knä framför min bänk och skrattade och försökte säga något. När han väl kunde tala efter skrattet så sa han EXAKT så som jag skriver:
-"Have you practised sex?"
Det var bara en tidsfråga innan det där skulle dyka upp i mitt ansikte, och det kommer nog tillbaks. Jag svarade inte på honom. Resten av klasskompisarna slog honom i huvudet med en flata och sa att han var störd i huvudet. Sen gick han och satte sig vid sin bänk och skämdes. Jag var inget annat än chockad. "Japaner, japaner, japaner".

Efter denna lektion så hade jag idrott. Det skulle ske inomhus i en dojo.. Jag tror faktiskt det var Kendo-dojon. Cool var den i alla fall. Innebandysal möter Budo.
Lektionen började med att vi gjorde en uppvärmning tillsammans som de så vackert övat in. Jag tycker så klart att det var överdrivet. Efteruppvärmingen så var det dags för dagens övningar! Vi skulle göra kullerbyttor i en hel lektion. Det var verkligen inte ansträngande, men svettig blev man. Den dagen var skitvarm och dom hade ingen AC inne där i hallen, så svettet rann verkligen. Jag längtade så mycket efter att vi skulle få duscha!! Men sen kom jag på att dom inte duschar efter gymnastiken i Japan. Helt seriöst så gör dom inte det. Tjejerna får duscha dock, inte killar. Det är nog bara för att flickor luktar curry. Curryflickor.

Efter skolan så tvingade en lärare med mig på ett möte.. Det var faktiskt ett klubbmöte för en klubb som han vill att jag ska vara med i. Denna lärare är Mr. Yamaguchi, och han är en av dom som ansvarar över mig på skolan tror jag. Han kan lite engelska, så det är skönt att få prata lite med honom ibland. Anledningen till att han vill släpa med mig dit är för att Dazaifus Rotaryklubb på något vis sponsrar den här klubben. De har tre representanter från Rotary på varje möte. Jippie. De har nog jätteroligt.
Klubben heter i alla fall "Interact club", och det är dom som agerar på skolan. På ren svenska så är det de största töntarna på skolan som samlas där och hittar på sattyg för att få hämnas på deras år som måltavlor för "tuffingarna". Det var så jävla hemskt att sitta där och lyssna. Jag fattade verkligen ingenting. Men det värsta inträffade senare. Ett foto skulle tas på hela gänget till avslutningskatalogen som kommer i vår.. YES! Inte nog med att jag måste vara med i klubben, men det ska dokumenteras också! Kan det bli mer pinsamt? Jag ska fanimej scanna in bilden bara jag får tag på den så ska ni se hur nöjd jag ser ut på fotot.

Efter skolan så drog jag hem och tog det lugnt hela dagen. På kvällen stack jag till musik/film affären och tittade. Hittade inget speciellt. Gick en liten tur runt Ogôri (där jag hittar) i alla fall. Såg stans lodis och han vinkade åt mig. Det var mysigt. Jag såg även mitt första bordell! Det var en jäkla upplevelse! Utanför där så har dom världens neonskyltar och en stor tavla där det står "INFORMATION". På den tavlan så är det fotografier av kvinnor som erbjuds. Jag förstår inte hur detta kan vara lagligt. Det är olagligt med prostitution i Japan, men ändå inte. Jag försökte förstå det, men lyckades ej. Det är säkert så att dom får ha horhus, men får inte kalla det horhus för att det är för vulgärt. Folk kanske tar illa upp.
Jag såg en av bilderna, och det var en blond, europeisk tjej. Hon kanske är en gammal utbytesstudent som blev kidnappad för att hon gick utomhus efter 22:00? Vem vet?

_______

Idag så klev jag upp vid 12:30. Jag vaknade av pianospel. Det var värdsysterns dotter, Saki, som spelade piano i vardagsrummet. Det kunde jag leva med! Trevligt var det att lyssna på! Men sen hörde jag ett fiolspel som förmodligen kunde ha fått Beethoven att gråta, även fast han var döv i slutet. Det var min andra värdsysters dotter, Sakura.. Jag flög upp som ett skott. Gick sedan och åt frukost och duschade, för vi skulle till KURUME!!

Vi åkte i två bilar, fullsmockade. Det var jättetrevligt i Kurume! Vi åkte till ett stort shoppingcentrum som heter YouMe city. Jag vet inte vad jag kan jämföra det med.. Men det var verkligen helt enormt. Jag köpte två tshirtar där och två skivor.
Helt ärligt så köpte jag två skivor med The Hives. Det kan verkligen inte hjälpas. Jag saknar svensk musik så mycket så att jag sjunker så lågt.
Att köpa kläder i Japan är en konst för sig. Alla storlekar är annorlunda och oftast så är en storlek snäppet mindre än i Sverige. Jag köpte en tröja med samma design som en som jag redan har som har storlek S. Den jag köpte var storlek M och ändå lite för liten. Jätteroligt tycker jag! Jag gick in i en affär med kläder för stora män och tittade. Det var nästan så att jag fick dom att passa. Hihi.

Efter detta så gjorde vi inte så mycket mer. Vi satt nere och pratade en hel del dock i vardagsrummet. Yuki var här igen med sin son Rin. Hon har bjudit med mig på en kurs i potteri. (Heter det så på svenska?). Vi ska dit nästa lördag. Det blir trevligt! Det är ungefär en timme härifrån med bil säger hon, men jag är inte den som klagar på avstånd inte!

Mer än så har inte hänt.. Jag ska försöka slänga upp bilder, men detta är bara bråkigt och konstigt, så det går nog inte så klart.

TACK för idag! Glöm inte att kommentera!

Farväl!

Den nakna sanningen

2006-09-07T15:50:00.000+02:00

Hej alla barn! Nu kommer dagens inlägg!

Dagen började IGEN klockan 06:40. Låg och drog mig till 06:45, sen klev jag upp och åt cornflakes. Gött gött! Allt gick som smort hela vägen till skolan.. Allt gick smort om man bortser från tågstationen i Ogôri.. Min stad.. Allt står på japanska, och inget har någon logik enligt mig. Tågen ser likadana ut, det står samma saker på dom, men dom går till olika platser. Mitt tåg går till Fukuoka (Tenjin), men jag ska av i Futsukaichi.. Hur svårt kan det vara tycker man! Men svårt är det! Det är dock en elev på en annan skola som åker samma riktning, samma tåg och samma plats VARJE morgon. Henne brukar jag titta efter och följa med! Jag ser henne som en vägledare. Det är skönt att ha en vägledare!

Idag började allvaret i skolan. Jag har börjat studera! Första lektionen var matematik med Junior Highschool-elever som går i motsvarande 8an. Dom är helt seriöst på samma nivå som vi var i tvåan.. Andragrads ekvationer, sannolikhet och funktioner etc. Smarta illbattingar! Ärligt talat så trivdes jag bättre med dom ungarna än vad jag gör i min egen klass. De var lite lugnare än vad mina klasskamrater var.
Matteläraren hade en stor och fet pinne som han undervisade med. Jag antar att det är den pinnen han använder till att slå elever med. Jag fick faktiskt en smäll. Vi krockade när han pekade ut en plats för mig att sitta på. Hihi.
Efter detta så hade jag Calligraphy. Vet inte helt 100 vad det heter på svenska, men det är något med kalliografi. (?) Vi har pysslat med det på japanskan.. Det är en konst då man skriver japanska ord på ett vitt, speciellt papper med speciella penslar och speciell bläck. Speciella drag också! Allt ska vara helt exakt i ordning. Trevligt! Bra träning också. Det enda jag fick göra idag var dock att träna hur man skriver "ichi".. Betyder 1.. Det är ett rakt sträck som har två punkter i början och slutet. Där måste man trycka ned penseln i 45 grader, EXAKT för att få det som det ska vara.. Jobbigt.
Jag hade även science, vilket ungefär är som "NO" i Sverige. Den lektionen hade jag med Jackie.. Den andra utbytesstudenten. Det enda vi gör där är att pyssla med annat medans eleverna jobbar. Knasknas.. I don't mind, though..!

Jag kan faktiskt även lägga till att Jackie är en jävla röv. Snuskig, töntig, överviktig amerikansk tjej som verkligen är dryg. Hon tycker inte om att prata engelska nu när hon är i Japan så klart... Men för guds skull! Några minuter om dagen skadar väl inte? Tönt. Jag överlever i alla fall.

Jag har även läst japanska idag. Det var ganska roligt.. Gjorde det i lite mer än två timmar, sen fick jag gå hem.

Ganska lång och småtråkig dag, men jag klarade mig! Jag är dötrött när jag kommer hem i alla fall.. Sån dålig luft på den där skolan..

Efter skolan har jag bara tagit det lugnt faktiskt. Följde med värdsyster Toshie och hennes man med son till DVD/CD -uthyrnings stället. Jag hyrde "HOOK" med Robin Williams och Dustin Hoffman. Ovärdelig film.. Helt oslagbar! Dom gick hemåt medans jag gick in i grannbutiken och köpte en film.. JACKASS Säsong 2 på DVD.. UNDERBART! Hittade en LUNA SEA-DVD också.. Vet dock inte riktigt vad det var, så jag lät bli att köpa den.. Billig var den dock..

Idag åt jag spaghetti och köttfärssås! FY FAN så gott det var. Jag som längtat så mycket efter lite västerländsk mat! Spaghettin var gjord av ris, precis som hemma! (Glutenfritt.)
Efter allt detta har jag bara tagit det lugnt..

Vid 21-tiden så ringde pappa och pratade i lite mer än en halvtimme. Det var underbart! Älskar att prata i telefon med föräldrarna..

Jag har tänkt på en sak också, så klart..
När jag går i japanska klädaffärer och varuhus så finns det alltid butiker med kvinnors underkläder. När jag nu gått förbi där så har jag inte sett en enda "normal" BH. Bara spets och sånt. Dessa påminner faktiskt om Madonnas 80-tals utstyrslar.. Konstiga korsetter med väg-konor som kupor. Det ser förjäkla roligt ut. Jag undrar om det är män som designar dessa underkläder. Allt ska vara så gulligt, eller perverst som möjligt. På TV också.. Perverst är bra.
Beyoncé är jättepopulär här i Japan. Hon har ju en sån "het" kropp och enorma bröst (haha). Detta älskar japanerna. Senast igår när jag åkte hem från Kurume med värdsystern och hennes man så blev jag utfrågad om jag visste vem hon var och om jag tyckte om hennes senaste platta etc.. Det underbart roliga då var att hennes man sa:
- "Beyoncé.. Oppai.. Ookii ne?!". Vilket betyder "Beyoncé.. Tuttar.. Stora, inte sant?". Översatt ord för ord.. "Oppai" betyder tuttar.. Det lite mer hårda ordet för bröst! Han trodde så klart att jag inte skulle fatta det, och min värdsyster reagerade starkt på att han sa så och tittade genast bak på mig och skulle se om jag fattade. Jag satt och skrattade, och båda dom blev illröd i ansiktet. Jag såg förresten Japans svar på Beyoncé, andra dagen här i Japan. Jag var på nån affär och tittade på tv.. Det var nån musikkanal igång.. Det var en jättebrun tjej med push-up, och ganska små bröst. Magtröja hade hon och en fet röv. Hon stod och dansade och hoppade medans kameramännen zoomade in på brösten hennes.. Jag skrattade så jag höll på att svimma.. Folk trodde säkert att jag var helt tokig.
Vart jag än går , på vilken affär som helst så har dom lite pornografi där nere i hörnet. Detta är också väldigt oroande. Det är också jäkligt pinsamt.. När jag tittar efter filmer så är jag helt fast i filmhyllorna. Jag går bara åt sidan och fortsätter titta.. Ibland tittar jag på kampsportsfilmer också, och oftast i närheten av dessa så är pornografihyllorna. Det är så djävulskt pinsamt när man går sidledes och upptäcker att man står framför porrhyllan. Folk tittar verkligen också när jag står där. Det är som att man går över en linje där det är lasersensorer, och när man går över den linjen så går larmet av. Alla blickar förs emot en. Det gäller bara att försöka hålla sig så lugn som möjligt och glida därifrån så snabbt som möjligt!
Japanska män är oftast väldigt konstiga när det gäller det där med sex. Tecknade porrböcker som handlar om en okänd våldtäktsman som egentligen är en bläckfisk med tänder istället för ögon... Folk köper verkligen det också. Japaner verkar tycka om det omöjliga. Kejsaren är solgudinnans son, och det tror japanerna på.. Enligt mig är detta omöjligt, så där har ni en anledning.

Japan är ett udda, men helt underbart land! (På distans!)

Jag hade tänkt att ladda upp bilder idag, men det är lite knasigt nu så det inte funkar.. Kommer nog imorgon eller något!

GODNATT!

Kommentera och skriv i gästboken! Räknaren tickar! 160+ besökare på 24 timmar! NICE!

Bilder 4.

2006-09-06T14:59:00.000+02:00

Några av dagens bilder som inte kom med i föregående bloggpost!

Min nya, vackra iPod!

En ridmaskin som fanns på BEST.. Det är en maskin som är till för att träna magmusklerna.......... Niklas säger "ok". Utvecklade av japanska män i ett enda syfte. Snusk.

Detta är ett ställe som heter WONDERLAND.. Det är ett Pachinko.. Gambling i Japan. Automater som man förlorar pengar på. Typ som enarmade banditer, tror jag. Finns hur många som helst.

Lite av det kött som vi åt idag! Ogrillat.

Grillat + grillen

Tack

Halvdag, Kurume och Yakiniku.

2006-09-06T14:21:00.000+02:00

Hej alla barn! Nu är det dags igen! Dagens post!

Idag vaknade jag SOM VANLIGT 06:40. Jobbigt.. Var ovanligt trött imorse.. Åt lite frukost, men hade lite ont i magen, så jag åt inte upp! Herregud så dom tar magont allvarligt i Japan. Det är väl väldigt skönt att dom är noga med ens hälsa, men att försöka få mig att åka in till sjukhuset för lite magont? Njae.. Så pjålig är jag inte. Har haft en hel del mycket ondare kan jag säga. Detta var bara ett litet magknip. Illamående också! Men så blir det om man äter äggröra och konstig japansk korv till frukost.. Uscha..

Tågresan till skolan gick prima skinka! Vägen dit också! Inga problem där..
Det underbara med denna dag var att vi bara gick halvdag! Vi kom till skolan och var i klassrummet i en timme.. "Lyssnade" på läraren och skulle sedan gå ut och plocka ihop efter sportfestivalen som var dagen innan.. Jag fattade inte det först.. Vi killar fick byta om till våra idrottsuniformer och springa ut, medans tjejerna stannade inne och städade. Jag tänkte "könsdiskriminering" direkt.. Flickorna stannar inne och städar medans vi killar går ut och motionerar, men så var det ej.. Hehe.. I alla fall.. Herregud så SEGA japaner är! Alla säger att dom stressar och jobbar snabbt som attans, men det kan jag motbevisa! 1 000 elever och det tog 40 minuter - 1 timme att plocka ihop några jäkla tält.. Herregud. Sopor. I och för sig var det kö ner till salen där man skulle lägga allt, men ändå. Dom är van att köa.. Så man tycker att det ska gå något snabbare i alla fall.. men icke..
När vi väl var klar med allt detta städande så gick vi sedan upp till klassrummet och väntade yttligare en hel del.. Sen fick vi sluta! Inga konstigheter!

Pappa skrev i kommentar igår och frågade om vad färgerna på våra uniformer betydde.. Här ska ni få höra!

När vi använder vanliga uniformen så har vi skor med olika färger, alla årskurser.. På idrottsuniformen har vi olika färger på bröstet, (den lilla blomman som ni ser på föregående bilder). Jag är väl medveten om att min blomma är blå, men dom hade ingen tröja med grön blomma i min storlek.
I alla fall så betyder färgerna följande:

Gul: Ettor
Blå: Tvåor
Grön: Treor.

På tåget så tillfredsställde jag min klasskompis med lite musik.. Han fick lyssna på Frankrikes stolthet DAFT PUNK. Han avgudar det bandet, så han höll sig lugn när han fick höra på musiken. Väl på tåget så fick jag nya vänner! Första års elever. En kille som heter Tomo (Träffat honom förrut. Stor karl som utmanar mig i armbrytning då och då.). Tomo går i parallell-klass med mig. Han hade en kompis med sig som heter Moriyama (Det betyder skogberg tror jag). Och en liten tjej som gick med oss från skolan. Hennes namn var svårt.. Det var typ "Ellie" eller något. Så svårt att höra när dom pratar som möss. Snäll flicka i alla fall, jätteblyg och jätteliten.

Det är skönt att se och förstå vilka människor som man kan umgås med. Vissa i klassen går mest omkring med mig för att få uppmärksamhet.. Det är så jag hört av andra utbytesstudenter, att man märker vilka det är som utnyttjar en för uppmärksamheten och vilka som verkligen vill vara ens kompisar. Det är skönt när man ser igenom folk. Det är t ex en kille som HATAR att jag får uppmärksamhet i min klass. Liten ettrig jävel. Låter som en liten kyckling när han pratar. Han var snäll första dagen, sen blev han bara dryg, så jag pratar inte med honom så mycket.

Jag kom i alla fall hem lite innan 12, och hade otroligt tråkigt.. Jag satte igång datorn och började surfa.. Kom på att jag ville ha några specifika låtar som jag tyvärr inte har här i Japan.. Så jag drog in på iTunes Music Store och köpte 4 låtar.
The Hives - A Little More For Little You
The Hives - Main Offender
Millencolin - Duck Pond
Fatal Smile - Learn - Love - Hate.
Underbart! kostade 9:- styck. Lätt värt, tycker jag. GRYM kvalité.
Jag drog även fram kameran och knäppte några bilder!

Jag på rummet!

Jag i köket.. Handduken är nödvändig. Det är äckligt varmt och man svettas som en GRIS.

Jag hängde sedan med värdpappa till Stadshuset för att jag skulle fixa med min sjukhusförsäkring.. Man måste tydligen ha sånt här, även fast jag har försäkring igenom svenska Rotary.. Well well, det gick bra i alla fall. Ska knäppa kort på alla fotografier som tagits på mig det senaste halvåret.. Ser totalt annorlunda ut på ALLA bilder.

Vid 15 eller 16 så kom min värdsyster och frågade om jag ville hänga med till Kurume.. Staden som jag köpte kameran i!
- "Lätt!", sa jag och hängde med! Vi åkte till BEST, den verkliga affären som jag köpte kameran på.. Perfekt!
När vi väl kom fram så letade min värdsyster en ugn med sin man, så jag gick omkring själv och tittade på elektronikprylar..

Här ser ni en sektion där det fanns massagestolar.. Helt seriöst så satt det folk och SOV i stolarna. Jag tror att stjärnan närmast kameran suttit där ett tag.. 10-20 minuter åtminstonde. Helt jäkla stört. Japaner kan verkligen göra det mysig för sig själv på dom mest konstiga ställen.

Här är en bild på ett enormt risfält, en massa hus och ett berg i bakgrunden.. Det är otroligt så mycket berg det finns här på Kyushu!

Jag skulle idag äta hos värdsyster Toshie, eftersom att värdmamman är på sjukhuset fortfarande med sin egen mor.
Hon frågade vad jag ville äta, och jag visste inte.. Då föreslog hon "Yakiniku", vilket betyder grillat kött. Självklart!! GOTT! Jag ville gärna ha det, men det jag inte visste var att vi skulle till en resturang i grannstaden. Trevligt var det! Fint också!

Väl där så fick vi rått kött som vi fick grilla själv på en liten grill.. Det var tufft! Gott som attans också! Men fläskköttet här i Japan är VIDRIGT. Dom älskar fett, som jag ALLTID skär bort när jag äter, men eftersom att jag inte har nån kniv när jag äter så är det omöjligt.. Kul..

Detta är jag och värdsysters son.. K-1 pose.. Syns att han är en liten karateunge.. Han håller inte ens en riktig näve!

Det var allt för idag! Jag är GRYMT trött nu..

____________________________________________

>>UPPDATERING<<

Jag har tänkt på en sak nu som jag är ganska besviken och less på.. Det är vanligt här i Japan att män slår kvinnor och barn.. Dominant samhälle.. När en människa idag (kvinna) sa att jag skulle äta i hennes hus, så sa hennes man "MITT HUS!". Det är så jäkla sjukt att männen har sån "makt" och är så egoistiska på sitt sätt.. Det var tyldigen "HANS BIL" också, inte hennes eller deras. Mannens, inte deras.. Absolut inte kvinnans!

____________________________________________

Jag uppskattar verkligen att det är många som läser min blogg! Det är underbart!

Om ni har några frågor: SKRIV gärna i kommentarerna! Eller maila! Min mail står någonstans. Fråga om vad som helst som har med detta att göra så svarar jag.

TACK för att ni läser! Det är helt underbart.

FARVÄL!

Bilder 3

2006-09-05T16:02:00.000+02:00

Några bilder till er som behöver!

Jag och tredjeklassaren som alltid ler! Killen som står bredvid är en liten klasskompis som är lite jobbig. Han som är hukad är också klasskompis, men inte jobbig.

Karate-killen och jag. Livsfarlig karl! Hur snäll som helst.

Klasskompisar.

Jag och tre flickor. Ettor tror jag.

Jag, långhårig. Leker med kameran.

Jag, korthårig och ser på film!

That's all!

Sportfestival, obento och väntan.

2006-09-05T15:16:00.000+02:00

Hej barn! Dagens blogg lyder följande!

Dagen började som vanligt med uppstigning klockan 06:40. Samma tid, ändo annorlunda! Ny dag, nya tag! Men en sak till var ju lite annorlunda också..Min värdmamma har spenderat natten på sjukhuset med sin egen mor som är 98 bast med hög feber. Vem kan klandra henne? Men vad ska jag äta till frukost är frågan!Ni behöver inte hålla andan längre. Min värdsyster var här istället och tog hand om den frågan! Hon fixade även lunchlåda till mig. "Obento" heter det på japanska. Jag fick ris, kyckling, biff och ägg.. Lite sallad också! Gott som bara den! Orkade inte äta upp allt.. Hon packar med så mycket ris! Jag gick själv till tåget denna morgon, och hittade hela vägen till skolan!! När jag väl kom in i klassrummet så var det 20min kvar tills lektionen började.. Så jag passade på (som alla andra japaner gör) att sova lite! Skönt skönt..Idag var det upp till bevis! Mina klasskamrater och resten av folket på skolan skulle bevisa att dessa 2-3 veckor av tränande lönat sig! Det var nämligen dags för den årliga sportfestivalen!

Personligen tycker jag att det är helt stört och jobbigt! Det vi i majoritet får göra är att sitta och vänta i flera timmar på att vi ska få delta. Jag skulle egentligen delta i samurajdansen, men så blev det inte pga att jag inte tränat! Men detta betyder självklart inte att jag inte behövde delta.. nej nej.. Eftersom att alla japaner är helt sålda på att testa min styrka så fick jag vara med på dragkampen. Vi var ett ganska stort gäng ettor mot en massa treor. Vi var 4 lag som tävlade, och mitt lag kom tvåa. Det laget som vi mötte i finalen var nog hela Kendo-laget. Stora jävla gossar som vrålade högre än lejon när dom blir pilska. Jäklar.. Hemsk upplevelse.

Innan lunch så kom värdsystrarna och hälsade på! Det var ju "öppet hus" under sportsfestivalen.. så dom stod och såg på när jag satt och degade. Stod ju så klart och pratade med dom också! Tog några bilder som ni ska få se! Bland annat med två killar från trean. En kille som tränar Karate.. Farlig snubbe! Den andra är lite annorlunda, men otroligt jäkla snäll. Ler hela tiden.. Tror han är lagd åt andra hållet, men man skall icke vara fördomsfull! Otroligt snälla är dom i alla fall.När mina värdsystrar drog fram kamerorna så passade också andra elever på att ta kort med mig. Jag är som nån jäkla staty där som folk vill knäppa kort på. Turistattraktion, fast för lokalbefolkningen. Tänk er Sverige på 80-talet, uppe i Jokkmokk. Ni har sett det på fotografi, men aldrig i verkligheten.. En livs levande neger.Så är det ungefär. Folk vänder sig om och stirrar. Skitroligt faktiskt. Dom ser det nästan som en utmaning att prata med mig. Ett mandomstest. Den som vågar säga "HELLO! NICHOLAS CAGE!" vinner. Dorks..

Nog om det! Allt gick bra! Jag slutade vid ~17:00 och åkte med tåget vid 17:20. Var hemma runt 17:40 idag.. Yumi var här hemma när jag kom hem och hade lagat mat.. Värdpappan satt också där och käkade.. Efter måltiden så drog han fram en stor jäkla flaska med sprit.. Han fyllde ett japanskt glas (mindre än våra vanliga svenska) till hälften, och kastade sedan in lite vatten för att späda ut. 50/50 kan man säga. Efter en klunk blev han illröd i ansiktet och började svamla. Kunde jag göra annat än att småskratta? Han skrattade själv, så jag var på den säkra sidan. Men men. Jag skulle inte äta än dock! Jag och Yumi skulle vänta på Saki-chan.. Hon tränar inför sommarfestivalen, så dom går jäkla mycket längre i skolan nu därför. Så jag satt och väntade och väntade.. Från kl 17:40 till 20:15! Då kom Saki hem! Käkade fisk och ris. Gött gött. Jag sa att vi svenskar brukar ha lite citron på fisken i Sverige, så varje gång det är fisk på bordet nu så har dom skurit upp en citron till mig. GÖTT SKA NI VETA! (Hörde du det mamma!?).

Efter maten gick jag och Saki till 7-Eleven och letade hårspray.. No luck.. Köpte tuggummi och choklad istället. Men sen gick vi till ett apotek.. "DRUGSTORE MORI", där de inte bara säljer medicin.. Nej! De säljer smink i mängder, toapapper, blöjor och MAT! Dom har helt seriöst en massa mat där. Och för dig som inte tycker att paracetamol hjälper längre - SPRIT! Det fanns mer sprit där än vad det finns i Bergsjö på Systembolaget.. "Japaner, japaner, japaner."

Ja, det var allt för mig denna dag! Vi hörs imorgon.. Jag går bara halvdag imorgon. S K Ö N T!
GODNATT

Rotary, iPod och K-1

2006-09-04T23:50:00.000+02:00

Hej barn!

Idag skulle jag gå på en Rotarylunch, med Rotary. Det gjorde jag också, ska ni veta! Men det jag inte visste var att jag skulle till skolan direkt efter. Mina värdföräldrar glömmer berätta för skolan att jag ska på Rotarymöten etc. Så då ringer dom efter mig och frågar vart jag är och varför jag inte är i skolan och tränar. "Nick, you have to train!". Träna inför Sportfestivalen på skolan, jo man tackar nej. Jag har i alla fall förklarat en av mina lärare nu hur det ligger till, och jag slipper att vara med imorgon på samurajdansen och i pyramiden eftersom att jag inte tränat i 14 dagar som dom andra gjort.. Hehu.

Lunchen var i alla fall från ~11:30 till 13:45 någon gång.. Efter det skulle Matsumoto-san skjutsa mig till skolan.
På vägen till skolan så pratade vi en hel del.. Det var en bit att åka!
Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Mycket om Sverige.. Han är väldigt intresserad av Sverige eftersom att hans son är där just nu som utbytesstudent. Han var dock väldigt igång på att prata om kvinnokött. Vi kom båda överens om att svenska och japanska tjejer är som himmel och jord. Japanska flickor är oftast små och mörka. Svenska tjejer är långa och ljusa. Han lade även till att dom har stora tuttar, medans japanerna har små. Det var något han verkligen var fundersam över. Han började prata om att japaner tränar mycket i skolan och sånt. Det var nog huvudsaken.
På vägen stannade vi i alla fall på ett postkontor där jag tog ut lite pengar. 10 000yen. Det är typ det enda stället jag kan ta ut pengar på. Postkontor och Citibank. (Tror det är Citibank dom pratar om i alla fall.)
Matsumoto klagade hela tiden på sin bil.. Det är en 15 år gammal Mercedes-Benz. Den startade inte riktigt när den var överhettad. Den var ändå hur mysig som helst, och STOR! Alla japaner har stora bilar, ävne fast deras land är pyttelitet och dom själva är minimal. Komplex?

Jag har också märkt en sak att folk pruppar utan vidare. Lägger av en rökare lite då och då. Men ändå verkar de inte ha så mycket gaser.. Det är väl maten antar jag. Men alltså, jag har varit med om 3 rejäla skitar idag. Först när jag stog och pissade på ett hotell där Rotarylunchen tog plats. Det var väl ganska OK antar jag.. Karln som sket stod ju och pissade.. Det är inte så lätt alltid då att hålla det inne, inte sant? Men det får en ändå att tänka..
Andra gången var en kvinna på 30+ som bara lade av en utan vidare. Och ingen reagerar! Det är så jävla coolt.
Tredje och sista gången var det min värdbror. Han och värdpappa satt och pratade medans vi såg på K-1, och han lade av världens jävla smällkaramell. Ingen bryr sig!
I Sverige så blir det antingen
1. Någon som börjat skratta tills den inte får någon luft.
2. Någon som känner lukten och börjar skrika som om en familjemedlem dött
3. Någon som känner lukten och börjar utrymma området lite diskret.
I Japan gör dom inte ens det sista alternativet. Det är helt lugnt! Men det luktar inte så mycket heller, så det är lugnt. Jag lider i alla fall inte.

Efter vi åt mat idag så drog jag, värdsyster Yumi, hennes dotter Saki och Toshies son till en stad i närheten och shoppade på BEST.. Jag köpte en iPod Video 30gb för ~1800kr. Billigare än i Sverige må ni tro! Så jäkla nöjd.
Efter det så tittade vi på K-1.. Min första livematch på TV! Det är coolt. Bra show bra show!

Nu ska jag sova.. Lite småtrött!

Vi hörs imorgon! Har kanske något lite mer intressant att skriva då!

Min lediga dag.

2006-09-03T21:40:00.000+02:00

Hej kära familj, vänner och ni anonyma.
Denna dag var min lediga dag. Den har faktiskt varit så otroligt skön.

Jag klev upp runt 12. Då gick jag ned till värdmor och käkade frukost. Varje morgon står skålarna på bordet under en stor handduk. Det är nästan som att bo på hotell.. Det konstiga är att dom verkligen gör så här. Uppvaktar männen. Ovant! Hemma i Sverige är det alltid motsatsen.
Jag ställer fram frukosten och lagar maten åt min kvinna! Jag bär henne upp för trapporna om hon inte orkar.. Hade dom i det här huset orkat lyfta mig så hade de nog burit mig upp för trapporna också.

Vid frukostbordet så fick jag en present av värdmor! Hon gav mig två flaskor med Coca Cola!
-"Presento! Yasumi-day!" (Present! Lediga dag!")
Jag tackade och bugade! Det kunde nog inte bli bättre än så här!
Jag sprang sedan upp på rummet och lade i ordning datorn. Sen gick jag ner och duschade..
Men efter duschen ska ni veta så lade jag mig ner i sängen, och klev sedan inte upp på ett par timmar! Jag låg och kollade på Scrubs och Forrest Gump.. Samtidigt kan man säga! Jag pausade Forrest Gump och såg ett avsnitt av Scrubs, om och om igen! Helt underbart.

Vid 15-tiden så kom min värdsyster och hälsade på. Hon frågade om jag ville hänga med henne och familjen till DVD/CD-hyrnings stället. Lätt!
Vi gick dit och kollade lite.. Det var en hel del filmer som hyrdes! Jag fick välja en.. Jag tog "Big Daddy" med Adam Sandler.. Helt underbar film! Bland annat så hyrdes också "Haunted House" med Eddie Murphy, och "Charlie and the Chocolate Factory" med Johnny Depp.. Det är otroligt så känd Johnny Depp är här i Japan. Dom flesta tycker att han är så het och snygg.. Exakt som i Sverige. Gah.. De hyrde också en VHS med en gammal japansk serie.. Tecknad.. Den heter RANMA½. Väldigt känd i Sverige! Jag har faktiskt tittat en hel del på den serien.. Dom vet att jag tycker om den också, så det var nog därför de hyrde filmen. Trevligt!

Vi gick sedan hem och tittade på "Haunted House".. Småtråkig film. Dom hade japanskt tal igång och engelsk text.. Vet ni hur dumt det låter när dom dubbat Eddie Murphys skratt? Man vet verkligen hur han skrattar på riktigt, och sen drar dom igång den där fjantiga japanska rösten.. Herregud! Hahaha.. Man måste nog höra för att förstå. Ingen kan dubba honom bra. Jäklar..
Jag stannade i alla fall hos dom till kl ~20:00. Sen gick jag hem och lade mig här i sängen.

När jag gick mellan husen så tittade jag och värdsystern upp i skyn och såg på stjärnorna.. Det känns konstigt att göra det när man är här nere.. Det ser så annorlunda ut.. Månen ser till och med annorlunda ut. Det känns dock så lättnade att tänka på det här.. Att samma måne tittar min familj på hemma i Sverige om några timmar. Då börjar allt kännas så verkligt, och då får man energi och vilja att fortsätta med det här utbytesåret. Många stunder är väldigt jobbiga, även fast jag bara varit här i lite mer än en vecka..
Har jag för mycket hemlängtan när jag blir överlycklig och småfnittrar varje gång jag ser en Volvo?

Nu ska jag se på lite film.. Hoppas ni får ett lite roligare inlägg imorgon!

Ps.
Det är helt sjukt hur stort Volleyboll är här i Japan! Det är damernas VM nu i Japan.. Idag var det Brasilien vs Japan.
Japanerna var värsta butchig och manliga av sig, medans tjejerna från Brasilien hade stringtrosor på sig och såg lite småpilska ut. Typiskt Brasilien..
ds.

GODNATT!

Orientering och vänner

2006-09-02T18:02:00.000+02:00

Hej barn! Uppdatering nu på dagen som gått.

Jag åkte till Fukuoka med en rotarymedlems fru. Hon kunde ingen engelska.
Vi satt och försökte prata på tåget, men det gick ej så bra! Jag tänkte på en sak när jag satt på tåget… Varför ska jag åka och shoppa med någon som jag inte ens kan kommunicera med? Det blir nog en jäkla resa!
När vi väl kom fram till Fukuoka så började vi gå mot en byggnad. Jag trodde det var Citibank, och försökte fråga damen jag gick med om det var Citibank. Hon sa ja och släpade in mig i en miniatyr hiss. Vi skulle till våning 5! I vissa japanska hissarna så står det max 9 personer (3 amerikaner skulle sätta stopp för det), och max 600kg. Hur går det till? I Sverige skulle det vara max 6 personer, 600kg. Inte sant? 7 kanske.
Helt vridet!

När vi var uppe på våning 5 så tittade jag mig omkring. Det var en vit, lång och ganska smal korridor och en massa dörrar med skyltar på.. Är Citibank här? tänkte jag.
Vi gick mot ett rum där det stod några karlar i kostymer. Vi skulle tydligen in i det rummet!
Då tänkte jag: ”Nä nu jävlar tänker dom lura in mig på en sån där japansk bajsporrfilm.”
Det är inte helt omöjligt! Men tur hade jag! Väl där inne såg jag en liten Rotary-vimpel! Orienteringen var tydligen något vi skulle göra varje månad, och det är absolut inget shopping! Nej, nej! Vi sitter i ett rum, jag och 9 stycken till från olika länder som ska lära oss japanska med en tant som knappt kan engelska. Det är roligt som fan! Trevliga människor fanns det där! Vi ska umgås lite privat också någon gång hade vi planerat. En amerikansk kille och jag ska dra till en Yamaha-affär där man får gå in och spela på vilket instrument man vill i ett rum i 30min för en viss summa. Vi ska dit och spela sönder!

Jag träffade även en kille som gått på min skola före mig.. Den ökände australiensaren! Snäll som attans var han! Aiden hette han tror jag. Han bjöd med mig på snowboard-åkning i Fukuoka. Världens ENDA inomhus snowboardarena tror jag det var. Han är ett år äldre än mig. Han kände alla där.. Han åkte hem förra året, men kom tillbaks till Japan nu och bor här. Han pluggar på universitet en bit ifrån Fukuoka. Han presenterade mig för många andra utbytesstudenter som varit i diverse länder. En tjej som varit i Skövde! Hon var grymt duktig på svenska, och pratade med en grov Västergötlands dialekt! Stenhård! Alla människor som var där var jätteintressanta och snälla! Längtar tills nästa gång vi träffs! Ska ringa några av dom snart så kan vi hitta på något!

Nu ska jag gå ner och fördriva tid!

VI HÖRS! Eller.. jag hörs

fler bilder

2006-09-02T14:45:00.000+02:00

Fler bilder!

Det bästa gänget syskon som kan hittas. Alla är komplett olika.

Jag och Ryota Jag och pappsen!

Jag och mammsen!

Jag och Saki-chan. Nyaste bilden på mig. Nyklippt och allt!

Från vänster: Toshie, Sakura-chan, Yumi och Saki-chan.

Bilder och sånt!

2006-09-02T14:24:00.000+02:00

Detta är allt jag får upp för stunden. Krånglar fortfarande!

ENJOY

Fukuokas underjordiska stad!!!

Jag i Yukata

Yumi, jag och Toshie

Yuki, Rin(?), jag och Saki

K-1 Stance med Yukis husbond

Jag och Saki

Uppstigning och blindträff.

2006-09-02T11:14:00.000+02:00

Hej barn. Nu är jag lugnare och nyvaken. Nu ska ni få höra hur min morgon (!) har varit!

Jag klev upp 10:30 av att värdmamma ropade på mig. Jag ska idag till Fukuoka City och orientera! (Inte som Olsson).
När jag går ner för trappen från mitt rum så hör jag ljud från köket... Som att det är människor där. Jag antog att det var min värdsyster och hennes ungar som satt där, så jag gick vidare in på toan och pissade. Sen när jag var klar så gick jag sakta, sakta in i köket. Jag ser nacken av en kortklippt liten person (alla är små här i Japan), och antog att det var min värdsysters son. Men sen vände personen sig om.. Det var en 23 eller 24årig brud som är kompis med min värdmamma. Jag hade träffat henne dagen innan (ni hade vetat om allt inte hade försvunnit!) på kvällen. Men det var sent så dom gick hem.
Hon är sjuksköterska och har gått på min skola som jag går på nu. Kort, mörkt hår. Lite så där Sverige-"estet" stylat hår. Hon gillar softball och fransk musik(Duuh).

Men mer om mig nu. Jag sitter och äter, och värdmamma och denna tjejs mamma går in i vardagsrummet och sitter på tv. Men kortklippta sjuksköterskan stannar kvar och pratar med mig, igen. Hon pratade med mig jättelänge igår. Varför jag tänker så här vet jag inte, men nu ska ni få höra något helt otroligt.
Det känns som om dom försöker para ihop oss.. Hon verkar heller inte vara den som INTE är med på det. Hon vill så gärna åka till Sverige och titta, för att det är så vackert. Hon älskar snö, lika som jag. Till mig sa hon att hon ville vara en hemmafru och ta hand om sina barn, men hon blev sjuksköterska istället.

Jag hoppas att det bara är i syfte till att öva på sin engelska... Annars är detta helt fucked up!

Hjälp mig?

Skriver mer när jag kommer hem från Fukuoka.. Ska polera toaletten nu.

SKIT

2006-09-02T00:42:00.000+02:00

Hej.

Nu har jag suttit och skrivit en dagbok i över en jävla timme. OCH SKITEN FÖRSVANN!

SÅ JÄVLA OVÄRT

Ska snabbt och gott förklara hur dagen varit. Skriver seriöst imorgon om morgondagen,

UPPSTIGNING 6:40

Tåget åkte 07:40, jag missade min station för att jag trodde en skolkamrat var kvar på tåget, men så var det inte. Jag åkte vidare nära fukuoka och hamnade fle. jättekul
kom 10min försent till skolan, jag får inte byta klass för att det blir för "krångligt".

Träffade en engelskman som lär ut engelska till junior high och några i tvåan i senior high. Han har hand om mina kursval och sånt, så han har fixat så att jag får vara med honom och jobba som engelskalärare. Det är trevligt!

Hade min första japanskalektion idag i biblioteket. Vi pratade länge om allt och inget, och jobbade även lite grand. hon är japan.

imorgon ska jag till fukuoka.

tänkte ladda upp bildjävlar, men allt DOG sist jag försökte göra det så jag tänker fan inte göra det igen idag.

Äckliga jävla svindator.

Första skoldagen och "Samuraidans"

2006-08-31T22:22:00.000+02:00

Hej barn!
Jag förstår att ni är nyfiken på hur min dag varit! Här ska ni få veta!

Den började med uppstigning. 06:40. Jag åt frukost ganska snabbt, och gick sedan med raska steg till tågstationen.(Värdpappa vid min sida)
Vid stationen skulle Ryotas kompis Kei vänta på mig. 07:30. Han var lite sen! Vi åkte med ett tåg som gick runt 07:40.

Väl på skolan så fick jag ganska fort gå in till lärarrummet och presentera mig, på japanska och engelska. Gick ganska bra! Man blir bara shockad när man själv säger:
-"Mina-san, Ohayou Gozaimasu!"
Och sedan får en hel synkroniserad kör på sig!:
-"OHAYOU GOZAIMASU!!!".
Efter detta så fick jag gå vidare till skolans filmklubb. Där har dom en egen liten studio och en massa videokameror osv. (Ni som sett Nobuta wo Produce förstår exakt hur det är.)
Där fick jag stå i en studio och presentera mig inför hela skolan på deras televisioner efter rektorn. Helknasigt! En tjej som stod där inne sa med bra engelska:
-"I know your name..!"
Och det var hennes kompis som hade pratat om mig efter min snabba vistelse igår. Tufft!
Tjejen hade i alla fall pluggat engelska i några veckor eller hur det var i Kanada. Hon var skitgrym.. Det verkar som att japaner är grym på engelska, men de måste bara våga riva väggen. Folk som varit utomlands och använt engelskan är grym! Oavsett hur länge dom varit där. Skitroligt, och intressant.

Sen efter detta gick vi upp till mitt klassrum. Jag går i ettan med ungar som är 15-16 år gammal.... Jag är förresten 18 år.
Japanska ungdomar är otroligt barnsliga! Dessa ungar beter sig som om de precis börjat sjuan.
Jag förstår inte varför, men alla säger att jag är "kakkoi" (Cool) och flickorna säger "KAWAAAAIIIIIII" och "KIREEEEEI" hela tiden. Söt och vacker. Det är roligt dock. Det är så jäkla konstigt. Folk stannar i korridorerna och skriker "NICK!!! HEY!!". Det är ju roligt, när folk vill säga hej och presentera sig och sånt.. Väl uppfostrade!
Mina upperclassmen, dom som går i klasserna över, (främst tredje års eleverna) är väldigt väldigt "macho" och försöker hålla sig ifrån att prata med mig. Men vissa klarar det inte. Dom går fram och tycker att det är skithäftigt och skitroligt, men ska ändå försöka hålla sig lugn och vara lite "lärar -aktig". Det kom fram en grupp tjejer idag som började prata med mig och ville att jag skulle komma med till deras klassrum, men jag var "upptagen" och "stressad", så jag kunde tyvärr inte hänga med.

Skolan just nu går ut på att träna inför en sport-festival som dom har varje år. Vi tränar nån dans som de kallar för "Samuraidans".. Förmodligen bara för att få mig vilja delta. Jag har fått två-tre frivilliga lärare som hänger med mig. De "coola" tredjeårs killarna. Dom är så jävla stenhårda, men kan ändå inte hålla sig ifrån att bli lite fnittrig när dom pratar med mig. Skitroligt.
En av deras kompisar i alla fall är helt jävla lost. Han presenterade sig, och mina nya "lärare" sa att han var lite galen och dum i huvudet. Då skrattade jag så klart. Men det lilla jag visste.. Karln var dum i huvudet.
Han tog mig helt seriöst på snoppen, helt utan anledning och sa sedan "GOLD??? GOLD???". Vad i hela helvete? Är han bög, eller bara helt jävla dum i huvudet? Istället för att sparka av honom huvudet så sa jag lite lätt "otoko daisuki ne?" (Du älskar pojkar va? - ungefär). Mina "lärare" buttade sedan bort honom och sånt, sen gick vi därifrån och tränade på våran dans. Vi gick förbi några tjejer som dansade sin dans, och då skrek alla "NICKU!!! NICKU!!! HEY!! NICKU!!!". Det är så jävla knäppt. Det är inte så att jag åstakommit något otroligt. Jag är bara en utbytesstudent som dom tror kommer ifrån USA.

Jag satt i alla fall sedan och åt med mina "lärare" i deras klassrum. Dom hjälpte mig beställa mat från skolkafeterian. Coolt. Käkade stekt ris och lite kött. Gött gött! Blev mätt snabbt som attans! Jag gick sedan tillbaks till klassrummet, och vi gjorde inget än att dega efter lunch. från typ klockan 13:00 tills då vi slutade så satt vi nästan bara i klassrummet och inte gjorde någonting.
Vi byter förresten om i klassrummen. På morgon sa ungarna "Nick! Clothes off!" och jag tänker "I helvete heller!", men sen gick tjejerna ut, och folk började klä av sig och byta kläder till gymnastikkläder, så då gjorde jag samma sak. Ni som undrar (antar att det är alla). NEJ, japaner duschar inte efter gymnastiken. Dom kör turkduschar. Spraya bort svetten!

Ska försöka fläska på med bilder, men denna sida är för stunden en hel del buggig. Vi får se hur det blir!

Ärligt talat, så skräms jag av tanken att jag helt seriöst måste gå och knipa skinkorna när jag går i trappen och står upp på skolan. Rätt vad det är så kommer jag att falla offer för den ökända "finger-i-stjärten"-leken som är känd bland barn här i Japan.. Jäkla animetöntar..

Vet att jag har mer på skallen, men orkar inte nu. Ska se på Scrubs och sova! Samma visa imorgon!!

Godnatt människor!

Tack för idag!

Chikuyogakuen och Jag

2006-08-30T23:00:00.000+02:00

Hej alla kära barn!
Nu ska jag berätta för er hur min dag varit!

Ni som känner mig..
Kommer ni ihåg för nästan två veckor sedan när jag precis klippt mig? Då jag sade:
- "Det växer ut snart igen ändå!" ?
Det dröjer nog lite till....

Dagen började med uppstigning vid ungefär 10 eller elva. Matsumoto skulle komma vid 13. Skulle vara på skolan 14! Runt den tiden kom han också, han hade sin son Ryota med sig. Jättetrevlig kille som går på min skola, men ska nu till Lund som utbytesstudent med Rotary i ett år. Vi åkte tåg i alla fall, han skulle visa mig vägen. Vi hade trevligt och sånt.. Svårt att komma ihåg vägen från stationen i Dazaifu till skolan, det var ganska långt.

När vi väl kom fram till skolan så blev vi välkomnad av en lärare som mötte mig vid stationen, och två nissar till. Jag har sånt jäkla problem att komma ihåg alla namn! Jag fattade inte att Ryota hette Ryota förens idag heller. Vi satt i alla fall där och pratade i ett tag och tog lite kort (Vi satt i ett konferens rum). De visade mig också reglerna förresten.. Helt stört.

Reglerna på min skola:

RULES FOR OVERSEAS STUDENTS

You must. . .
1. be in your clasroom by 80:40 a.m.
2. phone your homeroom teacher if you are going to be late or cannot come to school.(e.g. If you are ill.)
3. wear a school uniform while at school or when you go on school trips.( long-term students only )
4. go straight home from school.

You must not. . .
5. wear any jewelry.
6. leave school before the 'end of the day' homeroom, unless you have permission from your homeroom teacher.
7. be late for classes.

Outside School
You must be home at 10:00 p.m. unless you are with your host family.
You must always behave in a reasonable manner.

Japanese Law

You must not ride on the back of a bicycle.
You must not smoke or drink any alcoholic.

___
Skrev detta rakt av. Exakt som det stod.

Sen gick vi till ett rum där jag fick mina uniformer och sånt. Ganska tufft. Dom måste specialbeställa tröjor åt mig för att deras är så små! Hehu.
Fast i och för sig. Jag har lagt på mig några extra nu på senare tid, så det är inte så jävla mycket att skryta om. Ska nog mest skämma.
Skorna satt där dom skulle.. Fick dock gamla använda skor, men man ska inte klaga! Eller.. Ska man det? De klagade nämligen på min bling-bling ring som jag fick av mormor och mitt hår. Jag får inte ha ringen, och jag har blivit tvungen att klippa mitt hår!

"KORT KORT", sa saxen. Barberaren var inte skoningslös om man säger så. Jag visade en bild på Benita, Anna, Alva, mig och Rickard från Alvas dop. Jag pekade på Rickard och sade:
- "Så här, fast lite längre.".
Så blev det inte. Jag är korthårig! Fixar bild asap! Kan nog leka lite med det bara jag får ett lite bättre wax för struktursyfte!

Skolan var stor, och fin! Jag träffade min blivande klassföreståndare. Stor som ett hus var han! Han hade även idrottsuniform på sig. Jäklar så stor han var! Trevlig pojk. Lärarrummet var en röra! En lärare satt till och med och sov i sin stol där. HÄNGIVEN ARBETARE!

Det ska tydligen vara ~1000 elever på skolan. Ska få hjälp dit imorgon klockan 07:30 av en kille som är en av de coola killarna. Ryota, han som ska till Lund, är en av de coola verkar det som. Det vill säga de som skolkar och röker vid städtanternas utgång på skolan. Snälla är dom i alla fall, och dom ser upp till mig bara för att jag är europé. "TEACH ME, GAIJIN!". Jag trivs, men skolreglerna är så jävla konstiga. Jag får inte ens ha en iPod på vardagarna.. Efter skolan kommer inte ens på frågan. Får inte sitta och lyssna på musik på tåget... Det finns risk att någon kan stjäla den......
HALLÅ? JAG ÄR EN "STOR" SVENSK KILLE I J - A - P - A - N! Skulle JAG bli rånad? I OGORI? Världens största småstad? Inte en chans i Håsta att det skulle inträffa. Fukuoka, eller Tokyo är en annan femma. Men gode gud.. Ogori? Dazaifu? Nja, knappast. Jaja.. Japaner, japaner japaner..

Så får det vara, och så kommer det alltid att vara!

Min kontaktperson, Matsumoto-san, äger två stycken delikatessaffärer. Han säljer tårtor och en massa häftiga bakelser. Jättegoda! Han visade mig några glutenfria, och gav mig några till att ta hem. Vi satt vid 21:40 och käkade upp dessa idag :) Jättegoda.
I Matsumotos affär jobbar BARA "fina" tjejer i kassan. Visst är det så i Sverige också.. Men detta är brutalt. En av hans anställda är helt seriöst "Miss Ogori". Hon har nyligen vunnit en skönhetstävling här i Ogori. Ogoris mest vackra flicka. Styggt! Han har haft verksamheten i 18 år i alla fall. Fint som attans! Den äldsta affären är lite sliten, men den nya är stor, och hur fin som helst. Ska knäppa kort när jag får chansen!

Nu ska jag se på film och sova! Jag ska, som sagt förr, lägga upp så många bilder jag bara kan, så fort jag kan.

Tack för idag!

Fukuoka-stad och rock i Kurume!

2006-08-30T00:08:00.000+02:00

Hej alla barn!
Jag tänkte glädja era själar denna afton igenom att skriva lite om hur min dag har varit!

Den började så, att jag vaknade klockan 9-10, lite kinkig, av att min värdpappa skrek "NIKU!! NIKU!! OKAIRI!" eller vafanken han säger. Så klart så blev jag lite irriterad - DET VAR JU MIN LEDIGA DAG! Men icke! Han skrek "SYASHIN! ASHITA!! IKI YO!". Jag fick för mig att vi skulle åka och knäppa nya kort till min registrering, så förbannad som jag var klev jag upp. Sprang ned och pissade direkt. Blev lite gladare då! Jag gick i alla fall och käkade frukost med värdpappa och värdmamma. Mitt upp i allt så kom mina värdsystrar hem med deras döttrar. Saki-chan fyllde 15 idag, så jag gratulerade fröken och började sedan göra mig i ordning. Men vi skulle inte till fotoaffären, nej! Vi skulle till stadshuset, för fröken bakom disken förstod aldrig vad jag hette. Hon fattade inte att "Niklas" var mitt förnamn och att "KJELL OLOF" är mitt mellannamn (Andranamn?). Så vi fick gå dit och förklara. Min adress var också väldigt svår, tydligen. Och att Iggesund var staden jag bor i var helt knasigt. Födelseort står ju som "Njutånger", och att jag bor i Iggesund då är ju jättekonstigt.. Eller?

Vi blev i alla fall klar där snabbt! Tog ett snabbt foto på mina systrar och deras döttrar, sen blev jag tillfrågad om jag ville åka till Fukuoka med dom!....
LÄTT!

Vi åkte tåg dit! Och på tåget träffade vi en fröken som bott i USA och är kompis med värdsystrarna! Hon jobbar på Kyushu University, och det ska tydligen vara sjukt jävla stort. Hon har hand om många utbytesstudenter där också.. Kyushu University har utbytesprogram med andra skolor runt om i världen. Nyligen så åkte en japansk student till Sverige. Uppsala Universitet tror jag. Hon vet att det går några svenskar på den där skolan, så hon ska ta kontakt med dom åt mig! UNDERBART! Först ska hon dock till Afghanistan och bli halshuggen av terrorister. Nej då, men hon ska dit i alla fall. Förstår inte riktigt yrket, men hon har gått i college och universitet i USA. Hon är väldigt politiskt engagerad och har jobbat för FN. Det var i alla fall skönt att prata med henne. Vi pratade hela tågresan, oavbrutet. 35+ är hon förresten, så Amanda inte blir arg när hon läser detta.

Vi kom i alla fall fram till Fukuoka. Det lilla jag såg, det lilla jag visste! ENORM STAD! Höga hus och vidrigt mycket människor. Många bilar också! Vi sprang in på ett shoppingcentrum ganska snabbt. Jäklar anacka så stort det var! Det var två våningar damkläder och en våning herrkläder. Eller, herr och dam var det. Sen näst högst upp var det böcker och filmer samt musik. Jag köpte en tröja för ~100kr där. Nöjd med mitt kap! Sen tittade jag på filmer och sånt.. Blir så sugen på att köpa! Men håller mig! Mina värdsystrar köpte en bok med bilder! En ordbok med bilder rättare sagt! Svenska - Japanska. Bröstvårta = Nippel på svenska? Nja.. Låter lite mekaniskt. "Pilla på min nippel, jag brummar".
Vi tassade senare omkring där i en stund och gick sedan ned under jorden.. Där fanns en liten stad under marken med en massa affärer. Helt stört. Nästan som T-centralen i Stockholm, ni vet vid plattan, men 100ggr större. Laddar upp bild på det om det nu funkar. Men jäklar så stort det var! Sjukt många affärer! Otroligt långa gågator också. Det var två gator som var jäkla lång. Kändes som Silja Lines båtar ungefär, fast under marken och mycket större.

Vi gick omkring där i Fukuoka i flera flera timmar, sen vid 17-18 tiden åkte vi hem. Inte alls säker på när!

Sen när jag kom hem så skulle jag på kvällen dra till Kurume med min värdsyster och hennes kompis från Filippinerna! Hon visste en klubb där man fick gå och önska låtar från ett liveband. Hon kände dom som lira tror jag. Filippinska dom med. Grymma som satan också!! Spelade Sweet child 'o mine. Jag filmade och fick seriöst gåshud. Gitarristen var grym. GRAVITY hette dom tror jag.

Nu ska jag sova! Mer vet jag inte vad jag ska skriva. Kommer säkert på sen!

TACK FÖR IDAG!

Rotarylunch och Kurume!

2006-08-28T17:02:00.001+02:00

Hej alla barn!

Idag klev jag upp klockan 7! Jag skulle till stadshuset och fixa min "Alien Registration". Jag är en utomjording här. Det tog ett litet tag... Hon som satt där hade lite svårt med engelska och det var mycket som behövde förklaras tror jag. Det sjuka var ändå att jag och värdpappan skrev på pappret, och värdpappis skrev nuvarande adressen (Hans adress). Men sen stod det "Head of household", och det är ju RIMLIGTVIS han (Det stog även på japanska bredvid), och där skulle jag tydligen skriva mitt namn. Jag sa till dom att head of household är han, men inte då. Jag hade inget annat val än att skriva under. Knasigt...
Efter det så gick vi in i stadshuset med några rotarianer, och jag fattade aldrig detta riktigt, men jag gick upp och satt mig ned i borgmästarens kontor. Vi satt där och drack te och pratade! Nån tidningsreporter var där och skrev ned det som sades och knäppte lite kort. Japanerna tycker att det är skittufft att jag älskar K1 och Pride FC. Jag säger så klart att jag tycker om japanernas egna hjälte "Musashi", men så är det inte.. NEJ! Jörgen Kruth ska ni veta är en sjujäkla krigare det! Det var i alla fall trevligt hos borgmästaren, även fast jag inte fattar ett jäkla skit.l

Sedan drog jag och värdpappa hem och hämtade min kavaj. Klockan 11 skulle vi åka vidare till en Rotarylunch. Innan dess så gick jag över till grannen, som även är min värdsyster! Jag satt där och pratade med hennes väninna som är ifrån Indonesien! Tro det eller ej - HON KAN ENGELSKA! Helt underbart. Hon är mamman till en skitunge som är min värdsysters sons kompis. Där satt jag i alla fall och chabbla i ett tag.. Sen drog vi!

Rotarylunchen tog plats på ett stort hotell i grannstaden. Fattar aldrig vart en stad slutar och den andra börjar! Det ser likadant ut överallt. Där satt vi i alla fall och jollade i ett tag, sen fick jag gå upp och säga några ord. Presenterade mig kort på japanska (Min värdkusin skrev ned det på en lapp). Om jag nu förstår detta rätt så var guvenören där! Han är säkert en rotarian. Fattade inte så mycket. I alla fall så var vi där i lite mer än en timme och lyssnade.

Sedan drog vi vidare! Vi åkte till ett café på vägen till huset. Köpte ett glas cola med krossad is för 12SKR. ganska billigt! I Sverige hade det kostat ~20kr. Vi satt där i ett tag och degade. Sedan skulle vi hem för att min värdbror skulle hämta mig! Vi skulle åka till grannstaden Kuruma. Lite större och en massa affärer!

Jag hann skita och skriva lite i dagboken innan värdbror Takahiro och hans fru Yukiko kom! Vi drog till Kurume i uppdrag att köpa en kamera år moi! Vilket vi gjorde! Vi åkte först till en affär som var jäkla stor och förmodligen den billigaste. Billigare märkesvaror! Elektronik alltså. Affären hette "BEST". Där tittade vi på kameror och iPods. Sjukt hur billiga iPods här här i Japan. Hittade en iPod Video 30GB för ungefär 2000kr! Det är sjukt billigt! Ska tamigfan köpa en nästa gång jag är där! Sen åkte vi till en till lågpris affär med märkesvaror. "YAMADA" hette den. Där fick vi hjälp av en japan som var ett halvt huvud längre än mig och såg ut som en jätte. Han var väldans trevlig. Hittade en snygg kamera från CANON, men alla kameror från CANON i Japan är på ren japanska.. Finns inte engelska eller svenska som språkval! Så vi drog vidare till en annan affär... Kommer inte ihåg vad den hette.. "MR. -något". Där fanns det också märkesvaror, men grymt billiga. Japans motsvarighet till Överskottsbolaget. Men det sjuka är ändå att det var dyrare där än vad det var på nån av dom andra affärerna! Så vi drog tillbaks till BEST och köpte en kamera där. En finemang kamera från Fujifilm! 6.3 megapixlar. (Jag hade fel Kiffe, äger dig ändå.) 512 MB minne på den. Det fanns 1GB, men 512 räcker väl och länge. SKITFINA bilder med den kameran! Filmerna är också bra! Bra kvalitét! Bra bra. Vi drog sedan hem till Ogori igen!

Värdpappa ringde och sa att han var på Vodafone i Ogori och väntade! Rotaryklubben köpte en ny telefon åt mig! Underbart! Jag tog den näst billigaste. Snygg faktiskt! Kolsvart. Tar en bild just nu! 23:44 och laddar upp den nu! Svårt som attans att få till en bra bild! Jag laddar upp två bilder på den. Imorgon drar jag upp bilder på mitt rum också!

Telefonnummer om du ringer ifrån Sverige!: 00818039456305
Ifrån Japan: 080 39 45 63 05

Sedan efter Vodafone så åkte jag och Takahiro till ett hus i närheten där jag fick träffa mina blivande värdfamiljer! De verkar vara väldigt trevliga. Jag kan dom alla inte i ordning, men en bild kommer upp på hela bunten. Ska försöka skilja dom! Bild hamnar här!.. någonstans... Dom satt i alla fall på mötet och pratade om när dom kunde ta mig. Kändes nästan som om det var ett möte mellan mina föräldrar, vem som skulle ha vårdnaden och sånt. Skitstyggt. Jag och Takahiro satt och småskrattade och jollade oss med telefonerna. Han är typ 34 år gammal, men väldigt ungdomlig!

Dagens höjdpunkt var dock när pappa ringde! Det var en sån lättnad! Hem känns inte lika långt bort nu. Saknar rösterna från min familj! Japan blir så mycket enklare när jag har telefon och kamera!

Sen har jag bara degat med Takahiro och Yukiko och värdmor. Saki-chan och Yumi var här också. Samt en till kusin till Yumi.. Hennes namn hann jag inte med, men trevlig var hon! Satan så många dom är i denna familj. Träffar någon ny varje dag!

Imorgon är ganska lugn i alla fall! Jag har en ledig dag, tro det eller ej! Saki-chan fyller 15, så jag ska nog dit och gratta henne. Omöjligt att ge en japansk tjej en födelsedagspresent dock. Vi får se vad det blir!

Jag knäpper lite kort imorgon också på mitt hus! Hoppas bara att dagens bilder kommer upp här korrekt.. Så skönt med kamera och telefon! åååh..

Saknar alla hemma och älskar er!

Började förresten att skriva denna blogg ~23:00. Nu är klockan här 23:58!

--- Fattar så här i efterhand INTE hur man lägger upp bilderna här. Uppladdningen gick bra, men bilderna är inte här. Äsch. Fixar med det imöra! PUSS

Ogori Summer Festival!

2006-08-27T06:29:00.000+02:00

Klockan 13:34, Lokal tid!

Jag var på Ogori Summer Festival med min värdfamilj och så.. Det var faktiskt jäkligt roligt. Förmodligen för att värdpappan var full.. Japaner verkar bli lite lugnare och avslappnad när dom dricker. Otroligt så lite de tål också! Två öl så är dom borta.

Jag hade i alla fall på mig en yukata (sommar-traditionell-dräkt), och deltog i en tävling med den.. Tror det var vem som såg bäst ut. Fick 2000yen för att jag var med och en present som jag ej öppnat än. Tufft!

Har även träffat Yumis kusin, Yuki och hennes man. Dom har också en liten son som heter Rin.. Skitgullig. :) Jag och Yuki ska på en GLAY-konsert i Fukuoka!!!!! I januari!!! Hon ÄLSKAR GLAY! Så jävla häftigt! Längtar som ett as.

Idag ska jag till skolan och testa uniform, TROR JAG. Sen ska jag på BBQ-fest och se på fyrverkerier. Längtar! Det blir nog roligt.

Längtar lite hem också så klart, men det går bra.

Skriver mer ikväll tror jag! FARVÄL!

ps. Imorgon är det Rotarylunch, sen ska jag till Kurume (en stad i närheten) med min värdbrorsa. Det blir nog trevligt! ds.

Första inlägget.

2006-08-26T06:26:00.000+02:00

Detta här är första inlägget. Se denna blog som temporär. Jag väntar bara på att www.haebster.se ska funka som den ska.

Nu har jag varit här i två dagar, och är inne på min tredje dag. Det är grymt grymt svårt att förstå saker och ting. Tycker inte om min värdpappa så värst mycket, men han har väldigt snälla barn. Döttrarna och sonen är jättetrevliga.

Jag tänkte skriva in mina handskrivna dagboksinlägg här så fort som möjligt. Ska se när jag orkar och har tid. Ikväll kanske?

Dom tänker ta med mig på Ogori Summerfestival idag.. Jag ska ha på mig en traditionell dräkt som heter "Yukata" och tänker slänga upp mig på scen... :\ Jag ska tydligen tävla..

Allt hade varit så mycket enklare om jag nu hade någon som också är utbytesstudent här omkring. Det ska tydligen gå en australiensk kille på min skola. Längtar tills jag kommer dit! Jag ska göra mig i ordning nu.. Klockan här är 13:30 och min värdpappa skrek något om klockan två. Fattade ingenting men jag klär på mig tills dess och blir helt klar. Vi får se vad som väntar!

Hörs sen! FARVÄL!